Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Och då är ändå artikelförfattaren Inger Enkvist förmodligen den, jämte Isak Skogstad, starkast lysande kritikern av kunskapsförfallet och skolsystemets/-politikens/-policyns utveckling i Sverjestan. Jag anser att dessa två är hedervärda debattörer.

För att få insyn i hur liberaler tänker. Liberalen Per Wirtén har besökt centrala London, Paris och Stockholm och gör sina reflektioner. Det som slår mig är dock detta. Per Wirtén känner sig inte hemma i Paris längre eftersom de privata företagen som har tagit över stadskärnorna säljer in den vita (franska) parisianska arbetarklassens kultur till turisterna. Paris stadskärna befolkas inte längre av algeriska och marockanska restauranger och butiker och därför är det inte Paris längre;


Det är symptomatiskt för hur den västerländska urbana liberalen tänker. Den västerländska världen skall vara kosmopolitisk där alla främmande folkslag skall manifestera sin kultur genom butiker, restauranger och festivaler. Folkslagen skall dock inte manifestera sin kultur bortom kommersialismen samt möjligen kuriosa som språk, dofter och för liberalen ofarliga egenheter. I det här skall de europeiska folken inte existera annat än som en fond som upprätthåller säkerheten åt den resande och måttligt förmögna och urbana reflekterande kosmopoliten. Per Wirtén skriver att han söker det autentiska men det är inte konsumtionsvaror och dofter som gör algerier till algerier och svenskar till svenskar. Det Wirtén inte vill se är autentisk marockansk eller algerisk kultur eftersom det kräver av honom att han besöker Marocko och Algeriet.

I Nordafrika är inte Wirtén skyddad av vita polismän med pistoler utan han måste förlita sig på bruna muslimska män med pistoler vilket han antagligen uppfattar som hotfullt. I London får han uppleva tillrättalagd köpslagning som sker med glimten i ögat men på de nordafrikanska gatorna riskerar han att bli lurad. I Marocko och Algeriet kan han inte besöka ”HBTQ” kvarteren när det faller honom i smaken. Inte heller återfinns den västerländska organiseringen och infrastrukturen i Casablanca eller för den delen Alger.

Han måste hantera gatubarn, tiggare, fattiga, illegala invandrare från Västafrika, social misär, drogmissbruk, prostitution och det som följer med när du besöker Nordafrika. Detta vill han naturligtvis inte se för det är inte en smickrande bild. Det förstör hans inre bild om hur Nordafrika är och nordafrikaner "bör vara". En föreställning. En projektion. De ”mångkulturella” är för Wirtén egentligen inte mer än statister. Det ”mångkulturella” skall reduceras ned till något som kan liknas vid Las Vegas med mindre plast och neon. Las Vegas gör dock ingen hemlighet av det är en stad byggd på kommersialisering och människors förhoppningar och drömmar - vilket gör Las Vegas autentiskt på sitt sätt.

De som har besökt New York och tagit sig igenom de så kallade ”etniska enklaverna” på Manhattan vet vad jag pratar om. De är inga etniska enklaver för de etniska enklaverna finns inte i stadskärnorna och inga turister. I synnerhet inte Expressens journalister är intresserade av etniska enklaver eftersom de är smutsiga, brottsbelastade och fattiga. Vill du se riktig mångkultur i Stockholm besöker du inte närmaste Kinabutik på Södermalm eller en etiopisk restaurang på Kungsholmen. Du åker ut till Rinkeby, Tensta, Fittja, Norsborg och Hallunda. Du kan däremot inte ”strosa omkring där” och botanisera i tillrättalagd minoritetspornografi. Människorna i Rinkeby, Tensta, Fittja, Norsborg och Hallunda är inga statister, kulturell kuriosa eller underhållning. De är riktiga människor.

Jag har alltid undrat vad det här föraktet för ”vitmålad arbetarkultur” handlar om. Per Wirtén tror precis som ledarsidorna på hans tidning att arbetarna är någon form av kvarleva från en svunnen tid som de kan skriva föraktfullt om. Det lustiga är att Wirtén inte bor en speciellt förmögen del av Stockholm utan i en vit lägre medelklass radhusenklav inklämt mellan två medelklasstadsdelar.

