Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det viktiga i denna debatt med Ekdalarna är att vi kan konstatera att den konservativa falangen i riksdagen, oavsett röda eller borgerliga, nu har intellektuella som är erkända. Man behöver inte längre kalla in Sanandaji för att få en alternativ synvinkel. Antalet av konservativa liberala tänkare växer mycket i antal som säkert oroar den goda sidan.

Så sant! Och detta kommer att få en oerhörd betydelse i det allmänna samtalet framgent. Det vill säga, ingen behöver känna sig varken brännmärkt, eller ensam, när den offentligt anammar ett konservativt antietablissemangsperspektiv - och när det sociala stigmat är helt borta, och det inte längre finns några ekonomiska eller psykologiska vapen att utnyttja (tex risker för karriären/försörjningen, som ju är det vanligaste) är kriget vunnet. Kanske det det redan vunnet. Resten blir en transportsträcka. Inte en enkel och linjär sadan, men ändock, transportsträcka.

Ja, äntligen! Nu kan konservativa regimkritiker som arbetar på SvD:s och GP:s ledarsidor få upprättelse. Nu vänder det!

Hehe jag vet inte om du är ironisk. Men det fina i kråksången är att det kan vara någon som kommer från GPs ledarsidor, likväl som någon från SDs (eller tom Kasselstrands) partihögkvarter. Skillnaderna suddas ut, åsikterna är inte bara normala, de är snart så självklara att avvikelser måste urskuldas och förklaras - på nästan exakt samma sett som varit fallet hittills, bara det att det då har varit den vänsterextrema värdegrunden som utgjort det självklara fundamentet och utgångspunkten för alla bedömningar och diskussioner (och moraliska fördömanden). Denna maktförskjutning pågår just nu är förstås vänstern, och globala vänsterliberaler mycket medvetna om, och livrädda för, och de gråter förmodligen i sina kammare nu (samtidigt som de på sina offentligt finaniserade arbeten i allt mer frenetisk takt försöker fylla upp myndigheter och artificiell verksamhet med meningsfränder).

Hahaha. Ja, Alice Teodorescu är väl den största konservativa ledarskribent vi har. Nu får hon upprättelse för allt näthat. Lustigkurre

Ja, du har helt rätt. Det börjar bli bråttom för Moderaterna och Kristdemokraterna. Om de inte öppnar upp för ett samarbete med Sverigedemokraterna ser ut som Moderaterna kommer få ett helvete. Jag tror som sagt att M och Kd kommer efter sista budgeten är lagd återgå till alliansen. Frågan är då om det spelar någon roll om ett parti som Liberalerna inte överlever valet. Å andra sidan. Jag tror faktiskt att Kd, Mp och L skulle åka ur riksdagen men alla partierna överlevde och Kd och L gick framåt.

Så här agerar den svenska väljaren. När det kommer till Kd hyser jag ett genuin ovilja mot Kristdemokraterna. De är evangeliska kristna som tror på att när alla judar samlas i Israel kommer Messias återkomma. De står också till vänster i både ekonomiska och sociala frågor och förespråkar öppna gränser. Många talar väl om Ebba Busch Thor och KD. Jag kan inte förstå att denna Livets Ord utbildade halvnorska har fått bli partiledare. Jag tycker att Charlie Weimers gjorde rätt som gick över till SD. Själv tänker jag mig en SD/M regering. Ja, fast utan Ulf Kristersson, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt och såklart MUF. Nu är jag förvisso ingen vän av SD och M heller. De enda post-kalla kriget politiker jag fattat tycke för är Pat Buchanan.

