2018-06-23, 15:30
  #53353
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av fasligt
Sedan en tid har New York Times dämpat (något) sin traditionellt pittbullagressiva attacklusta på allt och ingenting som kunnat misstänkas för att inte ha värdegrundscertifierade uppfattningar om massinvandringens och mångkulturens välsignelsebringande effekter. En värdemätare god som någon på att den liberala demokratins profiterande globalismelit är skakad. Här skrivs om Europas migrationskris på ett tämligen insiktsfullt sätt, och på köpet slinker ett medgivande om att migrationskrisen medför en kris för den liberala demokratins globalismelit själv. Motståndare till den liberala demokratins globaliseringselit är inte längre obildade tölpar ur den globala ekonomiska världsordningens lägre samhällsskikt utan organiserade politiska krafter med demokratiska metoder som befästningsverk. Det folkliga globaliseringsmotståndet har fått riktig politisk representation och utgör därmed ett reellt hot den liberala demokratins globaliseringselit inte kan bortse från.

Europas globaliseringselit har panikkallat till ett exkluderande föregripande möte inför kommande veckas fullskaliga toppmöte som var tänkt att handla om eurozonens utveckling men som kommer att bli ett toppmöte om massinvandringen, fastslås alltså i NYT.


Den fria rörlighetens heliga ko står alltså uppställd i slaktbåset. Utan illusionen om att EU:s samtliga inre marknader är öppna och attraktiva för den enskilde europeiske individen samt att öppna gränser är den enda garantin för den europeiske individens tillgång till EU:s fantastiska smörgåsbord av möjligheter som legitimerande besvärjelse, faller projektet. För den europeiske mannen på gatan har det aldrig framstått som särskilt betungande att visa passet vid utlandsresor, något man för övrigt intill denna dag uppmanats att kunna göra i händelse av kontroll. Valet mellan passkontroller och fritt tillträde för vem som helst är förmodligen helt okontroversiellt för den ordinäre europeiske medborgaren och när den djupt rotade allmänna uppfattningen kanaliseras i sk populistiska partier synas plötsligt den liberala globaliseringselitens pokerhand.

https://www.nytimes.com/2018/06/22/w...r-germany.html

Sensmoral: Påtvingade alltför mycket liberal globalism väljer sig det (än så länge) formellt suveräna folket en Trump.

Det är ganska svårt för liberalerna att ge sig på Österrike, Ungern, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Italien, Danmark, Ryssland osv. Det har gått så långt att den populistiska högern nu styr hela länder samt har rätt stort inflytande i USA i och med valet av Donald Trump. Det som (Davos)liberaler så som Hubert Védrine inte riktigt får in huvudet är att det sociala kapitalet är nere i botten men också förtroendet för den politiska eliten. Du kan inte stoppa populister genom att minska invandringen något. I Finland försökte en centerregering köpa Sannfinnarna och det resulterade i att gräsrötterna avsatte partiledningen vilket resulterade i en partisplit.

Idag är Sannfinnarna bra mycket höger ut än de var för ett par år sedan. Högern går inte bara framåt i västvärlden men i Indien, Filippinerna, Japan, Sydkorea, Kina, Chile och runt om i Afrika. Faktum är vi är på väg in i en nationalistisk tidsepok. Efter valet 2019 kommer upp mot 1/3 av alla ledamöter i EU-parlamentet samt flertalet kommissionärer vara nationalister eller konservativa. Det är sant liberalerna fortfarande styr genom institutionerna men de styr allt färre länder. Vidare är det inte speciellt svårt för ett land att slå sönder liberala institutioner eller avskaffa sådan lagstiftning. I synnerhet inte när ens vänner kontrollerar EU – för detta är fallet inom så litet som 10-15 år.

