Citat:
Ett par nyheter från liberalernas tankesmedjor:
Liberala Milken institutet har bjudit in de försiktiga invandringskritikerna Ayan Hirsi Ali och Douglas Murray samt de internationalistiska liberalerna Douglas Alexander och Gemma Mortensen. Moderator är Robert Guest, från (ny)liberala The Economist. Detta är ett led i att den liberala eliten vill samtala med andra som inte tillhör de närmast sörjande. Ayan Hirsi Ali (svart kvinna från Afrika) och Douglas Murray (homosexuell man) är därför passande som motståndare eftersom de egentligen inte är speciellt farliga. Det visar sig dock att de är det. Ali och Murray kräver att invandrarna skall assimileras i någon form av diffus liberalism och om de vill anpassa sig får de inte komma till väst. Murray går sedan så långt att han börjar tala om den etniska demografiska förändringen som ett hot. Mortensen, Alexander och Guest sitter mest tysta.
De ser obekväma ut. När de tre pratar är de som elitistiska, dryga, dumliberala och försöker blanda bort korten genom en mix av lögner och halvsanningar. Publiken är en mix av professorer, byråkrater, studenter, journalister, advokater och lobbyister som ställer ledande frågor precis som moderatorn. Det lustiga är när Ali och Murray nämner att de här nya invandrarna i London inte är särskilt liberala så blir politikern Douglas Alexander grön och Gemma kommer med en harang av ursäkter. Mot slutet får också Ali upp ångan. Hon börjar snudda vid att vita faktiskt har rätt att inte bli en minoritet i sina egna länder och att arbetarklassen och den lägre medelklassen drabbas negativt av globalisering. Det går ett ”sugande ljud” genom rummet. Det intressanta är hur lätt det är för invandringskritiker att dominera en intellektuell diskussion. De internationalistiska liberalerna har ingen chans även mot rätt moderata invandringskritiker så som Hirsi Ali och Murray. Liberalerna har varken statistiken, kunskaperna eller den moraliska överhögheten.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=avQxaq57hjI
Amherst College träffar den överskattade liberala filosofen Amartya Sen. Han är 85 år och börjar bli mycket gammal. Han intervjuvas av judisk-amerikanska och liberala professorn Ilan Stavans. Man kan tycka att Sen skall ha svar. Han är trots allt en ”superintellektuell” i liberala kretsar. Han har inga svar. Istället ägnar han sig åt att berätta anekdoter om sitt liv, skojar och dekonstruerar varje fråga han får från publiken. Publiken är studenter på grundnivå och måttligt intresserade. Vi trodde att ”vi” hade vunnit säger han och hoppas på att folket skall vara resonabelt. Om John Rawls hade levt idag hade han också suttit där hade han också varit förvirrad över sin samtid.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=F9ocroKNHN0
Bankorganisationen ALFI i Luxemburg har bjudit in judisk-brittiska journalisten och framförallt ”neo-konservativa” David Aronovitch. Han förklarar att högern är ett gäng ”gangsters”. De är nazister, rasister och konspirationsteoretiker. Om de inte stoppas kommer judarna inte ha en plats i Europa menar han. Så vad skall göras? Han för fram att internet och sociala medier bör förbjudas. Publiken består mest av bankanställda som förefaller rätt ointresserade.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=XSxaAoFraks
På den lilla vänsterliberala tankesmedjan Deutsches Haus är det inte glada miner. De är också inträngda i en liten sal på NYU. Den första panelen består av två tyska akademiker och en amerikansk akademiker. Den ena tysken, Torsten Meireis, argumenterar för att normalisering av högern är livsfarligt. Tidigare förlorade ”högerextremisterna” sina jobb, sina vänner, sin familj och stöttes ut ur samhället men nu får de delta i debatten slår han fast. Ja, folk dricker till och med öl med dem berättar han förskräckt. Lösning på detta problem är att kasta högern i fängelse menar han. Den andra tysken (Michael Minkelberg) försöker förklara att det finns gränser vad den ”liberala eliten” kan göra för att hindra populisterna utan det behövs mer sofistikerade medel. Det är uppenbarligen redan prövat. Minkelberg talar för döva öron.