Även om Bonnierpressen är lyriska över den här regeringen ser det ut som om Hakelius och Gröning inte är lika glada. Johan Hakelius gör sig lustig över hela den politiska klassen i Sverige.

https://www.expressen.se/kronikorer/...ra-blasningen/

Även Lotta Gröning förkastar den här regeringen och i synnerhet Jonas Sjöstedt som röstade igenom den.
https://www.expressen.se/kronikorer/...m-med-bevisen/

Christoffer Fjellner började lobba redan i januari för att få med SD i alliansen. Han har suttit i EU-parlamentet hela sitt vuxna liv och förstår vad som kommer ske under nästa EU-val. Notera också att han i artikeln påpekar Centerpartiets och Liberalernas hyckleri.

https://timbro.se/smedjan/christofer...or-er-politik/

Jag skulle säga att Rebecca Weidmo Uvell mer eller mindre öppnar för samarbete med SD. Hon gjorde det för nio timmar sedan. Det går fort nu;


Sedan har du helt rätt att så länge Ulf Kristersson och den där Ebba Busch Thor styr M och Kd blir det inget samarbete men om blir det inget SD-samarbete blir det som du säger. Kristersson och Busch Thor gör sina partier helt irrelevanta. Från Moderaterna, i synnerhet ute landet är det fruktansvärt tydligt att de vill ha ett SD-samarbete. Det går liksom inte att ignorera. Men som sagt - även om vi får en Kd/M//SD regering måste jag säg att jag antagligen skulle fördöma den också. Jag avskyr alla politiska partier i Sverige.

Humorgruppen grotesco var förutseende och beskrev i en sketch känslan när alla blev sossar.
Lite överdrivet men känslan återfinns nog hos många som röstade på alliansen.
https://youtu.be/6zY6O6SOO8c

De kritiserar mångkulturen i sketchen på ett ganska radikalt sätt.

Edit: Och detta var på SVT redan 2015
"Att som moderat bli biten av en sosse-zombie ger bara ett alternativ enligt denna Grotesco-sketch."

Jag har varit runt på nätet för att kolla in moderata tänkare, bland annat nämnda Uvell.

Det kan sammanfattas med att de är i chock, är arga och sparkar, bits och gråter. De svingar främst mot Centerpartiet och Folkpartiet med "HöHöHaHa dE äR sOcIaLiStEr HöhöHaha, vI äR dE sAnNa LiBeRaLeRnA höhöHaha". Ganska väcka och hysteriska med andra ord.

Om vi ska kolla på deras tänk så ska nu Moderaterna och KD sätta sig i sitt liberala hörn. SD ska stödja deras liberalism.

Vi kan för tillfället skriva av deras reaktioner som just chock, och att de ännu inte vill ta in verkligheten. Men Uvell och de andra moderata tänkarna ser sig just nu som de enda sanna liberalerna, och liberalismen är ljuset i tunneln när nu C och FP blivit socialister... Som sagt så verkar verklighetsflykten påtaglig i M-lägret.

Och sådana som Uvell tror att ompacketering av omslaget räcker för M, genom SD kommer de få igenom sin globala liberalism. M och Uvell blir inte konservativa eller höger bara för att de sätter den etiketten på sin gamla liberalism, och det lär de bli varse om längre fram.

Blir intressant att följa om de tillslut vaknar upp när de börjar tänka på "Ok, hur går vi framåt nu?".

Edit: Ska väl lägga till att det på twitter verkar som om SvD tämligen väntat redan går ut hårt om att M ska vara fortsatt liberala och att satsa på alliansen 2022. Detta kommer de att lobba hårt för varje dag de närmst fyra åren.

Alltså det finns två falanger här, dels den Uvellska falangen som är Kristerssons falang. Moderaterna ska komma till makten genom ett carte blanche från SD. Stockholmsmoderaterna ska fortsätta ha total makt i partiet och konservatismen ska vara ett prefix utan djupare innebörd. Allt ska handla om näringslivsvänliga frågor inklusive fri arbetskraftsinvandring.

Sedan finns det högeroppositionen som leds från Skåne som nu börjat presentera sitt narrativ. Det finns tre galjonsfigurer här, Christian Sonesson, Henrik Sundström och Hanif Bali.