Annars har ju Anders Ygeman värsta smarta strategin för att vi inte skall rösta på SD i höst genom att berätta för oss vad SD tycker i olika frågor;

SD vill att statliga tjänstemän skall rapportera illegala till polisen (Vad är problemet?)
SD tycker inte att etniska judar är etniska svenskar (förstår inte logiken)
SD tycker att de som tjänar 100,000 i månaden skall betala 3,833 kronor mindre i skatt i månaden (Ja, SD vill sänka skatterna så de som tjänar mer får logiskt mer pengar i plånboken)
SD tycker att vi skall ha en bortre gräns i sjukförsäkringen (Det stämmer inte)
SD tycker att vi skall urholka aborträtten (Ja, det är hemskt att sänka gränsen till den norska..)
SD tycker att vi skall avskaffa pappamånaderna (Det är bara rika människor som har råd med pappamånader)
SD tycker att vi skall skära ned på välfärdsstaten med 13 miljarder (stämmer inte)

https://www.expressen.se/debatt/ge-e...u-kristersson/

Tydligen måste Ulf Kristersson ta avstånd från detta för att "rädda demokratin". Jag vet inte riktigt men jag tror inte riktigt att det blir någon cheddar för sossarna i höst.
Citera
2018-06-23, 16:16
  #53354
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av oyto
Nationalismens rehabilitering och normalisering. Ett trådtema som gått från det spekulativa kring vad som bör komma till det triviala konstaterandet av vad som är. Nils Lundgren i G-P:



Observera hur begreppet "nationalism" behandlas som lika självklart som "familj" och inte dissekeras sönder till prefixstympade "etno-" och "kulturnationalism". Liksom en familj ÄR, är en nation en ingrupp som på egna villkor in- och exkluderar:



"Vem är då svensk? Hur definieras etnisk svenskhet och svensk nation?" är sålunda besvarat - även i det offentliga rummet - på ett sätt som får SD att verka rätt jävla korkade.
Sakta i backarna, Thomas Gür vill bena i begreppen; han skriver om tre olika sorters svenskar: de etniska svenskarna, de som har svensk nationstillhörighet och de som är svenska medborgare. Problemet med ordet svensk, såvitt jag läser honom, är att ordet kan beskriva samtliga tre kategorier ovan. Om man ska följa MSM-parlörens mer inkluderande betydelse så är "svensk" betydligt yvigare, men det får stå för dem, så att säga. Ju mer inkluderande av andra, desto mer urholkande av oss; ett id-berövande och ett id-bedrägeri.

TG:
Frågan om vem som är svensk är oundviklig

Citat:
Det är betecknande för det svenska språket att det inte finns särskilda termer för dessa tre sakförhållanden när man skall tala om Sverige men väl om Finland.
[...]
Om förhållandena i Finland heter det sålunda:

1) Finne (etnisk finne, tillhörig den finska folkgruppen, befolkningsmajoriteten i Finland)

2) Finländare (tillhörig den finländska nationen, som alltså består bland andra av finnar, finlandssvenskar, ålänningar, samer, judar, tatarer med flera)

3) Finländsk medborgare – medborgare i Finland.

Citat:
Ytterst kan sägas att det är oundvikligt att vi i Sverige diskuterar vad som är "svenskt", trots den språkliga fattigdomen att inte kunna skilja på "finnar" och "finländare" som vi kan om förhållandena i Finland. Detta med tanke på de omfattande förändringar som inträffat av befolkningens sammansättning vad gäller ursprung, men också att det är olyckligt att vi fortfarande inte funnit en bra term för att göra den åtskillnaden.
[...]
Den som kommer på ett sådant begrepp som kan bli en del av det svenska språket och som kan göra åtskillnaden mellan svensk i etnisk och svensk som nationell identitet, kommer därför att uträtta en stor välgärning.

Jag bjuder på ett förslag:
1) Svenne (alt. pursvensk).
2) Svensk.
3) Svensk medborgare.

Var det inte nysvenskar som döpte svensken till svenne? Kanske kom ordet liksom köttbullarna utifrån, eller i det oumbärliga mötet med de andra.
Citera
2018-06-23, 17:55
  #53355
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kinuski
Sakta i backarna, Thomas Gür vill bena i begreppen; han skriver om tre olika sorters svenskar: de etniska svenskarna, de som har svensk nationstillhörighet och de som är svenska medborgare. Problemet med ordet svensk, såvitt jag läser honom, är att ordet kan beskriva samtliga tre kategorier ovan. Om man ska följa MSM-parlörens mer inkluderande betydelse så är "svensk" betydligt yvigare, men det får stå för dem, så att säga. Ju mer inkluderande av andra, desto mer urholkande av oss; ett id-berövande och ett id-bedrägeri.

