Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Journalistiken är ett skrå. Det är en yrkeskår och de ser sig själva som en yrkeskår, än mer än vad poliser gör det. Jag skulle vilja påstå att lojaliteten mot medlemmarna i samma yrke är större journalister emellan än poliser emellan. Egentligen är det lite konstigt eftersom det inte kräver någon utbildning att rapportera sakligt om något, medan det är få personer som skulle klara av att gå runt i polisrollen utan någon träning.

Det finns så extremt många exempel på undermålig journalistik och ibland pekar journalister ut sådan, men det är sällan det gör det personligen mot en annan journalist, det är alltid en annan tidning eller ett annat bolag de klankar ner lite på. Ett sådant mediekrig, framför allt vad gäller mångkultur, skulle jag gärna vilja se. Det skulle definitivt dra tittare och läsare också.

Tar man alla tidningars utrikesbevakning, framför allt m.a.p. Trump, vilket är knutet till mångkultur, så har fadäserna varit så många från så många att det är rent skamligt vad de väljer att kalla för journalistik. Hur fel de än har om allting så är det ändå samma reportrar som sitter i studio och kommenterar om vad som händer i världen. Det finns noll krav på kompetens. De har fel om allt men är ändå "experter". Men, som sagt, journalister är ett skrå och de håller om varandra ännu mer än vad de håller om övriga medlemmar av etablissemanget.

Detta är ytterligare en svaghet etablissemanget har. Deras inkompetens. Det finns alltså ingen anledning att låtsas att de vet vad de håller på med. Tvärtom. Konfrontera dem med det. Ett exempel på det vad gäller just Sarnecki är när Marteus på Expressen faktiskt kollade upp vad Sarnecki sade på 90-talet. Numera säger Sarnecki nämligen att det var värre på 90-talet. Men, på 90-talet sade Sarnecki att oro för brott berodde på att folk behövde ett nytt hot att förhålla sig till efter att Sovjet föll. Redan där är han sänkt totalt men ingen upprepar detta. Därav kan han fortsätta som han gör. Han säger dessutom vad han vet att den typiske journalisten vill höra -- det är ett sätt att få en återkommande roll i media.

Så börjar de formera sig kring den nya dagordningen. Hålla de ohanterliga hoparna ute nu när primärmottagarna börjat knorra och risken för oreglerad översvämning i kärnländerna på nytt är överhängande, förebärandes omsorg om migranternas säkerhet.

https://omni.se/eu-lander-staller-si...enter/a/MgbEQ0

Snarare än omsorg om migranters säkerhet är det väl omsorg om den fria rörlighetens Schengenavtal det handlar om. När inte ens illusionen om en fungerande fri rörlighet med nöjaktig säkerhet kan upprätthållas måste man till sist agera. En liten sak som säkert hjälper till i förändringsarbetet är det efterhängsna rapporterandet om handel med Schengenvisa som EU-länders ambassader håller på med. Vi har vår egen riksrevisions hårda dom över Globalistmargots UD angående en förskräcklig massa oegentligheter på området i färskt minne och nu har det avslöjats att Malta under 2013 och 14 ska ha sålt 88 000 Schengenvisa till oklara individer i Libyen. En slovakisk EU-parlamentariker har slagit larm men mediastormen har hittills, vad det verkar, uteblivit. Nigel Farage twittrar om det och länkar till The Spectator som skrivit om denna oerhörda skandal.
https://twitter.com/Nigel_Farage/sta...83171579416576


Det kan, enligt Škripek, inte uteslutas att dessa 88 000 illegala visa som Maltas vänsterregering medverkat till att sälja kan ha använts för att bygga upp terroristceller inom EU. Dessutom kan mordet på den maltesiska journalisten härom året ha kopplingar till den smutsiga byken.
https://spectator.sme.sk/c/20855057/...-in-libya.html

Även i Algeriet har man alltså salufört Schengenvisa på svarta marknaden. Algeriet är, om jag inte missminner mig, det land som levererat flest utländska jihadkrigare till Islamiska Statens kalifatbygge.

Spectator verkar i sin tur ha i det närmaste kopierat sin artikel från Schengen Visa Info.
https://www.schengenvisainfo.com/mal...isas-in-libya/

Bland svensk media kan jag bara se att Samnytt rapporterat.
https://samnytt.se/eu-parlamentarike...isum-i-libyen/

Det här med Daphne Caruana Galizia är intressant. Först var det ett sjujädrans ståhej kring mordet på henne, som det alltid blir bland journalister när någon journalist råkar ut för något. Hon hyllades för att hon granskade korruption och så mördades en annan korruptionsgranskande journalist (i Slovakien?) och det blev en nytändning på temat utsatta journalister som har världens viktigaste och farligaste jobb. Sedan blev det plötsligt knäpptyst. Kanske är det lika önskvärt att sopa orsakssambanden kring Galizias död under mattan som historien om försäljningen av Schengenvisa? Hursomhelst, Galiziaaffären tycks beseglad för svenskt journalistiskt vidkommande i och hedrande genom en utmärkelse med fel motivering.
https://www.medievarlden.se/2018/04/...ad-journalist/

