Början på ett mediakrig om mångkulturen?

I gårdagens morgonnyheter gavs ett exempel på det som kan kallas tribalism. Val har hållits i det mångkulturella Kenya och det rapporterades av reportern på Sveriges Radios P1 att på det stor hela röstades det utefter etnicitet. Det vill säga att folk i gemen med stor sannolikhet valde att lägga sina röster inte på den kandidat med den politik man gillade bäst utan på den kandidat vars hudfärg var densamma som ens egen. Blod är tjockare än vatten i Kenya tycks det som. Detsamma gäller så klart också oss svenskar känner vi att det börjar bli trångt om stjärterum i vårt eget land. Invandrade folk av allehanda slag röstar redan så i Sverige och med stor sannolikhet kommer också vi svenskar att börja göra så i allt högre grad. Vilket kommer att bli socialdemokraternas fall, men det är en annan historia.

Angående dem du nämner, Adam och Bawar, kan man annorlunda ändu uttryckt det, säga att de är uppenbart ointresserade av att andra än främst de själva ska ha rätten att vara tribalister. Den egna tribalismen är helt ok, inte andras och i synnerhet inte svenskens kommer dennes tribalism till uttryck i Sverige. Blod är som sagt tjockare än vatten. Och jag undrar om inte folk som Adam och Bawar har ett slags blind fläck när det gäller oss svenskar; för dem finns vi inte riktigt på riktigt. Vi är mångkulturalisternas blinda fläck. I viss mån också SD:s dito. För dem är vi som den borttänkta utgifttsposten i slösarens budget. En post som till slut gör sig påmind och då ofta med besked. I övrigt gillar jag inte ordet tribalism. Finns det inte ett trevligare ord?

Hela frågan kommer bygga (bygger redan) på en försmådd etnisk underklass. De, både invandrare och svenskar, som ropade på ständigt mer frälsande invandring, förstod aldrig att man skulle skapa en underklass. När saken nu börjar komma upp i ljuset så sker det i arbetsmarknadstermer, t.ex. de berömda enkla jobben. Men man missar de viktigaste aspekterna av det sociala arvet: släkten, nätverken, företagen, egendomarna. Det som gör att den förhatliga svensken kommer att ha makt och inflytande som vida överstiger gruppens andel i samhället och de förhållandet kommer att bestå i generation efter generation.
De människor som kommer att ifrågasätta detta och exploatera avundet hos massorna, uppvigla dem och söka konflikten, är andra generationens invandrare eller de som som tidigt anlände Sverige och föga känner sitt ursprungsland. Inte vill de ha jord där. De vill ha din jord. Athena Farrokhzad kommer inte söka rättvisan i Iran. Hennes arvtagare i 25-35 årsåldern om 10 år, kommer verka här och med ännu mer uppskruvad retorik.

Förvandlandet av svensken från den solidariska, toleranta, generösa och omhändertagande människan, till den ogina, omoraliska lögnaren är redan i full gång. Här har media, förmodligen helt utan avsikt, hjälpt till genom sin selektiva rapportering och underlåtande att namnge invandrare i brottslighet. Det har gjort att t.ex. våldtäktspedofiler har givits en svensk aura och många invandrare tror på fullaste allvar att pedofili och pedofila våldtäkter är en svensk paradgren och minsann något som invandrare - oavsett ursprungsland - inte ägnar sig åt. Alls. Ett annat exempel är när svenskens tidigare extrema vilja att via skattsedeln finansiera världens mest frikostiga offentliga sektor, minskar. När röster faktiskt tillåts komma fram som förespråkar något så oerhört radikalt som en invandringspolitik som den...Japan har. Då blir svensken, med benäget bistånd från A-horor, den ogina rasisten. Jasså, du vill inte lämna tiondet? Rasist du är.