Den amerikansk-judiska professorn Charles Postel följer Meireis linje och hävdar att vit identitet måste stampas ut. Det är där problemet ligger menar han. Feministen Marica Pally (moderator) vet varken ut eller in. Publiken? De består mest av trötta akademiker. En marxistisk professor i publiken tröttnar och undrar väljarna skall kasta sin röst på en sådan som Obama eller Clinton som sätter i knä på Goldman Sachs. Ingen av panelen har något svar. Postel hävdar korrekt att vänstern inte har någon ”kyrka” längre och att liberalerna är på väg att bli besegrade i GOP och där med kommer liberalerna få en mindre portion av eliten. Högern är organiserad och vänstern vet varken ut eller in längre säger han. Det är därför jag tror att de bråkar om Corbyn, Sanders och vänsterpopulisterna. Det ser mycket mörkt ut blir slutsatsen. Pally berättar för publiken att de har köpt in extra mycket vin och så är showen över.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=SxFbp4K2YR8
Den andra panelen är kanske mer tragisk men intellektuellt roligare. Moderator är judisk-amerikanska professorn Sheri Berman (som skriver för Soros-finansierade Project Syndicate och Vox). De andra inbjuda är tyska professorerna Boris Vormann och Claudia Wiesner. I detta har du också stjärnskottet på vänsterkanten Mark Blyth (från Skottland) som är professor vid Brown. Den enda som kan tänka abstrakt är Blyth. Berman ägnar sig åt att signalera att hon är liberal och är inte helt komfortabel med Blyths leninistiska (och för mig rätt lustiga och ögonöppnande) utläggningar om ekonomi och politik.
Boris Vormann försöker vara så neutral som möjligt och lyfter inte debatten. Han vill uppenbarligen inte stöta sig med någon. Den dummaste av de fyra är Claudia Wieser. Hon är professor vid Fulda universitetet i Tyskland, en lågstatushögskola (tänk Linneuniversitet i Sverige) som först 2016 fick universitetsstatus. Hennes akademiska karriär är knappast glänsande jämfört med de andra.
Wiesner lider av mindervärdighetskomplex. Hon berättar att hon tillhör ”eliten” och minsann har råd att ha sina barn i privatskolor. När hon lyfte frågan om dyra privatskolor på något seminarium såg politikerna ned på henne trots att hon var professor. Det lustiga är att det ännu inte har undgått Wiesner är att om du inte är professor på elitskolor (tänk; murgrönan) så kommer inte politikerna inte ge dig någon respekt. I synnerhet inte om du arbetar på en statlig högskola.
Vidare får vi veta av Blyth att du inte kan beskatta medelklassen mer så det är därför politikerna inte har råd att köpa väljarna längre. Miljonär och miljardär-klassen inte kan bry sig mindre om de fattiga säger han. Blyth berättar för publiken att han är för EU, fri invandring, fri handel, hbtq osv. men att saker och ting måste förändras i grunden. Till skillnad från sina kollegor ger han i alla fall en del svarar och praktiserar någon form av intellektuell ärlighet.
När publiken ställer frågor blir det pinsamt. Sheri Berman vet inte riktigt vad hon skall säga annat än samma trötta: ”We need to defend liberal Democracy from Trump”. Claudia Wiesner förklarar för oss att vi skall ”utbilda” bort rasismen. Alla skall tvingas att gå i skolan (där de skall bli socialiserade i liberalernas ideologi) och så skall vi driva kvinnorna ut på arbetsmarknaden säger hon. Mer välfärdsreformer. Då kommer vi vinna val igen säger hon.
Wiesner drar också ett par lögner om invandring, syrier och hur mycket invandring gynnar västvärlden. Hon har naturligtvis inget belägg för detta. Boris Vormann talar mest i gåtor, förhoppningar och bidragspolitik. När väl Blyth blir pressad av publiken får vi en mix av fria fantasier, förhoppningar, halvsanningar, lögner och i ärlighetens namn rent dravel i kombination med socialistisk leninism. Det är uppenbart att Blyth kan gå långt i sina resonemang jämfört med sina kollegor men när den intellektuella nivån höjs är det kört för honom. Till slut blir det uppenbart i rummet. De tre liberalerna och leninisten i rummet har inga svar. De vet inte vad de skall ta sig till. Högern kommer att vinna.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=41-YjrORATo
Liberala Milken institutet har bjudit in de försiktiga invandringskritikerna Ayan Hirsi Ali och Douglas Murray samt de internationalistiska liberalerna Douglas Alexander och Gemma Mortensen. Moderator är Robert Guest, från (ny)liberala The Economist. Detta är ett led i att den liberala eliten vill samtala med andra som inte tillhör de närmast sörjande. Ayan Hirsi Ali (svart kvinna från Afrika) och Douglas Murray (homosexuell man) är därför passande som motståndare eftersom de egentligen inte är speciellt farliga. Det visar sig dock att de är det. Ali och Murray kräver att invandrarna skall assimileras i någon form av diffus liberalism och om de vill anpassa sig får de inte komma till väst. Murray går sedan så långt att han börjar tala om den etniska demografiska förändringen som ett hot. Mortensen, Alexander och Guest sitter mest tysta.
