Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det går att driva identitetspolitik även för en majoritet. Bara att ta Finlandsfärjan så ser man att finlandssvenskar inte ens vågar tala svenska öppet på gatorna i Helsingfors längre.

Det strider mot den rådande värdegrunden, men hur ska svensken i framtiden agera när kraven kommer från de olika diaspororna?

Precis så är det. Det är också grundproblemet med mångkultur. Alla förhåller sig till det och det är inget nytt. Men det viktiga är att ingen grupp tar mer makt än sin rättmätiga andel av samhället.
Det är där problemet ligger att alla inte är överens om hur stor den är.

Och historien går igen:

Just den framgångsrika judiska etnokulturen har sina moderna rötter i Europa.
Gustav III och Karl XIII kusin,Katarina II av Ryssland, etablerade en "fristad" för judar i västra delen av Kejsardömet Ryssland. Nästan som ett tidigt Israel.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Katarina_II_av_Ryssland

Det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland var ett område i västra Ryssland där den judiska befolkningen var hänvisad att bosätta sig. När bosättningsområdet var som störst sträckte det sig längs Rysslands västra gräns från Östersjön ned till Svarta havet. Det existerade från 1791 till 1917.
...
Vid slutet av 1700-talet bodde omkring en miljon judar, över hälften av Europas judiska befolkning, i Polen-Litauen. Vid delningen av Polen-Litauen 1772–95 kom omkring 300 000 av dem att bo på ryskt territorium.
...
Endast med särskilda tillstånd kunde judar bo och verka utanför området.

1897 var drygt 4,8 miljoner judar bosatta i området. De utgjorde 11,6 % av bosättningsområdets befolkning. 82 % av judarna bodde i städer eller shtettels och de utgjorde 36,9 % av den urbana befolkningen.

Under två perioder, 1881–84 och 1903–06, skakades bosättningsområdet av våldsamma pogromer. Judar misshandlades och dödades, judiska hem plundrades och byggnader sattes i brand. Förföljelser och trakasserier ledde till att över två miljoner ryska judar emigrerade mellan 1881 och 1914. Majoriteten emigrerade till USA

https://sv.wikipedia.org/wiki/Judisk...B6met_Ryssland

Vi ser redan här ett mönster vi känner igen från vår tid. Minoritetsgrupp som framförallt bosätter sig i städerna. Malmö någon?

Väl i USA bosatte de sig i städerna och tog med sig den ryska vänsteråsikterna

While earlier Jewish immigrants from Germany tended to be politically conservative, the wave of Jews from Eastern Europe starting in the early 1880s, were generally more liberal or left wing and became the political majority. Many came to America with experience in the socialist, anarchist and communist movements as well as the Labor Bund, emanating from Eastern Europe. Many Jews rose to leadership positions in the early 20th century American labor movement and helped to found unions that played a major role in left wing politics and, after 1936, in Democratic Party politics.

Although American Jews generally leaned Republican in the second half of the 19th century, the majority has voted Democratic since at least 1916, when they voted 55% for Woodrow Wilson.
...
Members of the American Jewish community have included prominent participants in civil rights movements. In the mid-20th century, there were American Jews who were among the most active participants in the Civil Rights Movement and feminist movements. A number of American Jews have also been active figures in the struggle for gay rights in America.