Han behöver bara gå utanför dörren för att möta de vanliga vita människor som han gärna skriver föraktfullt om. När jag läser sådana här texter (och de är ständigt återkommande på kultursidorna) blir jag alltid konfunderad. Många journalister beskriver sig narcissistisk som kosmopoliter, befarna, intellektuella och som en del av en högre medelklass. Så är det inte. De flesta av dem försöker hålla sig kvar i deras döende bransch och bara de fastanställda på de stora tidningshusen har råd att leva det liv som Wirtén önskar att han kunde leva.

Den riktiga vita arbetarklassen och lägre medelklassen är på många sätt en spegelbild (om än annorlunda levnadsmönster och kulturella preferenser) av de algerier och marockaner han talar om. De förstår ”invandrarna” och ”minoriteterna” mer än vad Wirtén gör. Wirtén förstår inte att den exotiska algeriska flicka som serverar honom sitt ekomärkta kaffe på Starbucks egentligen är ekonom och hennes sambo är en svensk ung man som arbetar som snickare och röstar på Sverigedemokraterna. Han kan inte förstå att den katolska ensamstående filippinskan som städar hans frilansarkontor varken gillar abort eller homosexualitet men samtidigt ger bort ett par procent av sin lön för att hjälpa fattiga människor.

För Per Wirtén och Expressens kultursidor är verkligheten deras närmaste krets och de mentala konventioner som de gemensamt satt upp om hur världen bör vara beskaffad snarare än hur den är. Den riktiga, diskbänksrealistiska världen. Den världen finns utanför Wirténs dörr. Den vill han helst inte besöka.

"Ett samhälle kan tränas till att inte lägga märke till saker som pågår" säger Steyn och hänvisar till att ingen tysk hade sett röken av någon "förintelse" innan Rudolf Höss torterades och hans "erkännande" togs upp som bevis vid skenrättegångarna i Nürnberg.

Att "förintelsen" är en mytologisk saga verkar vara en tanke som aldrig slagit honom. Med det framstår han som ett offer för sitt eget resonemang. En följd utav den religiösa förintelsetron är också att man blundar för verkliga massmord. Nya Dagbladet är en av få tidningar som uppmärksammat årsdagen av brandbombningen av Dresden.

Allt var djävulskt utstuderat. En inledande räd med brandbomber lockade brandförsvar och sjukvårdspersonal från omkringliggande städer till Dresdens centrala delar där de fångades i en demonisk fälla inför nästa attack, och nästa, och nästa. Sjukhus och skolor med skräckslagna barn pulveriserades, kulturbyggnader och kyrkor ödelades av män som sade sig komma från civiliserade länder med hög kultur. I ”Slakthus 5” beskriver författaren Kurt Vonnegut vad som hände: ”Ni brände ner hela staden, gjorde den till en enda pelare av eld. Fler människor dog där, i den eldstormen, än vad som dog i Hiroshima och Nagasaki tillsammans.”

Så hur var det nu då? Vilken förintelse var det som vi måste komma ihåg, och vilken var det som vi måste glömma? Vi har genom åren valt att glömma folkmordet i Dresden därför att det var våra glorifierade historiska statsmän som stod för illgärningarna. Här lät de sina masker falla för att utan hämningar avslöja sina psykopatiska drag inför ett mållöst, men knappast protesterande västerland. De, Churchill, Roosevelt och Eisenhower företrädde ju demokratin.

https://nyadagbladet.se/kronikor/dre...n-som-facklor/

Steyn ger inte den bästa beskrivning av fenomenet västerländsk ryggradslöshet och strutsbeteende. Han noterar att engelsmän idag stoppar huvudet i sanden och låtsas som ingenting när pedofila främlingar härjar fritt i England med statsmaktens inbjudan och goda minne. Men han gör ingen vidare djupdykning i sökandet efter förklaringar.

Jag skulle säga att faktumet att västerlandet inte gjort upp med sin historia och sett sanningen i vitögat är en viktig del utav det.

Jag är ju din argaste kritiker i den här tråden men jag måste säga att detta inlägg är ett av de allra bästa som jag har läst på mycket länge!
Synd bara att det publicerades här för de redan frälsta istället för någon stor kultursida. Spot on!

Det enda jag kan tillägga är en fråga om någon kulturskribent skulle komma på tanken att beklaga sig över bristen på IKEA-varuhus, McDonalds och knäckebröd vid ett besök i något "exotiskt" land. Bristen på mångkultur beskrivs bara som ett problem i Europa, i övriga världen är denna brist istället en tillgång som berikar.