Det är säkert flera som läser tråden som kan vittna om att invandrare börjar dyka upp i kommentarssammanhang i tidningar och på facebook och saluföra klander mot svensken. Ni svenskar. Hahahahahahaha. Jag skulle inte bli förvånad om jag på ålderns höst, säg om 35 år eller drygt en generation, får uppleva juderetoriken om svensken. Speciellt med tanke på att betyande andelar av invandringen är sammansatt av kulturer från MÖ om inte kan beskrivas på annat sätt än att sladdertackefaktorn är hög. Grisar- aporretoriken har överlevt och frodats sedan 600-talet. Den kommer inte att försvinna under vår livstid.

Jag vill ha det du har. Ge mig det.

Väl skrivet trots rosévinet. I praktiken politiker utan ansvar, som ej kan röstas bort av folket. Så är det. Och vidden av katastrofen är svår att föreställa sig. Denna rekrytering har pågått i förmodligen mer än 30 års tid nu. D.v.s. att rekryteringen till journalistyrket har helt varit en fråga om rekrytering av politiska aktivister.

Det är viktigt att förstå att förlusten är dubbel: dels få vi inflytelserika aktivister utanför det politiska systemet, dels förlorar vi helt den seriösa, klassiska journalistiken. Eller annorlunda uttryckt: politikerna blir utan granskning och får en aktivistflank bortom politiskt föreningsliv och det politiskt valda etablissemanget.

Det är precis så det är. De minoritetskulturer som nu etablerats i Sverige - turkar, kurder, araber, somalier, m.fl. - är här och de försvinner inte i brådrasket. Och de har vardera folkgrupper i världen som vida överstiger svenskarnas numerär. Ur dessa kan de ösa fruar, släktingar och lökhackare. Situationen kan liknas vid cancer. Metastaserna har spridits i den svenska patienten. Enda räddning är en cellgiftsbehndling som för patienten till gränsen mellan liv och död. Utdraget och länge. I klarspråk så betyder det att den offentliga sektorn i Sverige måste slås sönder och landet återföras till ett hårt tillstånd där medborgarna utlämnas till att själva klara vardagen och den övergripande fiende som klimatet i vårt land alltid utgjort. Dadelpalmskulturerna är illa utrustade för det samarbete som krävs. Låt dem ta ansvar för sin uppvärmning, snöröjning och fastighetsunderhåll, likaväl som inkomst, sjukvård och laglydighet. Låt dem smaka på egenavgifter. Sverige blir mycket snabbt ett ogästvänligt land för dem.

Om ingenting sker är svensk kultur dömd att gå under inom i sammanhanget mycket kort tid. 5-6 generationer. Slut. Går vi 5 generationer tillbaka i tiden hamnar vi ca i 1860-talets missväxtår och den emigration till Amerika som den gav uphov till. 1,5 miljon svenskar emigrerade enligt Wikipedia från denna tid fram till 1920-talet. Dessa emigranter är kulturellt sett utrotade. Inget finns kvar.

Det är denna paradox jag försöker påvisa: Något MÅSTE faktiskt ske för att en funktionell svensk nation ska ersättas fullt ut av dessa konkurrenter - nämligen att de själva börjar generera tillräckligt välstånd för att stå på egna ben på våra breddgrader.

Det finns alltså en inbyggt ökande tröghet i folkutbytesprojektet, om man gör antagandet att invandrarkollektivet inte kommer bli självförsörjande. Vilket, som du skriver, inte är det lättaste i ett land nära polcirkeln.

Man kan inte äta den dystopiska kakan och ha den kvar - och framtidsinsikten om den här formen av förlängda försörjningslinjer ger anledning att inte kasta in handduken. Utvecklingen kommer inte vara linjärt extrapolerande, utan dynamiskt komplex.

Petter Larsson får ett riktigt hjärnsläpp i Sydsvenskan, i sitt försök att relativisera IS-krigarnas ambitioner och snacka bort att de är ideologiskt motiverade militanter och terrorister, inte förvirrade människor som behöver känslig omtanke och vård - och litet ekonomiskt grädde på moset så att de inte bråkar.