Joachim Prinz, president of the American Jewish Congress, stated the following when he spoke from the podium at the Lincoln Memorial during the famous March on Washington on August 28, 1963: "As Jews we bring to this great demonstration, in which thousands of us proudly participate, a twofold experience—one of the spirit and one of our history. ... From our Jewish historic experience of three and a half thousand years we say: Our ancient history began with slavery and the yearning for freedom. During the Middle Ages my people lived for a thousand years in the ghettos of Europe. ... It is for these reasons that it is not merely sympathy and compassion for the black people of America that motivates us. It is, above all and beyond all such sympathies and emotions, a sense of complete identification and solidarity born of our own painful historic experience.
...
In opposition to Oslo, an alliance of conservative groups, such as the Zionist Organization of America (ZOA), Americans For a Safe Israel (AFSI), and the Jewish Institute for National Security Affairs (JINSA) tried to counterbalance the power of the liberal Jews. On October 10, 1993, the opponents of the Palestinian-Israeli accord organized at the American Leadership Conference for a Safe Israel, where they warned that Israel was prostrating itself before "an armed thug", and predicted and that the "thirteenth of September is a date that will live in infamy". Some Zionists also criticized, often in harsh language, Prime Minister Yitzhak Rabin and Shimon Peres, his foreign minister and chief architect of the peace accord. With the community so strongly divided, AIPAC and the Presidents Conference, which was tasked with representing the national Jewish consensus, struggled to keep the increasingly antagonistic discourse civil.
...
Many American Jews identify as white, a label which is somewhat contentious within the community, with many instead choosing to identify simply as Jewish. Several commentators have observed that "many American Jews retain an ambivalence about whiteness". Karen Brodkin explains this ambivalence as rooted in anxieties about the potential loss of Jewish identity, especially outside of intellectual elites. Similarly, Kenneth Marcus observes a number of ambivalent cultural phenomena noted by other scholars, and concludes that "the veneer of whiteness has not established conclusively the racial construction of American Jews". The relationship between American Jews and white majority identity continues to be described as "complicated".

https://en.wikipedia.org/wiki/American_Jews

Samma sak hela tiden. Identitet utifrån grupp och historia. Inte homogent men ändå agendasättande beroende sina egna preferenser.

Socialistkopplingen?
Jodå:

Der Bund - Allmänna judiska Arbetarförbundet för Litauen, Polen och Ryssland - grundades i Vilnius 1897. Förbundets mål var att samla alla judiska arbetare i Ryska imperiet. Vid denna tid var Litauen, Vitryssland, Ukraina och östra Polen en del av Ryssland. Majoriteten av Europas judiska befolkning bodde i dessa länder. Sedan åren runt 1800, då de hade införlivats med Ryssland, var de en del av Tsarrysslands judiska bosättningsområde där de ryska judarna var tvingade att bo.

Allmänna judiska Arbetarförbundet önskade revolutionera Ryssland och införa demokrati och socialism. I ett sådant Ryssland hoppades förbundet att judarna skulle bli erkända och liksom andra folkgrupper uppnå minoritetsstatus. Der Bund var ett sekulärt socialistiskt parti som kritiserade det reaktionära judiska livet i Ryssland. Förbundet var även kritiskt till sionismen. Der Bund pläderade för jiddisch som de ryska judarnas språk i motsats till sionisterna som förordade hebreiska.
...
Der Bund samarbetade med Rysslands socialdemokratiska arbetareparti och stödde mensjevikerna som önskade ett parlamentariskt styrelseskick till skillnad från Lenins bolsjeviker. Bundisterna var inte anhängare av bolsjevikernas oktoberrevolution 1917.
....
Der Bund fortsatte att existera i Polen till 1948 och var mycket aktivt under andra världskriget. Polska bundister deltog i gettoupproret i Warszawa 1943 och i Warszawaupproret 1944.

Genom de östeuropeiska judarnas stora emigration i början av 1900-talet kom nya förbund att etableras i USA, Kanada, Australien och Israel.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Allm%C...n_och_Ryssland

Judiska Socialdemokrater alltså.... Och helt plötsligt förstår man varför kommunisterna i Ryssland inte hjälpte dem vid upproret i Warzawa under andra världskriget. Politik.

Som grupp ville de uppnå egen minoritetsstatus. Inte integreras.

Men det som är den röda tråden i detta är att hela historien är ett extremt tydligt exempel på en etnisk och kulturellt baserad grupps arbete att hålla ihop för egna gemensamma mål. Oavsett var man befinner sig. Det får en betydelse både för gruppen och omgivningen. Varken man vill eller inte.