TG:
Frågan om vem som är svensk är oundviklig





Jag bjuder på ett förslag:
1) Svenne (alt. pursvensk).
2) Svensk.
3) Svensk medborgare.

Var det inte nysvenskar som döpte svensken till svenne? Kanske kom ordet liksom köttbullarna utifrån, eller i det oumbärliga mötet med de andra.

Gûr intar alltså den i SD kontroversiella linjen att etniska svenskar finns. Gissningsvis inklusive "biologi" och allt. Och kanske inte heller med det unika kriteriet att bara ha oblandat blod sedan äldsta historiska tid för att inte diskvalificeras.

Intressant värre. Det är nästan som om SD är skitnödigt ängsliga helt i onödan.

"Eh - ja, Göran Rosenberg, det är klart etniska svenskar finns... hur menar du att de skulle skilja sig från andra etniciteter på den punkten? Vad är det du menar, Göran? Titta in i den där kameran och förklara för svenska folket varför de skiljer sig från andra folk!"


Var fanns förresten Gûr på den tiden då någon i SvD kallade Loreen en "etnisk svenska mitt i livet" och Åkesson förnedrade sig i Rosenberg-intervjun?

För övrigt väntar jag fortfarande på Cwejmans balanserande ledare om etnisk SVENSK utsatthet, till "svennehorans" senkomna försvar. Annars börjar man nästan misstänka att han inte bryr sig. Vilket ju inte bara ÄR identitetspolitik (han känner ju bevisligen engagemang för annan etnisk utsatthet), utan dålig identitetspolitik (den där selektiva omtanken behöver ju bara påtalas för att skapa ett oviljans vi-och-de, som kanske inte tjänar ingruppens intressen) .
__________________
Senast redigerad av oyto 2018-06-23 kl. 18:04.
Citera
2018-06-23, 18:06
  #53356
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kinuski
Sakta i backarna, Thomas Gür vill bena i begreppen; han skriver om tre olika sorters svenskar: de etniska svenskarna, de som har svensk nationstillhörighet och de som är svenska medborgare. Problemet med ordet svensk, såvitt jag läser honom, är att ordet kan beskriva samtliga tre kategorier ovan. Om man ska följa MSM-parlörens mer inkluderande betydelse så är "svensk" betydligt yvigare, men det får stå för dem, så att säga. Ju mer inkluderande av andra, desto mer urholkande av oss; ett id-berövande och ett id-bedrägeri.

TG:
Frågan om vem som är svensk är oundviklig
Jag håller med Gür, vill minnas att ämnet behandlats tidigare här på Flashback. Förr var ju så gott som alla svenskar svenskar, så något speciellt annat ord, som i andra länder där flera folkslag inlemmats i en stat, behövdes inte. Rent principiellt tycker jag inte att de inhemska folken ska behöva byta namn. Det är i så fall den senare bildade statens invånare, som ska anta en ny benämning. Annars skulle australiensare kunna kallas aboriginer och kanadensare inuiter, och ja, det blir ju det du själv skriver, ett "urholkande av oss; ett id-berövande och ett id-bedrägeri".


Citat:
Ursprungligen postat av Kinuski
Jag bjuder på ett förslag:
1) Svenne (alt. pursvensk).
2) Svensk.
3) Svensk medborgare.

Var det inte nysvenskar som döpte svensken till svenne? Kanske kom ordet liksom köttbullarna utifrån, eller i det oumbärliga mötet med de andra.
Du får ursäkta, men detta förslag tycker jag inte är något vidare, p g a ovan beskrivna anledning. Föreslår i stället
1) Svensk.
Vårt folk har hetat svenskar, eller tidigare versioner av samma ord, bra länge, vi har gett namn åt detta land, svenskarnas/svearnas rike. Givetvis ska vi inte förlora vårt namn för att andra folk flyttar hit!

