Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Så hur ska samhället möta hatet? FOI-rapporten har inga färdiga svar, men lyfter Karl Poppers toleransparadox; ”ett samhälle som är fullständigt tolerant inför olika sorters åsikter i slutänden genom sin tolerans kommer att undergräva sig själv.”

Den intolerante är inte mottaglig för argument och är inte sällan beredd att acceptera våld som medel.

”Och ju mer makt intoleranta, totalitära och våldsbejakande rörelser får, desto mer kommer andra människors frihet att begränsas.”

Samtidigt pekar FOI-forskarna på lagstiftningsproblem, olika länders tolkningar på ett globalt internet och svårigheterna teknikjättarna har att hantera sina plattformar så att de blir rumsrena.

Vägen till Ann-Christine

Dokumentärfilm i samarbete med
Sveriges Television. Visas den
2 augusti, 20.00, SVT2.

57 år gammal bestämmer sig kyrkoherden och trebarnsfadern Åke för att komma ut som den hon verkligen är. Under tre år följer jag hennes resa från Åke till Ann-Christine.

En film om transsexualitet och om längtan efter att få vara sig själv. Om sorg, glädje, hopp, förtvivlan och kärlek.

Man försöker, därtill, att patologisera de undersökta subjekten genom att hänvisa till teorier som the Authoritarian Personality (utvecklad av Theodor Adorno från den kulturmarxistiska Frankfurtskolan) med tillhörande F-skala — en mätskala för att försöka uppskatta olika tendenser i människors personlighet, vilka ansågs kunna förklara hur Tredje Riket uppstod.

RS: Let’s talk a little bit about the Frankfurt School’s journey to America. It’s quite an interesting one. The Frankfurt School was almost entirely Jewish. I don’t know if there were actually any exceptions to that. There might be.

JB: No, there aren’t. It’s unique in that sense. It’s almost stereotypical. Adorno was half Jewish, and a few of the others were this and that, but basically yes they were almost in toto.

RS: Right. And not only were they Jews but they were Marxists, so needless to say they weren’t accepted in the Third Reich, /.../

But they also were received, ironically, by the elite. A lot of the Frankfurt School members actually worked for the OSS, which would eventually become the CIA during the Second World War, and they were also getting grants. I believe Adorno got a Rockefeller grant working at Columbia University. They definitely had a reception by the more elite American opinions.

Was it the Rockefeller grant that actually sponsored The Authoritarian Personality?

JB: Yes, that’s right.

Nya medier bryter ner demokratin

Fake news, polarisering och filterbubblor är resultat av hur våra sociala medier är uppbyggda. Nu inleder svenska mediebolag ett samarbete inför valåret 2018 för att hindra falska nyheter och slå hål på filterbubblor.

”Är det en slump att gammelmedierna har byggt demokrati medan de nya verkar rasera den?” Den frågan ställde Joel Halldorf på Expressens kultursida i lördags.

Tillspetsat förstås men för alla som ägnat någon minut till att reflektera över våra sociala mediers flöde är det uppenbart att de inte enbart har positiva konsekvenser för vår demokrati.

I förra veckan berättade Vinnova, det statliga verket för innovationssystem, i ett pressmeddelande om ett angeläget medieprojekt de nu drar igång inför valet. Närmare två miljoner kronor läggs ner i ett samarbete med fyra svenska mediebolag för att hindra falska nyheter och slå hål på filterbubblor.

En digital plattform ska utvecklas för att fejknyheter och lögner ska få spridning under valåret 2018 och istället lyfta fram faktagranskningar. Det kan exempelvis handla om påståenden i debatten som blivit virala. I projektet utvecklar de en automatiserad nyhetstjänst som kan göra en första värdering av kommuners och myndigheters digitala diarier.