Under samma tid dvs under mer än 200 år har andra grupper assimilerats och "försvunnit" som egna identiteter i hela Europa. Men framförallt i USA.

Och det är här den blinda fläcken finns hos mångkulturalisterna. De tror att alla grupper kommer integreras och assimileras inom några år eller som mest någon generation.

Men historien visar att den mest agendasättande gruppen påvisar att assimilation inte på något sätt är givet ens efter 200 år. Trots detta klassiska exempel tror mångkulturivrarna att riktig integration inte är problematiskt och att alla blir lika ogruppsbenägna som svenskar eller average Joe i USA.

Det kanske ändrar sig i framtiden för ovan grupp i USA men jag tror inte att de minoritetsgrupper som Sverige nu anskaffat på grund av idiotisk politik har förutsättningar eller ens viljan att integrera sig i det svenska samhället någonsin. Kulturskillnaden är för stor helt enkelt.

Någonsin är en lång tid. Men jag förstår vad du menar.


Att mångkulturen samlas i och omkring storstäderna verkar vara en naturlag. Vi behöver bara se på London där de ursprungliga britterna numera är i minoritet i sin egen huvudstad. Eftersom resurserna tenderar att samlas i storstäderna så leder det till att diaspororna berikas och majoritetsbefolkningen förlorar kontrollen över landets resurser och styrmedel.


Det skulle behövas någon typ av svensk nationalistisk tankesmedja som partipolitiskt obundet arbetar med frågor om hur det svenska samhället ska fungera i framtiden. Vi kan kanske hoppas men inte räkna med att Det Nya Miljonprogrammet blir fullt genomfört.


Jag är inte trakterad av tanken att framtida svenskar ska behöva växa upp i ett identitetspolitiskt helvete med krav på inkvotering av muslimer, afrikaner mm. Ständiga konflikter om diskriminering och krav på anpassning av majoritetsbefolkningen till stridbara minoriteters krav. Identitetspolitiken kanske just nu är på reträtt men den är en så framgångsrik strategi att den kommer att plockas upp igen, muteras och exploateras till förfång för majoritetsbefolkningen.


Mångfaldsindustrin behöver stypas innan den växer till ytterligare och den svenska majoritetskulturen stärkas.

Berlin och turkar. Paris och afrikaner är andra högst aktuella exempel på urbana diasporor.

Det finns två huvudströmningar inom mångkulturen
Det ena är att mångkultur skapar en "melting pot" likt hur många vill tror att situationen är i USA.
Det är en dröm som framförallt FN och EU anammat och den används för att också desarmera starka nationella kulturer. Genom att bejaka och erkänna olikheternas skulle likheterna synliggöras och inom någon generation är alla lika igen. Ett fredsprojekt helt enkelt baserat på att mänskligheten skall tvingas samarbeta. Det är grunden för Sveriges syn på mångkultur. Vi följer alltid FN och USA.
EU bygger på samma grund att skillnaderna skulle slipas bort. Det är den liberala globala världsordningen.

I USA har man gått vidare och dragit det via identitetspolitik till att bevaka sin identitet. Kulturell appropriering har blivit något fult och inte något eftersträvansvärt.
Anledningen är att allt fler grupper vill bevara sin särställning och inte ingå i en "melting pot".
Kanske framförallt för att vissa grupper som bevarat sin särställning har dragit stora fördelar av detta.
Bäst exemplet är och förblir den judiska gruppen. En framgångshistoria trots dåligt utgångsläge.

Och det gör att fler grupper börjar se och upptäcka sin egna kultur. Det är dit vi är på väg nu.
Det är helt plötsligt OK att vara vit. Eller svensk.
Det är också mångkultur. Men med en ny modern definition. Att tillhöra en minoritet är inte längre en nackdel utan allt oftare en fördel i en global konkurrens. Att vara annorlunda mot alla andra är allt oftare en konkurrensfördel, eller ett sätt att bevara sin egna kultur.