Svenne är också ett gammalt slanguttryck för en man som ännu ej förlorat sin oskuld, sin svendom. Ja, åtminstone i mina hemtrakter. "Öh, Kalle är svenne fortfarande, höhö!" Det är också ett smeknamn för män vid namn Sven, vilket också från början är en benämning på en ung pojke. Det är ett uttryck för medelsvensson, den vanlige tråkige svensken, som användes redan på 60-talet. Och ja, det är även invandrarslang, ett lätt nedsättande begrepp, för svensk. Enligt SAOB från -99: använt föraktfullt l. ss. skymford. Det talas ibland om att svenskarnas brist på stolthet över den egna nationen, vi vill gärna, som Mona Sahlin, framhålla det egna som något larvigt och dåligt. Andra folkslag tar tillbaka sina "egna" namn och propsar på att kallas inuiter, samer, romer mm, även av andra folk som talar andra språk. Ska vi då gå i motsatt riktning och anta invandrade folks nedsättande benämning på vårt folk? Eller vår egen slang för "trista svenskar" eller oerfarna pojkar? På vårt eget språk, i vårt eget land dessutom? (Sedan känns det ju ganska löjligt att som flerbarnsmor kalla sig "manlig oskuld" om man är bekant med den betydelsen ) Nä, vi ska så klart fortsätta att vara svenskar, och vara stolta över det. I stället för att, som andra folk fått göra, ta tillbaka och sprida vårt självvalda namn, ska vi se till att få behålla vårt, och snarare kräva ensamrätt till det än ge upp rätten till det.

"Pursvensk" har jag personligen svårt för, kanske på grund av likheten med puré? Föredrar i så fall äktsvensk i de fall svensk behöver förtydligas. Pur=ren, oförfalskad. Äkta=inte falsk, inte konstgjord, genuin. Ungefär samma sak.

2) Tja, varför inte sverigebo? Folk som bor i Sverige helt enkelt. Kanske förkortat till svebo, eller blir det för larvigt? Eller så kan man kanske sno Finlands lösning, sveländare.

3) Svensk medborgare, håller med.
Citera
2018-06-23, 18:24
  #53357
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Wildebeest
Jag håller med Gür, vill minnas att ämnet behandlats tidigare här på Flashback. Förr var ju så gott som alla svenskar svenskar, så något speciellt annat ord, som i andra länder där flera folkslag inlemmats i en stat, behövdes inte. Rent principiellt tycker jag inte att de inhemska folken ska behöva byta namn. Det är i så fall den senare bildade statens invånare, som ska anta en ny benämning. Annars skulle australiensare kunna kallas aboriginer och kanadensare inuiter, och ja, det blir ju det du själv skriver, ett "urholkande av oss; ett id-berövande och ett id-bedrägeri".



Du får ursäkta, men detta förslag tycker jag inte är något vidare, p g a ovan beskrivna anledning. Föreslår i stället
1) Svensk.
Vårt folk har hetat svenskar, eller tidigare versioner av samma ord, bra länge, vi har gett namn åt detta land, svenskarnas/svearnas rike. Givetvis ska vi inte förlora vårt namn för att andra folk flyttar hit!

Svenne är också ett gammalt slanguttryck för en man som ännu ej förlorat sin oskuld, sin svendom. Ja, åtminstone i mina hemtrakter. "Öh, Kalle är svenne fortfarande, höhö!" Det är också ett smeknamn för män vid namn Sven, vilket också från början är en benämning på en ung pojke. Det är ett uttryck för medelsvensson, den vanlige tråkige svensken, som användes redan på 60-talet. Och ja, det är även invandrarslang, ett lätt nedsättande begrepp, för svensk. Enligt SAOB från -99: använt föraktfullt l. ss. skymford. Det talas ibland om att svenskarnas brist på stolthet över den egna nationen, vi vill gärna, som Mona Sahlin, framhålla det egna som något larvigt och dåligt. Andra folkslag tar tillbaka sina "egna" namn och propsar på att kallas inuiter, samer, romer mm, även av andra folk som talar andra språk. Ska vi då gå i motsatt riktning och anta invandrade folks nedsättande benämning på vårt folk? Eller vår egen slang för "trista svenskar" eller oerfarna pojkar? På vårt eget språk, i vårt eget land dessutom? (Sedan känns det ju ganska löjligt att som flerbarnsmor kalla sig "manlig oskuld" om man är bekant med den betydelsen ) Nä, vi ska så klart fortsätta att vara svenskar, och vara stolta över det. I stället för att, som andra folk fått göra, ta tillbaka och sprida vårt självvalda namn, ska vi se till att få behålla vårt, och snarare kräva ensamrätt till det än ge upp rätten till det.