Wirtén kan en psykologistudent förklara på en kafferast. Karln är ilsk över att han aldrig får pengar till att köpa en borätt i Hammarby sjöstad eller Liljeholmen. Hans mediokra och fåtaliga böcker ger inte mer än vad en väktare tjänar på årligt basis. Wirténs frustration riktar sig naturligtvis mot svenskar (och förmodligen ännu mer mot invandrare) som genom samhällsnyttiga arbeten kan köpa borätter i finare områden i Stockholm. Men han måste givetvis filtrera sin sorg genom ett medium och detta är då lika givet begreppet "anständighet" för att omdirigera sitt upplevda livsfiaskos frustration för utlopp mot, lika givet, "högerkrafterna". Talande nog den sida Wirtén trånar att tillhöra - även och naturligtvis mest ideologiskt, men här till skillnad mot flådigt boende och övrig lyxkonsumtion om sånt vore möjligt för honom, i lönndom. Tyvärr för Wirtén, men han blir kvar där han är och han får fortsätta att brottas med räkningarna i månadsslutet. Hans påhugg i olika tidningars spalter och hans böcker medger inget annat för han har så litet att säga och säljer därefter. Hans obegripliga - beror på Wirtén vågar påstås - skröna idag i Expressen om hur stora kulturstäder förvandlas och försämras i otakt med polyhistorn Wirténs önskemål, är ett enstaka exempel på kulturens förfall i Wirténs Stockholm. Om man fattat hans röra rätt har Paris alltså gått från att ha varit autentisk över post-autentisk till idag post-post-autentisk och allt andas undergång. Över tankebygget välver Wirtén väntat rasismen som huvudorsak till förfallet. Var det förresten inte Wirtén som tackade ja häromdagen att ställa upp i direktsändning i P1 för att debattera en bok som han inte läst. Det gav väl ett månadskort på SL.

Ja i Slakthus 5 framkommer verkligen narrativets kraft. Det är ju en av religionens funktioner i samhället. Det vill säga att förneka, förringa eller förlöjliga de orättvisor som makten orsakar. Media har ju satt sig i knä på makten och går dess ärenden genom att skapa medial agenda.

Att makten allierar sig med vänstern bygger på en uråldrig princip. I Tacitus bok Germania 99 e. Kr. kan vi läsa om Svearna:

"Också är bärandet av vapen icke, såsom hos övriga germaner, vars och ens rättighet, utan vapnen förvaras inneslutna under bevakning, vilken till på köpet förrättas av en träl. Alla oförutsedda angrepp från fiendehåll hindras nämligen av oceanen, och dessutom göra sig sysslolösa hopar av väpnade lätt skyldiga till självsvåld. Säkerligen är det därför mycket klokt och förnuftigt av konungamakten att varken anförtro en ädelboren eller en friboren eller ens en frigiven tillsynen över vapnen. "

Här står egentligen allt man behöver veta i ärendet. Självklart är det en träl som bevakar vapnen. Trälen (idag vänstern och media) befinner sig bland befolkningen men är inte lojal med dem utan kungen (det vill säga idag den politiska makten och de rika globalisterna) som i sin tur lever åtskild från befolkningen. Cirka Tusen år senare ser vi samma typ av maktutövande. Runstensresandet visar att en ny kristen kungamakt använder en viss sorts medborgare som är relativt få och lever bland befolkningen men är mer lojal mot kungen. Det handlar om köpmän och nykristna. Successivt tar de plats samtidigt som kungen befäster sin makt genom att föra en ambulerande tillvaro på de så kallade Husabyplatserna. Inom några decennier är Svealand kristnat och asatron utplånad. Ytterligare tusen år senare händer det igen. Makteliten inser att man ska samarbeta med vänstern och nyliberalerna. Ebba Bosh Thor har nyligen myntat begreppet Myndighetsvänstern. Det är så här makt utövas.

Instämmer också att din text var suverän. Jag har vistats åtskilligt i London och vill hävda bestämt att turister, oavsett etnicitet, besöker verkligen inte London för att bli mångkulturellt berikade, utan för att se de historiskt kända kvarteren och uppleva det brittiska. Det senare blir det mindre av och turisterna klagar allt mer. Om London förlorar det brittiska är det ju inte London längre och turisterna skulle sina.

Det må hon vara men det är nog lite naivt att tro det endast är lärarna som är problemet. Förvisso har en rad politiska beslut försämrat förutsättningarna, men höga löner mm har inte varit utmärkande för den här sortens akademiker i det svenska systemet. Det kan ju vara så att ”smarta” lämnat området när de insett att uppgiften med de stora volymerna från utvecklingsländer är en omöjlig uppgift.