Larsson tar till det innovativa greppet att jämföra nutida jihadism, hatpredikanter och IS' eller al-Qaidas terror med hur socialdemokratins vänsterflygel arbetade under 1900-talets första årtionden. En del av dessa grupper bröt sig ju ut omkring 1918 och bildade kommunistpartiet, men ett visst våld, vilda strejker och utomparlamentariska protester var en del av den politiska miljön på sossarnas väntserkant både före och efter. Och detta är förstås en historia som AFA-Larsson själv känner stark sympati för, det är därifrån han känner att han kommer.

När folkhemmet kom och arbetarna fick det bättre och tryggare försvann denna oro, resonerar Larsson. Uppfattar han inte att han sätter likhetstecken mellan vilda strejker, hungerkravaller under första världskriget och oron i Ådalen 1931 och - al-Qaida, Bataclan-massakern i Paris, 7 april-attentatet i Stockholm??


https://unvis.it/https://www.sydsven...as-rekrytering

Ursäkta det långa citatet, men det här är ett fantastiskt (och inte så litet desperat?) resonemang. Headdesk, som man säger i USA.

Något som glöms bort är att cirka hälften (om jag minns rätt) av dessa faktiskt återvände till Sverige. Så redan då fanns det kretsloppsmigration. Vi behöver bara förstärka dessa mekanismer. Kanske ordentligt..

Det stämmer, men det var en väldigt annorlunda tid. De som emigrerade till Amerika hade sen i allmänhet ingen kontakt alls med sina hemländer. Kanske något brev från en kvarvarande släkting då och då. I bästa fall om något stort hänt i Sverige kanske det stod i tidningen?
Den första generationen kanske inte assimilerade sig särskilt bra, och behöll sitt språk och dylikt. Men andra generationen, och tredje generationen etc. hade väldigt liten anknytning till Sverige. Vissa traditioner har möjligtvis levt kvar, lutfisk äts ju fortfarande på sina håll i Minnesota exempelvis, men i allmänhet är inte svenskättlingarna där särskilt svenska mer än i någon sorts romantisk bild av sina förfäder.

Idag är det helt annorlunda. En Syrier som flyttar till Sverige kan enkelt läsa nyheter om vad som händer i Syrien på nätet. Man kan enkelt maila, och kanske till och med ringa eller Skypa med sina släktingar nere i Syrien. Blir det fred i Syrien lär de kunna åka på semester dit, även med sina svenskfödda barn. Andra generationen, tredje generationen osv. kommer nog känna sig betydligt mer som Syrier än respektive generationer svenskättlingar i Amerika.

Det borde faktiskt göra kretsloppsmigration enklare än någonsin idag. Lägg även till att transportmöjligheterna blivit bättre. Det krävs inte någon månadslång resa över Atlanten med båt (nu vet jag inte hur lång tid det tog att resa över Atlanten på den tiden visserligen).

Allra först måste kanske en ekonomisk modell byggas för att ta kretsloppsmigration ut i verkligheten. Fast nu tänker jag inte på migranternas ekonomi - utan hur de finansiella systemen ska klara av en omställning till kretsloppsmigrationsekonomi.

För jag menar att det är massimport av utomeuropeiska bidragsmigranter som har räddat bankernas balansräkningar. Genom att ta hit tusentals invandrare så tvingas staten, landstingen och kommunerna ta miljardlån hos bankerna för att hålla den importerade underklassen under armarna. När någon tar ett lån hos en bank så blir detta lån en tillgång i bankens balansräkning. Det är på det viset som bankerna har räddats från undergång.