"Pursvensk" har jag personligen svårt för, kanske på grund av likheten med puré? Föredrar i så fall äktsvensk i de fall svensk behöver förtydligas. Pur=ren, oförfalskad. Äkta=inte falsk, inte konstgjord, genuin. Ungefär samma sak.

2) Tja, varför inte sverigebo? Folk som bor i Sverige helt enkelt. Kanske förkortat till svebo, eller blir det för larvigt? Eller så kan man kanske sno Finlands lösning, sveländare.

3) Svensk medborgare, håller med.

Etnisk svensk är i sig tillräckligt, alternativt kan utgångsläget vara att "svensk" betyder idag ungefär vad det gjorde innan frågan komplicerades. Alltså att det är någon annan som tills vidare är nysvensk, sverigeländare eller varför inte svenskoid (ungefär som någon som är "fascistoid" både är och inte är fascist på samma gång).

Annars kan man ju gå vägen som rasifierade gjort, dvs implicit skylla den egna ingruppens exkludering på dem som exkluderas. Vi är med andra ord suedi.
Citera
2018-06-23, 18:29
  #53358
Medlem
Nostradumbasss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Wildebeest
Jag håller med Gür, vill minnas att ämnet behandlats tidigare här på Flashback. Förr var ju så gott som alla svenskar svenskar, så något speciellt annat ord, som i andra länder där flera folkslag inlemmats i en stat, behövdes inte.

Vi får göra som dom gör med partibokstäver.

Svensk (E)
Svensk (N)
Svensk (M)

För etnisk, nationstillhörig (assimilerad) , och medborgare
Citera
2018-06-23, 18:47
  #53359
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nostradumbass
Vi får göra som dom gör med partibokstäver.

Svensk (E)
Svensk (N)
Svensk (M)

För etnisk, nationstillhörig (assimilerad) , och medborgare
Och (I)svensk för icke-svensk, med en undergrupp med hedrande förtecken: (O)svensk som i osvensk.

Ditt förslag kan fungera i skrift, men blir svårare i muntlig kommunikation. Och skulle man säga N-svensk så kan det låta som M-svensk och vice versa. E-svensk? Den uppdaterade, uppkopplade svensken? Redo med det senaste policydokumentet och inställd på det nya förhållningssättet...

Kanske kan den debatt som Nils Lundgren respektive Thomas Gür var för sig kickar igång bidra till en ökad etnomedvetenhet hos svenskarna, som fostras att vända in och ut på sig själva för att behaga nysvenskarna och ta ansvar för den så kallade integrationen. En början till mindre skam och självutplåning?
Citera
2018-06-23, 19:00
  #53360
Medlem
Nostradumbasss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kinuski
Och (I)svensk för icke-svensk, med en undergrupp med hedrande förtecken: (O)svensk som i osvensk.

Ditt förslag kan fungera i skrift, men blir svårare i muntlig kommunikation. Och skulle man säga N-svensk så kan det låta som M-svensk och vice versa. E-svensk? Den uppdaterade, uppkopplade svensken? Redo med det senaste policydokumentet och inställd på det nya förhållningssättet...

Kanske kan den debatt som Nils Lundgren respektive Thomas Gür var för sig kickar igång bidra till en ökad etnomedvetenhet hos svenskarna, som fostras att vända in och ut på sig själva för att behaga nysvenskarna och ta ansvar för den så kallade integrationen. En början till mindre skam och självutplåning?

