Citat:
	
		
			
			
				 Ursprungligen postat av 
Ferenc-Ferdinand
			 
			Tyvärr är det så, många har tagit det första röda pillret, men inte vågat ta det andra och försöka ta tag i problemet. Men det har också orsakats av det infekterade debattklimatet och moralkletet mellan medborgarna. Makthavarna har sett till att du, om du luftade sådana åsikter på en trevlig parmiddag, riskerade att minst en annan deltagare slog sitt glas i borde och bad dig att genast gå härifrån!!!
I tysthet har därför många trott att de är de enda som har dessa åsikter och insikter, och tror det fortfarande. Vad gör då folk, jo de överväger att lämna landet! Istället för att försöka ösa båten, då de tror att det är lönlöst. 
		
	 
 
	Citat:
	
		
			
			
				 Ursprungligen postat av 
redcube
			 
			Problemet bottnar också i att politiken ej vilar på ett demokratiskt underlag; Folket har aldrig fått yttra sig i frågan. Den mångkulturella agendan bygger på totalitarism. Ingen får ifrågasätta eller yttra sig. Massiv indoktrinering, majoritetsförtryck och  propaganda har ramat in modellen. 
Ingen har frågat svensken om denne - med familj och i verkligheten - vill bo och leva mångkulturellt. 
Och då har man inte ens börjat vidröra den religiösa problematiken..
		
	 
 
I all ödmjukhet menar jag ju att jag har svaren. Både praktiskt och polemiskt. 
Fokus politiskt ska inte så mycket vara på minskad invandringen för att "få andrum" - utan på ömsesidigt gynnsam återvandring. Vilka och hur många? 
Så många som möjligt av alla som lever i svenskt utanförskap, en i taget. Vilka metoder och lagar? 
En åtgärd, en lagtolkning, en lagändring i taget.  Det handlar om samma sorts mångfacetterade, kumulativa förändringar som skapade pull-faktorerna från första början. Lika lite som det krävdes ett uttalat mål om att översvämma Sverige med migranter intill systemkollaps, krävs den färdiga återvandringspolitiken för att börja vända utvecklingen. 
De ekonomiska ramarna i princip är oändliga - eftersom ett antal hundratusental återvändare på bidrag i Sverige skulle innebära en nettobesparing i de offentliga utgifterna från dag ett.
Dessutom skulle asylskäl från områden det bevisligen går att återvandra till, snart nog väga lättare. Och en kritisk massa uppnås av pull-faktorer från en diaspora-diaspora och vinstdrivande projekt i industriell skala för återvandring med skattemedel (en födkrok för Bert Karlsson eller Rashid Musa).
Polemiskt handlar det också om att som en magiker flytta fokus. På den där parmiddagen ska ämnet vara varför personen som slog näven i bordet tycker att Afrika är äckligt? Varför är det förnedrande och människoovärdigt att bo utanför Europa? Är det något definitionsmässigt underlägset med icke-vita länder? Kanske menar han att det finns primitiva folkslag och... raser? 
Allt handlar egentligen om MAKTEN. Viljan att TA makten över en diskussion, en debatt och ett samhällsklimat. Det är mina premisser som gäller, det är jag som anklagar och skambelägger. Eftersom jag har rätt. 
Jag menar att det idag råder ett maktvakuum i Sverige vad gäller progressiv, framåtskådande opinionsbildning. Förut bedrevs en otroligt skadlig, men visionär och aktivistisk propaganda. Nu är det snopet, reaktivt. De liberala ledarsidorna avspeglar halvhjärtat den oro allmänheten redan känner, inget mer. Att "inte blunda för problemen" är i sig ingen lösning på problemen. 
Det tomrummet kommer fyllas - av aktörer med självförtroende och instinkt att ingjuta hopp. Fältet är öppet för ansatser från vänster, höger och romantiska folkhemsnationalister att "få det att fungera" efter respektive ideologisk mall. Men utan en omvänd migrationspolaritet, lär de alla misslyckas.