De ser obekväma ut. När de tre pratar är de som elitistiska, dryga, dumliberala och försöker blanda bort korten genom en mix av lögner och halvsanningar. Publiken är en mix av professorer, byråkrater, studenter, journalister, advokater och lobbyister som ställer ledande frågor precis som moderatorn. Det lustiga är när Ali och Murray nämner att de här nya invandrarna i London inte är särskilt liberala så blir politikern Douglas Alexander grön och Gemma kommer med en harang av ursäkter. Mot slutet får också Ali upp ångan. Hon börjar snudda vid att vita faktiskt har rätt att inte bli en minoritet i sina egna länder och att arbetarklassen och den lägre medelklassen drabbas negativt av globalisering. Det går ett ”sugande ljud” genom rummet. Det intressanta är hur lätt det är för invandringskritiker att dominera en intellektuell diskussion. De internationalistiska liberalerna har ingen chans även mot rätt moderata invandringskritiker så som Hirsi Ali och Murray. Liberalerna har varken statistiken, kunskaperna eller den moraliska överhögheten.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=avQxaq57hjI
Amherst College träffar den överskattade liberala filosofen Amartya Sen. Han är 85 år och börjar bli mycket gammal. Han intervjuvas av judisk-amerikanska och liberala professorn Ilan Stavans. Man kan tycka att Sen skall ha svar. Han är trots allt en ”superintellektuell” i liberala kretsar. Han har inga svar. Istället ägnar han sig åt att berätta anekdoter om sitt liv, skojar och dekonstruerar varje fråga han får från publiken. Publiken är studenter på grundnivå och måttligt intresserade. Vi trodde att ”vi” hade vunnit säger han och hoppas på att folket skall vara resonabelt. Om John Rawls hade levt idag hade han också suttit där hade han också varit förvirrad över sin samtid.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=F9ocroKNHN0
Bankorganisationen ALFI i Luxemburg har bjudit in judisk-brittiska journalisten och framförallt ”neo-konservativa” David Aronovitch. Han förklarar att högern är ett gäng ”gangsters”. De är nazister, rasister och konspirationsteoretiker. Om de inte stoppas kommer judarna inte ha en plats i Europa menar han. Så vad skall göras? Han för fram att internet och sociala medier bör förbjudas. Publiken består mest av bankanställda som förefaller rätt ointresserade.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=XSxaAoFraks
På den lilla vänsterliberala tankesmedjan Deutsches Haus är det inte glada miner. De är också inträngda i en liten sal på NYU. Den första panelen består av två tyska akademiker och en amerikansk akademiker. Den ena tysken, Torsten Meireis, argumenterar för att normalisering av högern är livsfarligt. Tidigare förlorade ”högerextremisterna” sina jobb, sina vänner, sin familj och stöttes ut ur samhället men nu får de delta i debatten slår han fast. Ja, folk dricker till och med öl med dem berättar han förskräckt. Lösning på detta problem är att kasta högern i fängelse menar han. Den andra tysken (Michael Minkelberg) försöker förklara att det finns gränser vad den ”liberala eliten” kan göra för att hindra populisterna utan det behövs mer sofistikerade medel. Det är uppenbarligen redan prövat. Minkelberg talar för döva öron.
Den amerikansk-judiska professorn Charles Postel följer Meireis linje och hävdar att vit identitet måste stampas ut. Det är där problemet ligger menar han. Feministen Marica Pally (moderator) vet varken ut eller in. Publiken? De består mest av trötta akademiker. En marxistisk professor i publiken tröttnar och undrar väljarna skall kasta sin röst på en sådan som Obama eller Clinton som sätter i knä på Goldman Sachs. Ingen av panelen har något svar. Postel hävdar korrekt att vänstern inte har någon ”kyrka” längre och att liberalerna är på väg att bli besegrade i GOP och där med kommer liberalerna få en mindre portion av eliten. Högern är organiserad och vänstern vet varken ut eller in längre säger han. Det är därför jag tror att de bråkar om Corbyn, Sanders och vänsterpopulisterna. Det ser mycket mörkt ut blir slutsatsen. Pally berättar för publiken att de har köpt in extra mycket vin och så är showen över.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=SxFbp4K2YR8
Den andra panelen är kanske mer tragisk men intellektuellt roligare. Moderator är judisk-amerikanska professorn Sheri Berman (som skriver för Soros-finansierade Project Syndicate och Vox). De andra inbjuda är tyska professorerna Boris Vormann och Claudia Wiesner. I detta har du också stjärnskottet på vänsterkanten Mark Blyth (från Skottland) som är professor vid Brown. Den enda som kan tänka abstrakt är Blyth. Berman ägnar sig åt att signalera att hon är liberal och är inte helt komfortabel med Blyths leninistiska (och för mig rätt lustiga och ögonöppnande) utläggningar om ekonomi och politik.