Hon likt Orban och MP tror att nyliberala ekonomiska ”punkt” incitament är lösningen på breda djupgående samhällsproblem inom olika områden.
Den allmänna ekonomiska utvecklingen för folk i gemen och generell framtidstro är nog långt viktigare än riktade bidragsincitament. Det senare är enfaldig nyliberal incitamentspolitik som grundar sig på en artificiell modell av människans psykologi utan empirisk substans.

Men visst är det bra att kunskapsförfallet belyses. Något som t.ex. är långt viktigare för om framtidens pensioner ska klaras än vad för artificiella pekuniära avsättningar som görs i dag.

Vi måste komma ihåg och får aldrig glömma just precis den berättelsen som är grundstenen för det moderna Israel. Andra berättelser är inte lika viktiga att aldrig glömma.


Makten samarbetar med "mainstream"; under 30-talet när nazism ansågs kosher så använde t.ex. nuvarande ABB (då Asea) svastikor, som syns på Göteborgs museespårvagnar

https://www.expressen.se/gt/turister...gnens-hakkors/

Näringslivet och staten sitter i samma båt. Det som fattas nu, som fanns förrut är enligt mitt sätt att se det en sak. Tjänstemannaansvaret. Efter 68-vänsterns intåg togs det bort och vänstern (liberala) har nu tagit över myndigheter och institutioner. Detta tillsammans med borttaget tjänstemannaansvar är enablern för myndighetsaktivism.

Det finns otaliga tjänstefel som gjorts inom myndigheterna av vänsterliberalerna, utan något ansvar. Sätt tillbaka tjänstemannaansvaret och skriv regler och regleringsbrev och dom som inte sköter sitt uppdrag enligt lagen utan ägnar sig åt myndighetsaktivism kan man då göra sig av med.

Det är det enklaste sättet att städa upp "Deep State" i Sverige.

Du säger att jag teoretiserar men du säger inte vad som skulle vara teoretiskt.

"Påståendet" om att Merkel inte förstod detta gör jag eftersom hon inte förstod det. Och det är som sagt inte ovanligt att inte förstå detta. Vi har gott om svenska politiker som heller inte förstår det. Lyckligtvis så påpekas det numera i media relativt ofta att om man säger till folk att de kan komma så kommer de. Ett vid första anblick uppenbart samband men som sagt så är det inte så lätt att förstå för alla. Och det skriver jag eftersom det finns så många som inte förstår det, inte på grund av en teori jag byggt.

Johan Hakelius var inne på detta i ett avsnitt av spanarna för något år sedan, spaningen var att London och England var för populärt för sitt eget bästa, vilket ledde till att folk från hela världen flyttade dit och trängde ut de riktiga engelsmännen och det brittiska som ju var just det som lockade dit folk från början. Herrejösses vad dålig stämning det blev i studion den gången, kommentarerna och tonen från övriga panelister blev minst sagt syrliga.

Poängen är ju inte det, utan att du med sådana uttalanden håller med "eliter" som är omoraliska.


Ok, visst. Men det handlar delvis om intresse också. oyto är exempelvis väldigt intresserad av judisk identitetspolitik medan mitt intresse för detta inte existerar. Är man intresserad av något sådant så kan det väl för all del vara värt att läsa (de två första böckerna i trilogin). Om en person aldrig har något intressant eller insiktsfullt att säga, utan tvärtom säger många icke-smarta saker (MacDonald), så känner jag att detta är inte en person jag är intresserad av att lägga tid på.


Jag missade detta och det borde varit uppenbart att du missat att lägga till "inte" där. I vilket fall, invandring är per definition anti-konservativt. Uppenbart så eftersom man planterar in det främmande i det befintliga. Afrikanska ingenjörer tar jag som ett skämt men om vi tar "norska vägarbetare" som exempel så är den enda möjliga anledningen till att importera sådana att arbetsgivare vill ha enklare/billigare/smidigare arbetskraft. Det gynnar någon men det gynnar inte samhället. Det är sant att det är en skillnad mellan liten och reglerad invandring och storskalig massinvandring. Skillnaden är att det första är hur det alltid börjar... när du har detta blir samhället mer diffust och då kommer idén med väldigt kulturfrämmande invandring närmare och närmare.

Blandäktenskap är per definition anti-konservativt. Det säger inte något om personerna du nämner.