Där är vi idag när senare tids migranter vägrar att ingå i vår "melting pot" utan istället bevarar sin egna kulturtillhörighet.

Det är därför väldigt viktigt att det verkligen görs en riktig funderare på vilket samhälle vi vill forma.
För varje beslut inom mångkultursfrågan får stora konsekvenser för hela samhället i långa tider.
Och dessa frågor måste upp för en riktig debatt utan att naiva känslor och trender får styra för det är en ytterst viktig debatt som måste föras förr eller senare.

Jag menar att det är viktigt att bevara en ursprunglig demokratisk framvuxen nationell mångkultur och inte ersätta den med en liberal global monokultur eller importerad odemokratisk fundamentalistisk skamkultur. Både för kulturidentiteten men också som konkurrensfördel på en global marknad.
Det gynnar inte ursprungsbefolkningen att bli påtvingad en ny kultur.

Ledordet borde istället vara att bevara mångkulturen i en global värld genom att erkänna och uppskatta existerande kulturers existensrätt och skyddsvärde. Att en förändrad kultur måste komma inifrån av fritt val och inte som påbud eller av migrationstryck utifrån. För då kommer det förr eller senare bli konflikt.

Mångkultur idag måste definieras som bevarandet av vår svenska nationella, historiska och demokratiskt utvecklade kultur. Inte att förstöra densamma genom en oansvarig migrations och integrationspolitik.

Mera glädjande nyheter från europeiska "syskon" som i allt högre hastighet börjar dra upp trosor och kalsonger samt borsta av de knän de stått på för att ta emot och hålla kvar i stolgången "det bruna guld" som islamistiska erövrare och dessas kollaboratörer tvingat på den allmänna mojoritetsbefolkningen. Österrikarna reser sig ur skammen. Efter ett tillslag stängs sju moskéer och ett stort antal imamer utvisas.
https://omni.se/imamer-utvisas-och-m...rrike/a/OnJMpl

Samtidigt väljer afrikaner US-dollar framför svensk värdegrund när de får välja.

Den svenska faktacertifierade statsradion lyckas få till ett misstänkliggörande kring "Trumpadministrationens" avsikter i biståndsarbetet. Man får det att verka som om "Trumpadministrationen" inte bara motverkar aborter.

Suck. Men "Sverigebilden" står man i alla fall upp för på Carin Jämtins SIDA, och man för stolt den formidabla hyckleritraditionen vidare.

Nehej. Det var ju väldigt tråkigt. Men som en sant postmodern fyrbåk i den globaliserade världen står man på SIDA upp för att själva orden som uttryckts är viktigare än verkligheten. Fattas bara. Tyvärr är man bunden av vad orden säger för den egna värdegrunden är det minsann inget fel på. Inte minsta skavank faktiskt.
https://sverigesradio.se/sida/artike...rtikel=6972153

Känslor och ordmagi trumfar allt och kommer att rädda både valarna och afrikanerna. I sinom tid. Just nu är man dessvärre förhindrad att leva ut sin underbara värdegrund på grund av någon annans magiskt laddade ordtabu. Samt potentare plånbok. Men sen ska man åter pråla bland tacksamma infödingar i globaliseringens avkrokar.

Ja jösses så olika man kan se på världens behov och möjligheter.

Tål att tänkas på. The great melting pot blev the great sallad bowl.

Jag stod nyss på en balkong och såg ett stort studentflak åka förbi glatt tutande med stundenter som hade hissat en stor flagga. Flaggan var dock inte den svenska utan en som jag inte kände igen.

Man brukar ju se erövrare och segrare hissa flaggan för att markera sin status i ett nytt land. Låter det stanna för tillfället med den iakttagelsen.