Boris Vormann försöker vara så neutral som möjligt och lyfter inte debatten. Han vill uppenbarligen inte stöta sig med någon. Den dummaste av de fyra är Claudia Wieser. Hon är professor vid Fulda universitetet i Tyskland, en lågstatushögskola (tänk Linneuniversitet i Sverige) som först 2016 fick universitetsstatus. Hennes akademiska karriär är knappast glänsande jämfört med de andra.
Wiesner lider av mindervärdighetskomplex. Hon berättar att hon tillhör ”eliten” och minsann har råd att ha sina barn i privatskolor. När hon lyfte frågan om dyra privatskolor på något seminarium såg politikerna ned på henne trots att hon var professor. Det lustiga är att det ännu inte har undgått Wiesner är att om du inte är professor på elitskolor (tänk; murgrönan) så kommer inte politikerna inte ge dig någon respekt. I synnerhet inte om du arbetar på en statlig högskola.
Vidare får vi veta av Blyth att du inte kan beskatta medelklassen mer så det är därför politikerna inte har råd att köpa väljarna längre. Miljonär och miljardär-klassen inte kan bry sig mindre om de fattiga säger han. Blyth berättar för publiken att han är för EU, fri invandring, fri handel, hbtq osv. men att saker och ting måste förändras i grunden. Till skillnad från sina kollegor ger han i alla fall en del svarar och praktiserar någon form av intellektuell ärlighet.
När publiken ställer frågor blir det pinsamt. Sheri Berman vet inte riktigt vad hon skall säga annat än samma trötta: ”We need to defend liberal Democracy from Trump”. Claudia Wiesner förklarar för oss att vi skall ”utbilda” bort rasismen. Alla skall tvingas att gå i skolan (där de skall bli socialiserade i liberalernas ideologi) och så skall vi driva kvinnorna ut på arbetsmarknaden säger hon. Mer välfärdsreformer. Då kommer vi vinna val igen säger hon.
Wiesner drar också ett par lögner om invandring, syrier och hur mycket invandring gynnar västvärlden. Hon har naturligtvis inget belägg för detta. Boris Vormann talar mest i gåtor, förhoppningar och bidragspolitik. När väl Blyth blir pressad av publiken får vi en mix av fria fantasier, förhoppningar, halvsanningar, lögner och i ärlighetens namn rent dravel i kombination med socialistisk leninism. Det är uppenbart att Blyth kan gå långt i sina resonemang jämfört med sina kollegor men när den intellektuella nivån höjs är det kört för honom. Till slut blir det uppenbart i rummet. De tre liberalerna och leninisten i rummet har inga svar. De vet inte vad de skall ta sig till. Högern kommer att vinna.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=41-YjrORATo
Men hur man överhuvudtaget kan diskutera Europas ekonomiska och politiska situation utan att se massinvandringen och kulturkrashen mellan islam och ... alla andra ... som ett avgörande problem är bortom min fattningsförmåga. Teorin måste helt enkelt överträffa praktiken i dessa människors hjärnor och att attackera massinvandringen är att attackera de svaga grupper som invandrarna utgörs av, i varje fall enligt narrativet, och detta går helt enkelt inte för nästan alla vänster hjärnor, i varje fall inte om de är etniskt vita själva.
Jag såg några andra videor av Mark Blyth och han hyllade rätt okritiskt den svenska modellen. Lyckligt ovetande av vilka inkompetenta fanatiker som idag styr Sverige och vart vår tangent pekar.
Murray och Hirsi Ali var bra och stabila som vanligt och vänsterliberalerna de diskuterade med gjorde klokt i att hålla klaffen. Kanske de begriper mer än de låtsas om.