Panamadokumenten ja. Om det nu inte var den maltesiska regeringens inblandning i en gigantisk korruptionsskandal med försäljning av ett mycket stort antal Schengenvisa till ljusskygga individer hon egentligen granskade. Men Panamadokument och Paradisläckor är praktiska att ha till hands, fungerar nästan lika bra som chockgranater när ett drev släpps iväg efter någon skatteplanerande välbärgad person.

Kriget i traditionell media förs, av förståeliga skäl, ytterst försiktigt och långsamt. En av dess krigare är Hakelius. Han smyger, talar i gåtor likt en narr, flertydigt och mångbottnat [min fetning].


Det värsta ... att erkänna svenskens existens. Svindlande tanke. Det finns fog för sådan oro. Vem oroas? En mening öppen för tolkning.

Edit:

Att hävda svenskars rätt att existera betecknas som rasistiskt och bisarrt. Är det inte rasistiskt att förvägra ett folk sin etniska identitet, i sitt eget land dessutom? Det handlar inte om rangordning, jag är nöjd om jag erkänns en existens, punkt.

Ägarstrukturerna och deras mediala förslagenhet är experter på att konsolidera maktstrukturer genom ompositionering med bibehållen agenda genom sina högst utbytbara horkrönikörer.

Vill man undvika att för evigt se sig slukas av irrelevansens svarta hål söker man reformeringen. Men den ska kosta. Så mycket som möjligt. Det är just här i dessa narrativ en distinktion börjar skönjas. Inte för oss här (vilka vi nu är) men för de ännu bakom ljuset förda. Massan.

De ska stigmatiseras, steglas, rådbråkas, nagelfaras och pålas - den enskilda botgöraren till krönikör tas till nåder endast i formen som avskräckande exempel. Från infernot och ur askan kommer istället något mer organiskt och sunt växa fram. I en inte alltför lång framtid ska det kosta att ha varit en del av detta system och förtryckarregim. Den vindkänsliga krönikören med omsorg och självbevarelsedrift har redan lagt ut kursen vart nästa ben ligger.

Rätta den som rättas kan.



____

Det här kommer bli dagens snackis: Staffan Heimersson på Det goda samhället skriver med sorg i rösten hur EU stänger sina gränser. https://detgodasamhallet.com/2018/06...-sista-farden/


Ska bli intressant att läsa kommentarerna han får. Att Staffan själv skulle bemöda sig att besvara några spörsmål kan vi nog utesluta.

Det är väl hyckleriet och dubbelmoralen som skapar de största motreaktionerna också i politiken. Svenskar är marinerade i jämlikhet och rättvisa. I generationer av jantelag och protestantisk självförminskande inför gud den allsmäktige. Religionen i form av protestantismen har hållit hyckleriet i schack. Givetvis med undantag. Men i stort har religionen ändå varit en moralfråga.
Men där religionen har i tur och ordning bytts ut mot partiet, medierna och nu famlar folk efter en värdegrund.

Men som sagt hyckleriet är det som skaver i folksjälen. Speciellt om mångkulturen där man behandlas olika beroende på bakgrund, hudfärg, tro och ursprung. Men där man som ordinär svenne tvingas ställa sig sist i kön till samhällets resurser. Alla lika är ledordet men ändå behandlas man olika.
Speciellt i en global kontext. Hyckleriet att globalisterna är de mest trångsynta är stötande.

Det du så målande betecknar etnoautism är också en form av hyckleri och dubbelmoral.

"Fake news" narrativet som medierna nu kör är också hyckleri då de som är värst att sprida falska nyheter nu är de som försöker spela änglar och bara fara med sanning. Men bara sin egen sanning.

Socialdemokraterna har under årtiondena kört en politisk linje som i stort sett inneburit: "Säg en sak och gör en annan". Ett enormt hyckleri. De verkar därför inte förstå att folk nu blir upprörda över politiskt hyckleri.

Klankandet på Trump är också hyckleri. Då man tidigare blundat för samma saker.

Men värst är det i medierna och om frågan om mångkulturen. Och skälet är att medierna har tagit över prästernas roll att predika för folket. De har tagit på sig rollen att utöva det gamla prästerskapets uppgift att sprida värdegrunden till folket. De har tagit på sig rollen att vara morallikriktare och skapa en värdegrund som inte grundar sig på religion. Och det eftersom det saknas en samhällsdebatt om moral efter att religionen abdikerat och politiken reducerats till en sifferexercis.
Miljöfrågan är i grund och botten en fråga om att applicera moral på en fråga och det fungerade ända tills hyckleriet och dubbelmoralen lyste igenom.