De ska också utveckla en ”personaliseringsmotor” för att automatiskt matcha innehåll, funktionalitet, design och publicering efter faktiska digitala konsumtionsbehov. ”Personaliseringen ska erbjuda alternativa perspektiv i avsikt att slå hål på filterbubblor.” Projektet siktar också på att ta fram ett digitalt verktyg som automatiserar processer och flöden för faktakontroll på nyhetsredaktionerna ”som kan användas för att höja kvaliteten och minska risken för att falska och irrelevanta fakta når publiken.”

Fake news, polarisering och filterbubblor är resultat av hur våra sociala medier är uppbyggda. Hastigheten och att engagemang, ofta konflikt, premieras via delningar och likes gör kvalitéer som fakta och relevans underordnade. Att Sveriges Television, Schibsted, Sveriges Radio, Bonnier och NTM-koncernen nu inleder ett samarbete för att städa i den för demokratin osunda delarna av de sociala medierna etc är symptomatiskt.

För det var trots allt gammelmedierna, inte Facebook och Twitter, som var med och byggde demokratin.

Den som identifierar sig som medlem i en grupp anpassar ofta sina värderingar
och beteenden, och sitt sätt att tolka världen, så att de ska överensstämma med
gruppens. Denna anpassning från gruppmedlemmarna leder till en konformitet
(likformighet) i gruppen vad gäller till exempel attityder och beteende.
Konformitet och snäva gruppnormer (osynliga regler, ”sa här brukar vi göra”)
motverkar självständigt och kreativt tänkande, vilket kan göra det svårt för
medlemmarna att tänka fritt utanför gruppnormerna. Konformiteten kan också
leda till ett förenklat svartvitt tänkande som gör att de konflikter som
oundvikligen emellanåt uppstår med andra grupper inte går att lösa på ett
konstruktivt sätt. (uthängningar, skampanjer, brunsmetning, "våga vägra debatten")

En annan effekt av att tillhöra en grupp baserad på åsiktsgemenskap är
gruppolarisering, det vill säga att människors attityder inom en grupp förstärks
och blir mer extrema. Tror vi på mångkulturalismen så kommer vi med stor sannolikhet
att göra det i ännu större utsträckning efter att ha spenderat tid tillsammans med
en grupp människor som har en liknande åsikt. Detta beror på att vi i en sådan
grupp kommer att få vår åsikt bekräftad, vilket gör att det känns bekvämt att ha
åsikten. Vi kommer också sannolikt att höra flera argument för mångkultur och vi
kommer dessutom att höra argumenten ofta, vilket får det att verka som att det är
en naturlig och självklar åsikt. Förutom att förstärka åsikter har gruppolarisering
effekten att distansera gruppen från andra grupper och tenderar dessutom att få
gruppen att fatta extrema beslut. (migrationsuppgörelsen med miljöpartiet 2011)
En möjlig förklaring till gruppolarisering är att extrema åsikter ger hög status eftersom
det betraktas som tecken på hängivenhet. Det gör medlemmarna mer benägna att
uttrycka mer extrema åsikter. Det kan till och med bli en ”tävling” om att bli den som
är mest extrem. (Annie Lööf och 30 miljoner invandrare)

Dynamiken i grupper påverkar naturligtvis både synen på gruppen vi verkar
inom (ingruppen/”vi”) och individer som inte ingår i samma grupp
(utgruppen/”dem”). Vi blir mindre benägen att se dem som individer och ser dem
istället alltmer utifrån stereotyper och bli föremål för fördomsfullhet. (mörka krafter, näthatare, undervegetationen, brunråttor)
Stereotyper är mentala representationen av individer och grupper. Stereotypa
uppfattningar om olika sociala grupper lärs kontinuerligt och lagras i minnet för
att påverka hur vi interagerar med berörda grupper eller individer som vi ser som
representanter för en viss grupp. Stereotypa uppfattningar kan vara både
positiva (t.ex. Japaner är artiga) och negativa (t.ex. kritiker till Sveriges invandringspolitik är rasister).