Början på ett mediakrig om mångkulturen?

First it was Pepe the Frog, a seemingly benign cartoon character, appropriated by white nationalists and now listed in the Anti-Defamation League’s database of hate symbols.

Now — milk?

Earlier this month, a cadre of white nationalists stormed Shia Labeouf’s since-shuttered art installation in New York to dance and chug gallons of whole milk. They were also shirtless.

“Milk is the new, creamy symbol of white racial purity in Donald Trump’s America,” Mic.com wrote reporting on the unusual scene.

The connection between white nationalism and milk likely dates back to a meme that circulated on 4chan, an online forum and haven for the “alt-right,” which suggested there was a geographic “milk zone” in Europe — and that whites today are better fit to digest milk more than any other ethnic group. “Alt-right” is the label preferred by contemporary white nationalists.

http://forward.com/fast-forward/3629...-nationalists/

A previous entry on the hate symbols database of the ADL refers to the use by white supremacists of a two-handed hand sign in which one hand forms the letter "W" and the other hand forms the letter "P", to represent WP or "White Power". The "OK" symbol is the same as the "W" in this two-handed gesture.

The ADL has now suggested the one-handed "OK" symbol alone is not a sign indicating white supremacy.

“Has the simple thumb-and-forefinger “OK” hand gesture become a white supremacist hand sign,” the organisation asked in a blog post.
“Well, no, it hasn’t, but you are likely to hear just the opposite from social media, thanks to the latest hoax from members of notorious website 4chan.”

The resurgence of the symbol may be traced back to a popular alt-right meme, known as “smug Pepe,” which began circulating on alt-right, pro-Trump message boards in 2015.

http://www.independent.co.uk/news/wo...-a7716556.html

Forskarna varnar för att alternativa medier ”utnyttjar den demokratiska ordningen” istället för att vara en del av den och efterlyser en diskussion om åtgärder. Man skulle kunna avfärda denna rapport som en till bisarr illustration av politisk slagsida i forskarvärlden om det inte var avsändaren för rapporten – en tung statlig myndighet som agerar på uppdrag av regeringen och vars rapporter ofta används som ett beslutsunderlag.

Samhällsnytt noterar att detta är första gången som en svensk statlig myndighet öppet problematiserar och ifrågasätter yttrandefriheten. Det är avdelningen för Försvars- och säkerhetssystem på FOI som är ansvarig för rapporten. Tidigare påtryckningar har främst kommit från utomstatliga aktörer som agerat utifrån olika politiska agendor.

I ljuset av denna rapport framstår det dock som fullt logiskt att kanslirådet Elisabet Modée på Kulturdepartementet gav kontakter till rapportens författare Lisa Kaati till grundaren av nätverket #jagärhär Mina Dennert, som ville kartlägga ”hat och hatare” – vilket Samhällsnytt avslöjade förra veckan. I torsdags kunde Samhällsnytt berätta att kanslirådet Modée, som själv varit med i gruppen, tog upp vårt avslöjande på ett hemligt möte med EU i Bryssel, där hon beskrev granskande journalistik som ett problem.

I samband med vårt avslöjande om #jagärhär:s samarbete med regeringskansliet kontaktade vi Lisa Kaati som uppgav att hon bara ”är forskare” och därmed är neutral till de politiska konsekvenserna av sin forskning. Men när Samhällsnytt tittar närmare på den grupp forskare som står bakom rapporten, växer en annan bild fram.

På sitt Facebook-konto är flera forskare öppna med sina politiska sympatier. Däribland Eric Hartshorne som är med i ett antal grupper som ställer sig kritiska till Sverigedemokraterna:

Mot bakgrund av att hans forskningsobjekt i många fall förknippas just med det partiet kan hela forskningen ifrågasättas.

Projektledaren för rapporten Lisa Kaati är med i en grupp på Facebook som heter Solidaritet med kamraterna i Malmö #kämpaShowan som numera används för att kabla ut ett vänsterextremistiskt budskap:

Om man tittar på den vanliga beslutsgången så brukar sådana rapporter användas som beslutsunderlag. Hur ser du på att din rapport kan användas som underlag för att införa straffsanktioner mot medier och journalister – under förevändningen att begränsa ”hatbudskap”?