I Tyskland börjar det överfulla invandringsmåttet bli mer än rågat. Samma myndighetsflathet som vi lider av i Sverige börjar allt oftare ifrågasättas. Nu senast aktualiserat efter att ytterligare ett tyskt flickebarn som kommenderats som barnsoldat till integrationsstyrkan fallit offer för en våldtäktsmördande fejkflykting som trots avslag på asylansökan redan 2016 kunnat stanna i Tyskland och råna, våldta och mörda. När skiten definitivt träffade fläkten för fejkflyktingen med storfamilj sedan en 13-åring på asylboendet, där familjen uppenbarligen bodde kvar trots avslagen asylansökan, pekat ut den irakiske våldtäktsmördaren lyckades storfamiljen lämna Tyskland för återresa till Irak.

Tysklands största tidning, Bild, kräver att regeringen ber flickans föräldrar om ursäkt medan Tagespiegel kallar migranternas mördande av inhemska flicor ett gift i samhället och samtidigt sätter fingret på ett synnerligen viktigt fenomen, nämligen hur PK-samhället agerar enablers för de invandrade våldtäkts- och mördarmaskinerna.
http://tt.omni.se/30d54068c57e420dee...3a6deaa378c411

Enablerfenomenet beskrivs också av en svensk polis som kommer till tals i Jens Ganmans och Mustafa Panshiris bok Det lilla landet som kunde. Händelsen utspelade sig för drygt tio år sedan i Örebro.
Polisen skulle ta vittnesuppgifter från en femtonårig våldtagen flicka.
Det lilla landet som kunde s.101-102

Polisen i det här fallet funderade på att söka upp flickans lärare och konfrontera dem med vad deras fördomsfrihetsindoktrinering åstadkommit, men kom på att det förmodligen "är mer eller mindre alla lärare och alla skolor som gör så." Han fortsatte, vilket vi bör känna tacksamhet för, att vara en bitter polis.

Jag tycker nog att polisen skulle ha konfronterat lärarna, riktigt ordentligt, kanske någon pollett skulle ha trillat ner.
Livsfarligt när svenska folket inte har ”fördomar”, dvs normal vaksamhet mot okända människor. Då inte minst lärare som de lämnar över fostran av sina barn till.

Ja du Långbåge, inte ens invandrarna själva är särskilt positiva till att upptagas i en regnbågskulört melting pot. Om tanken på det utopiska "melting pot projektet" förkastas av samtliga som förväntas ingå däri borde kanske någon politiker med någon form av tankeverksamhet bakom pannbenet dra i nödbromsen och konstatera att tanken var god ur ett byråkratiskt skrivbordsperspektiv men visade sig tyvärr fallera å det grövsta så snart markkontakt nåddes. Här har Expressens Sofia Löwenmark varit på besök i Göteborg och pratat med invandrare som alla säger samma sak; stoppa invandringen till Sverige! Det är game over! Det här funkar inte längre! Av barn dårar och invandrare kommer den osminkade sanningen alltid fram.



https://www.expressen.se/ledare/sofi...-invandringen/

Paniken sprider sig på den svenska sidan av sundet, efter att danska sossarna bryter med Radikale Venstre & går till val nästa år ensamt, med förväntat stöd från Dansk Folkeparti.

Sydsvenskan dillar om SDs "nazistiska" rötter & ägnar sig åt ett intensivt "magiskt tänkande" för att inte samma situation skall uppstå i Sverige.

Oops.

Bonniers hjon känner oro. Det måste vara bra.

https://www.sydsvenskan.se/2018-06-0...nte-bli-danskt

Det är inte ens på samma planet som Joakim Ruist befinner sig på:
Kvartal: Gäst i Fredagsintervjun 8/6: Joakim Ruist

Det är antagligen ett uttryck för desperation och oro. Notera också detta;


Det finns vissa fel i detta;

1). Sverigedemokraterna ligger inte på 17-19 procent. De ligger antagligen inom intervallet 25-30 procent.