Ja! Så kan vi göra! Osvensk kan sedan ha undergrupperna enligt nedan:
Z-Svensk för framstående fotbollsprestationer, OJ-Svensk för Osvensk Jude, OB-Svensk för osvenska blattar som inte spelar fotboll, utan åker BMW och OK-Svensk för osvenska kurder som Özz Nüjen och vissa dagar kan även Gür vara en OK-Svensk.

Frågan är hur fan vi gör med samerna. Jag är nästan 100% säker på att "OS-Svensk" kommer att ge problem med varumärkesintrång med Olympiska kommiten. Jag tänker mig istället nåt mer precist.

O för Osvensk
SAM för Same/Samisk
och
sen ett plural-S för dom är många.

OSAMS-Svenskar således. Så får det bli.

Och sen kan vi göra en e-etnictitets-legitimation där man får definiera ett "svensk-dna" som vi kan representera som en QR-kod man kan ha i telefonen.

Angående skam och självutplåning tror jag aldrig att svenskarna har självutplånat eller skämts speciellt mycket. Det är bara policy. "Äsch, det är mest tröjor och dekaler". Nu när någon rasifierad slog hål på antirasism-industrin också så tappar "antirasism"-rörelsen helt relevans. Propagandan har fungerat som sån där HIV-bromsmedecin bara, tar man bort bromsmedicinen blommar stolthet och nationalkänsla upp igen. För handen på hjärtat, alla vet vilka som är svenskar, och hur dom ser ut. Eller behöver jag visa dig min QR-kod på telefonen?
__________________
Senast redigerad av Nostradumbass 2018-06-23 kl. 19:24.
Citera
2018-06-23, 19:11
  #53361
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av oyto
Etnisk svensk är i sig tillräckligt, alternativt kan utgångsläget vara att "svensk" betyder idag ungefär vad det gjorde innan frågan komplicerades. Alltså att det är någon annan som tills vidare är nysvensk, sverigeländare eller varför inte svenskoid (ungefär som någon som är "fascistoid" både är och inte är fascist på samma gång).
"Etnisk svensk" verkar ju inte heller vara okomplicerat, vissa tycker etnicitet syftar på kulturell gemenskap och att en adopterad lankes är etnisk svensk om denne är uppfostrad i radhus av Gösta och Berit med Volvo 245, Sune på kassettband och Björnes magasin på tv, andra tycker det syftar på biologi och gener vilket exkluderar (ex-)lankesen. Ytterligare någon verkar tycka att det räcker att någon är väl assimilerad. (Har sett sådana diskussioner på twitter bl a.)

Jo, det är väl ungefär det jag också tycker, att en svensk är vad det var. Av de flesta svenskar och utlänningar ansett som någon ljushyad nordeuropé. Kanske med tillägget adopterade, Malin som pratar värmländska ses vanligen som svensk även om hår- hud och ögonfärg är mer sydländskt.
Det är väl SD som beskrev svensk som den som själv ser sig som, och av andra ses som svensk? Tycker det är en ganska bra beskrivning. Om svenskar ofta frågar vilket land man kommer ifrån, om man bjuds in till tv-soffor för att man är dansk, grek eller kurd, om man själv uttalar sig som dansk, grek eller kurd, ses man förmodligen inte som svensk, och är förmodligen inte svensk (av typ 1 då).

Nysvensk, det måste väl vara en svensk bebis? En ny svensk?

Citat:
Ursprungligen postat av oyto
Annars kan man ju gå vägen som rasifierade gjort, dvs implicit skylla den egna ingruppens exkludering på dem som exkluderas. Vi är med andra ord suedi.
Du menar att vi svenskifieras?
Citat:
Ursprungligen postat av Nostradumbass
Vi får göra som dom gör med partibokstäver.

Svensk (E)
Svensk (N)
Svensk (M)

För etnisk, nationstillhörig (assimilerad) , och medborgare
Smidigt i skrift, men kanske något bökigt i talspråk? "Sonja är svenske, Sara är svensken. Ali blev precis svenskem!" Eller i plural: Ali och Fatima har blivit svenskarem! Sara och Peter är svenskaren, men Sonja och Göran är svenskare!
__________________
Senast redigerad av Wildebeest 2018-06-23 kl. 19:14.
Citera
2018-06-23, 19:19
  #53362
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nostradumbass
Ja! Så kan vi göra! Osvensk kan sedan ha undergrupperna enligt nedan:
Z-Svensk för framstående fotbollsprestationer, OJ-Svensk för Osvensk Jude, OB-Svensk för osvenska blattar som inte spelar fotboll, utan åker BMW och OK-Svensk för osvenska kurder som Özz Nüjen och vissa dagar kan även Gür vara en OK-Svensk.