Sonesson skriver så här på Facebook:
Hanif Bali följer upp på twitter:
Bali menar att när DÖ föll men C och L lät Löfven sitta kvar ändå så borde M redan då ha insett vad som skulle komma efter valet. Då hade det arbete kunnat påbörjas att bilda en högerkoalition som nu två år senare ännu inte har kommit igång.

Vad Bali menar men inte säger är att Kristerssons linje riskerar att förlora ännu mer tid, ja fyra eller åtta år till. Om M vägrar högerkoalitionen så riskerar vi att få en exakt likadan Löfvenregering efter nästa val.

Man kan lägga till att den dagen SD är större än M och KD tillsammans så blir ett sådant här samarbete ännu svårare och mindre aptitligt för Uvell-moderaterna, så det finns ett smalt window of opportunity att formalisera ett samarbete med SD och kanske vinna tillbaka några väljare.

Min gissning är att den här högeroppositionen vill försöka agera redan nu. Ännu så länge ser vi bara twitter- och Facebook-uppdateringar men jag hoppas snart få läsa en DI-artikel om ett ”jäsande internt missnöje i Moderaterna”. Det måste komma om Sverige ska kunna räddas.

Malcolm Kyeyune ägnar en GP-ledare åt krympandets radikalisering,med historiska paralleller från Kina och Bysans till dagens dysfunktionella Sverige:

Det som styr är alltså inte en rationell politik för systemets integritet - eller ens för det egna kollektivet inom systemet. Det är de enskilda cellerna som parasiterar på organismen, den egna riksdagsplatsen eller sinekuren i Davos eller New York efter fullbordad regeringsgärning, som övertrumfar kärlek till fosterland eller parti.

En radikaliserande överbudsnit som sätter de kollektiva överlevnadsreflexerna ur spel, eftersom de individuella aktörerna inte ser annat val för egen del.

"Efter oss syndafloden" som Madame de Pompadour profeterade franska revolutionen.

Malcolm är som vanligt härligt apokalyptisk i texten som försöker förutse stundande 20-tal - men kommer inte längre i profeterandet än slutklämmen:


Vilket säger en hel del om tillståndet i svensk offentlig debatt. Inte ens den mest frifräsande visionär och dysterkvist tycks ha andra analytiska redskap än att det kommer gå åt helvete.

"Det finns inga problem". "Vi måste våga prata om problemen". "Vi kan inte göra något åt problemen."

Inga av dessa attityder är i sig själva värdefulla, när det så totalt saknas vilja eller förmåga att skissera LÖSNINGAR som baseras på historisk empiri och realism. Eller ens beskriva verkligheten eller den mänskliga naturen bortom de egna ideologiska eller identitära skýgglapparna.

Ingen i offentligheten har idag de begreppsmässiga verktygen att ens beskriva vad som kommer ske, än mindre förutsäga det. Nyckeln är att förstå att det finns organiska lojaliteter som överlever syntetiska systems kris eller kollaps och att även dystopier är pågående, formbara processer.

Detta är en mycket bra beskrivning av läget i Moderaterna och hur medierna tänker. Moderaterna består egentligen av ett antal läger. På toppen sitter liberaler och på botten har du konservativa, nationalister, populister och en del libertarianer. Det är de här som kan tänka sig att samarbeta med SD av olika anledningar. För en sådan som Uvell handlar hennes M-politik om att demontera välfärdsstaten. För moderaterna nere i Skåne handlar projektet mer om de har en konservativ världsbild snarare än en libertariansk sådan. Det som förhindrar dem är M-ledningen och då i synnerhet Ulf Kristersson. Jag tror att M-ledningen tänker sig att SD skall rösta för dem utan att få något tillbaka. De är inte ens intresserade av en dansk situation där DF får igenom mindre invandringskritiska förslag men måste sedan ställa upp på privatiseringar, skattesänkningar och annat som den danska borgerligheten hittar på.