2). Danskt Folkeparti (fick 21,1 i senaste valet) minskar inte på grund av ”omsvängningen”. De minskar på grund av ”Nya Borgerliga” (motsvarar ungefär AFS) som ligger på 2-3 procent i mätningarna. Nya Borgerliga kommer förövrigt också klara spärren vilket innebär en ytterligare press på dansk Socialdemokrati eftersom Nya Borgerliga säger det som DF inte längre vill säga.

I Danmark gjorde partierna en vändning 2001 men de var också påverkade från 1970-talet och framåt av det mjukt invandringskritiska och nyliberala Framstegspartiet (som Pia var ordförande för från 1985 till 1995) som satt i parlamentet från 1973 till 2001.

På grund av detta har de danska etablissemangspartierna inte kunnat genomföra de värsta dårskaperna. I Sverige har det varit fullt ös medvetslös för alla etablissemangspartierna. Det har inte funnits något som hindrat dem. Det har inte funnits någon egentlig opposition annat kort under 1991-1994 då Ny Demokrati satt i riksdagen. Det är egentligen unikt att var enda galenskap har gått igenom i Sverige sedan 1945 utan någon som helst debatt eller motstånd. Hur som helst.

Jag tror att den här artikeln mer handlar skribentens oro att få sparken. Detta är vad journalisterna är mest rädda för. Efter valet 2018 kommer inte bara partigängare få sparken men mängder med människor som tillhör den intellektuella och kulturella övre medelklassen. Först tror jag att Socialdemokraterna och LO sätter yxan i Aftonbladets ledar och kulturredaktion. Anders Lindberg får antagligen sparken rakt av. Han kommer inte få sätta sin fot på en ledarredaktion igen. Sedan sätter de in någon gråsosse som skriver om hur invandringen är ett problem och att S alltid tyckt så.

LO och S lär också upphöra att finansiera Expo, ETC, Dagens Arena osv. vilket innebär en rätt snabb död för dem. På Dagens Nyheter åker antagligen Peter Wolodarski och Per Svensson. Telia ska ju köpa alla Bonniers kanaler och jobbar du inte på sporten eller skvaller-TV åker du ut eller får order om att hålla käften om dina politiska åsikter. Det samma sker nog på Public Service – där kommer det städas ordentligt. Socialdemokraterna kommer antagligen börja rensa upp bland de egna – allt från hysteriska feminister till islamister till hårda invandringsliberaler kommer förlora sina positioner. Företagen kommer ganska omgående ändra synpunkt och kommer inte tycka någonting. Myndighetschefer lär också få gå. Det kommer som sagt gå rätt snabbt.

Det är precis det här som hände i Danmark från och med 2001 och det är vad Sydsvenskans ledarsidor oroar sig för. Ja, i Danmark skickade Venstre till och med en annan i fängelse. Du kan typ sitta och läsa dansk media och tro att du läser Samtiden eller något sådant. Heter du inte Cecilia Hagen (släkt med Bonnierfamiljen) i framtidens Sverige är det liksom svårt att behålla jobbet om du har profilerat sig som vänsterliberal. Så är det idag i Danmark. Det är alltså inte konstigt att danska SAP dumpar socialliberala Radikale Venstre och söker sig till DF.

Du får igenom vilken S-märkt välfärdsvurmande kommunistpolitik som helst med DF så länge du bara röstar på deras förslag om invandringspolitiken och de blir allt mer höger för varje steg som de andra partierna tar åt höger. Således, ytan blir därför mindre och mindre att röra sig på för den danska globalistiskt orienterade vänstern. Det blir svårare och svårare att göra karriär på ”öppna gränser”, mer EU och ammande män (Ja, den svenska vänstern tror alltså att män kan amma och nu menar jag inte transexuella utan biologiska män).

Således, när du läser någon hysteriskt gapande i media om att Åkesson äter barn handlar det mer om att de är rädda att förlora jobbet i framtiden. Vem vill tvingas omskola sig till lärare, sjuksköterska, ingenjör eller revisor liksom?