– Det kan jag inte föreställa mig att det skulle hända. Det är ju inte så att vi har suttit och letat efter ett hatbudskap, utan folk undrar och vi undersöker. Vi bestämde ju inte oss i förväg för vad vi skulle hitta.

Menar du att ni var opartiska som forskare?

– Hur menar du opartiska?

Att ni inte hade några förutbestämda utgångspunkter för hur ni ska tolka forskningsresultat?

– Jag tror att vi alla vill ha ett öppet samhälle med yttrandefrihet … men samtidigt inte kränka andra människor. Det är ganska grundläggande värderingar så på det sättet är vi inte opartiska.

Är inte det så att kränkande budskap är en del av yttrandefriheten? Och att det redan finns ett fungerande regelverk i form av brottsrubriceringen hets mot folkgrupp som sätter gränserna för yttrandefriheten?

– Det kan ju ändå vara bra att undersöka även utanför den juridiska sfären.

Vad är syftet med att undersöka det då?

– Syftet är naturligtvis att begränsa hatbudskap – men det ska inte nödvändigtvis göras genom lagstiftning, utan genom att människor lär sig …att bete sig på ett annat sätt på internet. Kanske att människor inte ska behöva känna så mycket hat gentemot andra grupper. Vad gör att det uppstår konflikter mellan grupper överhuvudtaget? Det är viktigt att undersöka.

Det är första gången som staten genom en statlig myndighet som dessutom tillhör säkerhetssfären går in och stämplar enskilda namngivna medier som oönskvärda och som spridare av ett hatbudskap. Det kan ses som en vattendelare i den pågående debatten om yttrandefriheten. Man kan lätt föreställa sig att denna rapport kommer att hamna i historieböcker i framtiden som den tidpunkt när yttrandefriheten hade börjat strypas av staten. Hur ser du på det?

– Det är svårt att tro att det skulle bli så. Det är din uppfattning men jag håller inte med om den.

I denna rapport presenteras tekniska lösningar som kan användas för att avanonymisera och få fram relevant information om innehavare av användarkonton på sociala medier genom metoder som författarigenkänning, aliasmatchning och användarprofilering.

Avanonymisering i sociala medier / Fredrik Johansson, Lisa Kaati, Tim Isbister, Peter Litsegård
Stockholm : Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2016

Det är på uppdrag av regeringen, mer specifikt kulturdepartementet, som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, studerar hur IS använder sig av propaganda på internet. [...]
information i sociala medier, bloggar och tidningar – för att kunna utläsa trender i terrorrörelsens budskap och uppmaningar till sina sympatisörer.

De fyra datavetare som ingår i gruppen är Tim Isbister, Lisa Kaati, Magnus Sahlgren och Babak Toghiami Rizi.

– Vi använder tematiska analyser, vilket innebär att vi studerar hur termer används i textuell data. Med artificiell intelligens kan vi låta datorn läsa igenom allt material och bilda sig en uppfattning om hur orden används, säger Magnus Sahlgren som är forskare inom datalingvistik på FOI.
– Eftersom det här sker automatiskt kan vi också göra det över tid och följa en utveckling, vilket är svårt för en mänsklig analytiker, eftersom det blir för mycket data för att man ska kunna hålla sig à jour.
[...]
I FOIs dataanalyser använder dom sig bland annat av en typ av artificiell intelligens som kallas semantiska minnen, något som Magnus Sahlgren har forskat om i sjutton år. Semantiska minnen är en typ av algoritmer som kan läsa stora datamängder och lära sig vad ord betyder och hur dom förhåller sig till varandra.
https://computersweden.idg.se/2.2683...tanalys-ai-foi

De personer som medverkat i den här rapporten är:
Lisa Kaati (editor)
Nazar Akrami
Katie Cohen
Eric Hartshorne
Tim Isbister
Magnus Sahlgren

I en elva sidor lång skrivelse till rektor, prorektor och andra personer i universitetets ledning gör Nazar Akrami som han ovan beskriver, ett sista försök att få universitetet att agera mot det han hävdar att han systematiskt utsatts för på institutionen för psykologi sedan fyra år tillbaka: mobbning, trakasserier och diskriminering. I skrivelsen ger Nazar Akrami, som är biträdande lektor på institutionen, detaljerade beskrivningar av olika situationer där han upplever sig diskriminerad – det gäller allt ifrån lön, till förvägran av forskningsmedel, till tilldelning av doktorander, utfrysning och hånfullt bemötande. I alla situationer Nazar Akrami tar upp finns en person i ledningen iblandad. Han exemplifierar:
– Jag fick 300 kronor i löneökning, medan en kollega med motsvarande tjänst fick 3 900 kronor vid samma lönerevision. Vid alla mina löneförhandlingar har personen flinat hånfullt och sagt att ”du kan ju alltid kontakta facket”. Det uppfattar jag som en stridshandling.