Ett exempel som kan belysa pengarnas betydelse är när den ungerskfödde valutahandlaren George Soros finansierade reseguider som delades ut till människorna i flyktingläger i Mellanöstern sommaren 2015. Reseguiderna visade den enklaste vägen till Tyskland och Sverige. Samtidigt lättade Turkiets diktator Erdogan på gränskontrollen mot Grekland och miljontals människor kunde söka sig till Europa.
Vid den här tidpunktenkom den arrangerade bilden av 3-årige Aylans livlösa kropp på stranden att användas av bland andra Dagens Nyheter för att tvinga S/MP-regeringen att hålla landets gränser öppna för okontrollerat inflöde av migranter. Ända tills den kalla november då Sverige var överfullt och asylsökande tvingades övernatta utomhus vid Migrationsverkets kontor i Malmö. Då stängde Löfvén-regeringen gränsen. Då var festen slut för den här gången. Några månader senare, i februari 2016, publicerade Dagens Nyheter en OpEd-artikel författad av George Soros där denne uppmanade Sverige och andra EU-länder att låna massor med miljarder hos storbankerna för att satsa på migranterna som kommit hit under några kaotiska månader hösten 2015. För nu var ju dom (migranterna) ändå här. Så här har vi ett typexempel på den giftiga cocktailen banker-media-politiker och att allt hänger ihop om man bemödar sig att göra en skiss på händelseförloppet.

Vart jag vill komma är att bankerna skulle kollapsa om invandrarna återvände till sina hemländer. För bankernas affärsmodell bygger på utlåning för att finansiera invandringspolitiken. Så när vi diskuterar kretsloppsmigration i fortsättningen så måste diskussionen beakta hur bankerna ska kunna a) ställa om till kretsloppsmigrationsekonomi b) hur media kan kontrolleras för att sälja in budskapet om kretsloppsmigration

Hur skapar man en modell som gör att bankerna kan räddas vid omställning till kretsloppsmigrationsekonomi? Hur kan den fria Bonnierpressen hållas i strypkoppel för att inte bedriva subversiv opinionsjournalistik för att kasta grus i omställningsfasen?

Nöden och ohälsan i Sverige var också betydligt värre och mer utbredd på den tiden än den är idag i länder som Marocko, Sierra Leone, Egypten. Det gjorde att folk var beredda att våga allt och fly även om de insåg att det betydde att de aldrig kunde komma tillbaka. Åtminstone under de första 40 åren efter 1850 så var det i praktiken en enkel resa, särskilt för dem som kom från fattiga förhållanden på landsbygden (eller i städernas slum). Att resa tillbaka var ekonomiskt omöjligt, dessutom fanns det ofta inget att återvända till.

Idag är det inte alls lika definitivt, i varje fall inte för många av dem som reser. Och det blir delvis staten som får betala.

Ett symboliskt nederlag i mediekriget om mångkulturen för globalisternas opinionshjon såsom Tove Lifvendahl, Peter Wolodarski, Anna Dahlberg, Alice Teodorescu, Adam Cwejman mfl måste vara deras öronbedövande tystnad på årsdagen den 8 augusti av det brutala dubbelmordet på Carola och Emil Herlin på IKEA i Västerås för exakt två år sedan. När en asylsökande fått avslag på asylansökan och mördade några som såg svenska ut för att kunna stanna kvar i Sverige.

Inte en ledarartikel om detta i DN, SvD, Expressen, Aftonbladet eller ens GP. Å andra sidan är vi bortskämda med hyllningsartiklar om Fatima, Nadime osv - men aldrig att svenska folkets lidanden får uppmärksammas. Avhumanisering är det första steget i ett folkmord - att inte få finnas till.

Resonemanget tycks alltså vara; välkomna IS-männen med ett batteri av grädfilar till jobb, bidrag, bostad och en svensk flickvän. Så orkar de inte köra in lastbilen i en grupp svennebananer och snälla turister i sthlm. Lite orättvist förstås med de som växer upp i fattiga förhållanden och blir hederliga medborgare genom hygglighet och hårt arbete.