Och sen kan vi göra en e-etnictitets-legitimation där man får definiera ett "svensk-dna" som vi kan representera som en QR-kod man kan ha i telefonen.

Angående skam och självutplåning tror jag aldrig att svenskarna har självutplånat eller skämts speciellt mycket. Det är bara policy. "Äsch, det är mest tröjor och dekaler". Nu när någon rasifierad slog hål på antirasism-industrin också så tappar "antirasism"-rörelsen helt relevans. Propagandan har fungerat som sån där HIV-bromsmedecin bara, tar man bort bromsmedicinen blommar stolthet och nationalkänsla upp igen. För handen på hjärtat, alla vet vilka som är svenskar, och hur dom ser ut. Eller behöver jag visa dig min QR-kod på telefonen?
Hehe! Som bäddat för identitetspolitik i blågul tappning. En ny offerhierarki att exploatera.

Ja, svenskar kan skilja svenskt från osvenskt. Men något fel är det ju när det i många år har hamrats in i huvudet på svenskarna att de/vi saknar kultur och endast barbariet är ursvenskt osv. Att ta detta med en axelryckning kan bara någon med ett slags [inbillat] överskott i någon mening ha råd med. Den sovande svensken är ingen dum liknelse. Att intuitivt kunna skilja på svenskt eller osvenskt, så som varje annan kultur känner gränserna för sin, är en sak, men en annan är att utan förbehåll, skam eller darr på manschetten säga det rakt ut. Den kognitiva dissonansens ångest och mentala och ultimat fysiska stympningen lindras genom att säga det länge förtigda och självklara.
Citera
2018-06-23, 19:30
  #53363
Medlem
fasligts avatar
Johan Hakelius har haft lite tråkigt och därför läst ett par krönikörer som obegripligt nog påstått sig önska Glad Midsommar med sina allt annat än glada alster. Hakelius är nära något mycket väsentligt och visar upp en liten vässad klo mot de livsfientliga, dödsdriftbesatta auktoritära liberaler som med sin undergångsdemagogi försöker skrämma sina medmänniskor till underkastelse inför den globaliserade liberala demokratins auktoritära envåldshärskarkrav.
Citat:
Det var lite olika vinklar på sorgebuden. Lite mer klimat i den ena, lite mer rösta rätt i den andra. I allt väsentligt handlade ändå båda om att det är mer eller mindre oundvikligt att världen går åt helvete, om man låter folk trampa på i ullstrumporna vid valurnorna eller i snabbköpen. Det krävs omvändelse.
[...]
Vi måste ständigt omvändas: mot livegenskapen, mot spöstraffen, för rösträtten, mot valfångsten, mot barnagan, mot köttätandet, för ett tredje kön och så vidare i en ständig förfining.

Det är i alla fall en hypotes. Men det är en rätt trist hypotes, som slutar i något slags okroppslig folkhälsokoma, så låt oss hitta på en annan.

Det var Edward Bulwer-Lytton, en tidig viktorian med klädsamma polisonger, som först använde termen ”the Great Unwashed”. Den kan översättas på lite olika sätt, men ”det stora otvättade” kanske fungerar bäst. Han syftade på underklassen.
[...]
Det var då [1800-talets mitt] en våg medelklassuppror svepte över Europa. Det var två saker upprorsmakarna ville ha och på de flesta platser förr eller senare fick: liberaliseringar och nationell sammanhållning.
[...]
Lojaliteten mellan klasserna fick konkurrens med lojaliteten mellan landsmän. Utan det skulle vi nog aldrig ha fått några välfärdsstater, kanske inte ens demokrati.

Och varför denna snusförnuftiga katederdrapa?