– All form av gruppindelning leder till fördomsfullhet. Det ser vi i våra mycket grundläggande psykologiska experiment, säger Nazar Akrami som forskar på fördomar vid Uppsala universitet.

I sitt föredrag gav Lisa exempel från sin analys av högerextrema sidor på nätet, vilka ord som är vanligt förekommande och förekomsten av symboler och dispytmarkörer.

Dagen inleddes av en nedsläckt kongresshall och ett utdrag ur teaterföreställningen Två Sanningar. Föreställningen togs emot av en omtumlad publik.

Foto: Misak Nalbandian
säger skådespelarna Segal Mohamad och Carmen Jedrzejak
Elena Namli, etikforskare från Uppsala
Länsstyrelsens Talieh Ashjari

Under utbildningsdagen medverkade sex civilsamhällesorganisationer: den romska kvinnoorganisationen Trajosko Drom, Kulturgruppen för resandefolket, Trollhättans antidiskrimineringsbyrå, Neutrala Ungdomsföreningen, Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering och Interreligiösa centret i Göteborg.

Svensk medelklass är inte svag. Svensk medelklass är inte tyst. Svensk medelklass kör man inte över så som man hittills faktiskt har kört över narkomaner och handikappade och pensionärer. Denna klass har hittills utgjort den svenska moralens väktare, därför att konsekvenserna av denna moral till stor del slagit mot andra grupper. Kommer denna klass verkligen att trotsa historien, att sätta moralen framför maten när väl den själv drabbas av kris? En hälsosam skepticism är nog på sin plats.
Att säkerställa den svenska medelklassens fortsatta levnadsstandard om eller när bostadsmarknaden brakar ihop kommer att kosta enorma summor pengar. Vart ska dessa pengar tas ifrån? Eller, för att spinna vidare på Cwejmans fråga: Vad kommer de ensamkommande afghanerna att äta, när svenska reklamare och statsvetare måste vända sig till frälsningsarmén?

Den psykologiska manipulationen för att stärka hatgruppens självbild och attackera andra görs bland annat delvis genom ”skämtsamma” memes, användandet av oskyldiga symboler som mjölk och placeringen av ”citationstecken” kring ord, tillsammans bidrar det till att som studien konstaterar ”förmedla hat och skapa rädsla och ångest”.

Nordfront har tagit över förstaplatsen i aktiva användare från Axpixlat, som ömsat skinn till Samhällsnytt. 2011 hade Nordfront 223 användare. Det har idag växt till 4451. Ökningen sker samtidigt som antalet aktiva användare på ”invandringskritiska” sajter minskar kraftigt.

Så hur ska samhället möta hatet? FOI-rapporten har inga färdiga svar, men lyfter Karl Poppers toleransparadox; ”ett samhälle som är fullständigt tolerant inför olika sorters åsikter i slutänden genom sin tolerans kommer att undergräva sig själv.”

Samtidigt pekar FOI-forskarna på lagstiftningsproblem, olika länders tolkningar på ett globalt internet och svårigheterna teknikjättarna har att hantera sina plattformar så att de blir rumsrena.

Och även om de skulle kunna bli hatfria så är risken stor att hatet flyttar till andra rum, som ryska Vkontakte, ner i darkwebb eller att det byggs upp separatistiska nättjänster som ett ”Uber” bara för vita. Och balansgången framöver kommer att bli svår och krävande.

”Vi ser stora utmaningar med digitala miljöer som förutsätter samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner för att skapa en bättre gränsdragning och definitioner för vad hat och våldsbejakande extremism är, samt hur yttrandefrihet och individuell integritet kan beaktas i lagstiftning som förbjuder hatbudskap.”

Stora utmaningar är milt uttryckt. De kommande åren kommer att vara avgörande för hur vårt samhälle hanterar hatet i informationsmiljöerna.