Jag tror att Uvell vill ha en dansk situation. Du neutraliserar Sverigedemokraterna. Processen att omvandla Sverige tar längre tid men processen är mer stabil och får större legitimitet. Det är dock så att Uvell talar för döva öron. Det samma gäller Hanif Bali och alla de andra moderaterna som vill ha en förändring. Skälen är som sagt rätt olika. Den strategi som vi ser just nu från M och KD ledningen är uppenbar – M och KD skall driva opinionsbildning mot endast S, Mp och V och lagom till valet skall Alliansen återuppstå. Detta är dock sådant som de moderaterna gräsrötterna och lokalpolitiker inte gillar. Ute i kommunerna vill Moderaterna ha ett samarbete med SD på en gång så de kan sänka de här oheliga vänsterliberala allianserna och ta makten.

Sedan tror jag inte på den här politiska strategin för en framtida allians kommer att lyckas speciellt väl. Vi talar om partier och det är rätt stora organisationer med olika viljor. Även om det nu är Ulf Kristersson som bestämmer tappade han 3,49 procent. Ett val till och de är nere på 2002 års siffror. Mycket säger att SD kommer bli större än Moderaterna år 2022 om Moderaterna inte får till ett samarbete och då är M inte längre ett statsbärande parti. Om ett samarbete med SD skall ske måste de till att det sker formellt lagom till sommaren. Ju längre de väntar ju mer gräver M ned sig i gyttjan. Som någon tidigare skrev så är detta som Hanif Bali varnar för.

Kom ihåg att SD inte kommer sluta växa. I synnerhet kommer inte deras ”vänner” i Europa sluta att växa. Högern kommer dominera EU-parlamentet från och med maj och Sverige kommer sitta på en av de sista renodlade vänsterliberala regeringarna. Men som sagt, jag kan håll med dig om att det ser ut som att Ulf Kristersson inte kommer att backa. Om SD slutar smöra i offentligheten för Kristersson och på honom med en kombination av sund pragmatisk marknadsliberalism, konservatism och nationalism har Moderaterna ingen chans. Detta vet Jimmie Åkesson och hela hans partiledning. Det vet också Kristersson. Det som Åkesson vill ha är ”legitimitet” och i slutändan bli en del av etablissemanget. Om Åkesson inte hade det målet hade SD redan idag suttit på 25 procent.

Ahhh. När jag läser sånt här blir jag dystopisk. För att vinna utnötningskriget mot den globalistiska "liberala demokratin" räcker det inte att grunda politiska samarbeten på "ovillkorligt stöd för liberalism" som Uvell ger uttryck för; inte heller kan man vinna mot den "liberala demokratin" genom att som Sonesson ger uttryck för skapa en negerad värdegemenskap. Det räcker inte att säga "vi har gått ihop för att vi inte vill ha en socialistisk regering". Man måste kunna formulera en väg framåt.

Globalismen har bidragit starkt till att inrikespolitiken har blivit reaktiv och behandlas som ett särintresse. Det är viktigare att tillgodose FNs senaste utspel eller opponera lite mot Trump än att faktiskt formulera en gångbar politik för att ta Sverige till ett annat ställe.

Därför tror jag att moderaterna kommer att tokmisslyckas att formera något nytt M-KD-SD block, för att jag är övertygad om att även deras "nationalistiska" gren inte är nationalister utan counterjihadister, också detta en globalismpåbjuden istället-för-lösning som är bedrövlig.

För att göra en nytt politiskt måste man alltså formulera en vision om hur man ser på nationalstat, EU, globalism, nationalism och konservatism. Vilket program kan man enas om? Jag har lärt mig att aldrig lita på en moderat så därför tror jag att dom är för odugliga till att göra det som krävs.

Man är bara maktkåta. Uvell förstår inte att man inte kan basera Sveriges viktigaste politiska omvandling på "hoppande majoriteter", eller så vill hon inte forma om någonting. Jag tvivlar också på om Sonesson vill forma om någonting i grunden.

Under tiden kan man ju ta jägarlicens, flytta till Sunnansjö, bli självförsörjande gällande förnödenheter och poppa popcorn och vänta ut liberalernas ofrånkomliga tågkrasch på behörigt avstånd från storstäderna.