Jo, därför jag misstänker att vi är på väg att rulla bakåt.

Båda de där kolumnerna och minst ett dussin artiklar om dagen, oroar sig fasligt över nationalism. Över idén att något verkligen skulle vara svenskt, eller – ännu värre – att någon verkligen är svensk.

Det finns fog för sådan oro. Men å andra sidan: vilka lojaliteter tar över, om vi säger nej till de nationella?

Klass ligger närmast. Och vi är redan halvvägs där.

Ett hyfsat stort toppskikt i samhället tycker sig redan ha mer gemensamt med toppskikt i andra länder, än med resten av sina landsmän. Landsmän blir mest en barlast. De röstar fel, äter fel, reser fel och sätter sina meningslösa klimatförstörande fotavtryck på jordskorpan.
https://www.expressen.se/kronikorer/...t-rulla-bakat/

Som en liten påminnelse om att miljöpartister av Lövintyp är allra värst och skadligast kan man ta del av Eurostats siffror kring de ambitiösaste av klimatmål. Sverige är absolut bäst i EU-klassen och har förbundit sig vid att all energiförbrukning år 2020 till 50 % ska komma från förnyelsebara energikällor. Vi har redan nått det målet, med råge. Ändå hetsar Isabella Lövin och hennes åsiktsfränder om mer restriktioner, fler förbud och ytterligare tvingande förpliktelser. Vidriga är de, och farliga, inte bara för demokratin utan för själva det sociala liv som möjligen kan vara värt att leva. 53,8 % av Sveriges totala energikonsumtion var, enligt Eurostats officiella gratulationshälsning på vår nationaldag, förnyelsebar, dvs ickefossil, dvs icke planetförgörande
https://twitter.com/EU_Eurostat/stat...63167873208321
https://twitter.com/EU_Eurostat/stat...28729855414273

Det stora otvättade har gjort sin plikt och börjar nu kräva sin rätt.
__________________
Senast redigerad av fasligt 2018-06-23 kl. 19:44.
Citera
2018-06-23, 19:37
  #53364
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nostradumbass
Ja! Så kan vi göra! Osvensk kan sedan ha undergrupperna enligt nedan:
Z-Svensk för framstående fotbollsprestationer, OJ-Svensk för Osvensk Jude, OB-Svensk för osvenska blattar som inte spelar fotboll, utan åker BMW och OK-Svensk för osvenska kurder som Özz Nüjen och vissa dagar kan även Gür vara en OK-Svensk.
Nu börjar det bli komplicerat.

Citat:
Ursprungligen postat av Nostradumbass
Angående skam och självutplåning tror jag aldrig att svenskarna har självutplånat eller skämts speciellt mycket. Det är bara policy. "Äsch, det är mest tröjor och dekaler". Nu när någon rasifierad slog hål på antirasism-industrin också så tappar "antirasism"-rörelsen helt relevans. Propagandan har fungerat som sån där HIV-bromsmedecin bara, tar man bort bromsmedicinen blommar stolthet och nationalkänsla upp igen. För handen på hjärtat, alla vet vilka som är svenskar, och hur dom ser ut. Eller behöver jag visa dig min QR-kod på telefonen?
Det är väl en sorts artighet, av typen "Det var väl inget", "Den här gamla trasan", "Jag ser ju inte klok ut","Vi får väl se om det går att äta" där andra folk kanske hade haft mage att uttrycka stolthet över sin prestation, klänning, frisyr eller bakverk, i synnerhet när någon annan ger en uppskattande kommentar. Men inte ska väl VI...? Äh, den där välfärdsstaten, biologinomenklaturen som hela världen anammat, kulturen, trafiksäkerheten, det var väl inget.

(Nu är vi kanske lite utanför trådens egentliga ämne, så jag som inte har så mycket att säga om mediakriget (eftersom jag vanligen struntar i media och läser det göttaste refererat på flashback i stället) ska väl hålla tyst. Men kan väl tillägga att det är ett nöje att följa tråden och många som skriver här regelbundet skulle fått MSMs ledarskribenter att rodna av skam, om de hade vett till det, för ni håller minst lika hög klass.)
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in