Att bekämpa mångkulturen i medierna gör sig enklast genom att blottlägga dubbelmoralen och hyckleriet i medierna. Enskilda skribenter likväl som ägarstrukturer. Cwejman och Bonnier. SVT och Helin. Och där landar jag i samma analys som dig. Åsa Linderborg hycklar inte och det gör att jag respekterar henne mer trots hennes åsikter.

För att runda av med en dagsaktuell jämförelse: Fotboll.
Hade inte SR tagit upp frågan om etnisk representation i landslagets uttagning till truppen hade heller inte åsikten om etniskt baserat resultat uppkommit. Vem hycklar mest?

Kapporna vänds efter vinden. Tänk på Sveriges komiska giganter. Netflix och Pizza. Fråga min svåger. Och så ta en titt västerut, mot en av vänsterliberalernas katedraler, självaste BBC.

When you so woke, you asleep. 😜

https://twitter.com/bbccomedy/status...89882503950336

Att det går att skämta så här i BBC utan att någon får sparken betyder något.

Nonsens. Det är väl belagt att en viss politisk åskådning är kraftigt överrepresenterat bland journalister. Man hittar dem inom det vänsterliberala delen av spektret med klar dragning åt miljöpartiet.

Vad som likriktar journalisterna är detta, plus en urban färgton i brillornas glas samt ett värnande om den egna karriären. När det väl börjar hetta till så kommer ingen journalist eller opinionskändis att dra sig för att hugga en kollega i ryggen. Kappvänderi är dock ett övergående fenomen eftersom fiskstimmet tenderar att vändas åt samma håll ganska snabbt. Det är därför vi har så förtvivlat svårt att se något mediekrig på allvar.

Det är bara ditt eget tyckande att de skulle hålla varandra om ryggen. Din konspirationsteori helt enkelt. Lite lustigt när du oftast med emfas hävdar att sådana inte finnes!

Johan Lundberg - Ljusets fiender (2014):


I religionerna finns en framtid inbyggd, i bemärkelsen det beprövades, traditionens reproduktion. Ett historiskt arv som blir en länk till framtiden. Det är konservativt. 68-kyrkan och det mediala prästerskapet är vänster med en och annan nyliberal eller gränslös rättighets- och låt gå-liberal kollega. Vänsterns visionära totalitarism är att stöpa om människan (homo sovieticus), det är deras länk till framtiden - genom att göra våld på naturen och traditionen. De "liberala" som tror att de senaste femtio årens välstånd predikterar något självgående och mer eller mindre naturgivet och allmänmänskligt vårdar inte traditionerna och förstår inte vilka uppoffringar som gjorts och vad som fordras i samhällsbygget. Det är trots allt hushållet nationalstaten som är det godas moder - och den staten utgörs av summan av folket som bor där och solidariserar sig med samhället.

Jag är inte emot olika "religioner" som politisk åskådning. Det som stör mig och uppenbart många andra både i vår samtid och historisk tid är hyckleriet och dubbelmoralen.

Det är den folkliga reaktionen på hyckleriet som driver politiken idag. Både nationellt och internationellt.

Vissa vill kalla det en proteströrelse men i verkligheten är det en kontra kulturrevolution mot det politiska och globalistiska hyckleriet. Igen som så många andra gånger i historien.

Ingen teori -- snarare praktik. Hyllningar itll journalister från journalister för deras förment viktiga arbete står att läsa med jämna mellanrum. I vilket fall så skulle jag vilja se fler journalister "kriga" mot andra, med namn angivna och inte bara den andra tidningens namn. Detta i synnerhet eftersom vänsterliberaler är kraftigt överrepresenterade. Deras överrepresentation gör att de kommer undan med mer än bara en ett visst paket åsikter, de kommer även undan med grava felbedömningar hela tiden. Det är en svag punkt de har och de tillåts komma undan med den. DN:s utrikesbevakning under USA-valet var under all kritik. Att Wolordarski är liberal ska inte behöva betyda att DN inte kan göra sitt jobb -- men det gjorde det. Det var min huvudsakliga poäng. Wolodarski är svag, han iinte stark.

Klokt att du backar från ditt ursprungliga inlägg. Journalister skyddar varandra för att de flesta har samma agendapolitiska uppfattning, inte för att de har samma yrke. Givetvis har poliser större skråtänkande eftersom de är en opolitisk organisation, jämfört med journalister som innehar sina positioner pga politiska åsikter. En högersnut och en vänstersnut stöttar varandra i sitt yrke eftersom de aldrig pratar politik i jobbet.