Början på ett mediakrig om mångkulturen?

DN Kulturs nya kommunistiska eller syndikalistiska torped Rebecka Kärde, s k litteraturkritiker, får ett helt uppslag på sig i papperstidningen för en ringlande, ohederlig och underhaltig drapa om skillnaden mellan att bestrida fakta och att diskutera värdeomdömen, och om "fact resistance" (enbart till höger givetvis). Naturligtvis är Kärde mycket taktiserande och hela upplägget är till för att slå en skyddande ringmur runt de dogmer och faktoider som PK-kyrkan bygger på. Det här är fruktansvärt dåligt skrivet och inkonsekvent genomfört men DN satsar uppenbarligen på Kärde. (En polemik tidigare i vår mellan Kärde och Ivar Arpi ledde till att flera läsare på twitter skällde ut Kärde och DN:s kulturredaktion för dess ohederlighet, överdrifter och dåliga omdöme).

Är någon förvånad över att när Kärde till slut ska ge ett exempel på en sats som kan hävdas vara sann trots att den inte är i empirisk mening helt sann (läs: ens till hälften sann), så landar hon på Marx/Engels "Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp".

http://www.dn.se/dnbok/rebecka-karde...ning-att-gora/ (premium, men kan inspekteras i lördagens tidning på biblioteket).

Återkommer med en närmare analys av Kärdes virriga retorik.

Jag tog en för laget & lyssnade igenom talet. Löfven nämner inte terror med ett enda ord. Medan Abe pratar en hel del, kommer med kondoleanser, fördömer terrordådet osv.

I våss mån har det redan börjat. Det Molekylära Kriget. Det handlar bara om vad man defenierar som krig. T.ex. behöver inte kurder och turkar enas om något. Dom kan bekämpa och/eller utnytja svenska staten var och en på sin kant.
Det finns idag områden där Staten har övergett kontrollen och sitt våldsmonopol. Ställen där allt som kan tänkas vara en symbol för Staten attackras, må det vara polis eller brevbärare. Och politiker och media protesterar inte. Dom poliser som protesterar hotas med uppsägning. Enda skälet till att det här pågår är att om som har makten vill ha det så här, och dom som skulle ha granskat makten, journalsiterna, inte tycker att detta är något att granska. Det är för dom antingen önskavärt, eller en icke-fråga.
Nu har i och för sig några få försiktigt börja ifrågasätta uvecklingen, men några förslag på åtgärder har vi inte sett.
Utvecklingen är inte heller något nytt. Den var tydlig redan för 20 år sedan. Så troligen dröjer förlsagen på åtgärder också 20 år. Jag brukar säga att när det gäller kriminlatitet så befinner sig Sverige i dag är Italien var på sent 1970-tal. Problemen börjar bli så allvarliga att en del politiker märker av det. I Italien dröjde det sedan till mitten av 1990-talet innan man fick lagstiftning som gjorde bekämpning av maffian möjlig, även om man inte kan vinna då man lät den växa sig för stark. I Italien fanns (finns?) också en klar koppling mellan media och maffia.

När det gäller media så har vissa saker ändrats, jämfört med den tidigare italienska situationen; Vi har Internet, och vanliga papperstidningar är på väg bort, och det fort. Mediamonopolet är brutet. Det finns media idag som rapporterar om sakernas tillstånd, s.k. alternativmedia. I huvudsak är det här mediakriget om mångkulturen sker; MSM och alternativ media. Och, detta kommer att orsaka mer splittring (mer mångkultur) inom folket. Dom som är informerade och dom som inte är det. Det blir allt svårare att hitta ett gemensamt mål att samlas kring.


NGOerna finansieras ju delvis med EU-bidrag, samt skattemedel i enskilda EU-länder. Det enklaste för EU vore ju att stänga av kranen. Men ju högra upp man kommer i Systemet, desto mindre intresse finns för att åtgära problemen, snarast tvärtom, man vill fortsätta som nu.
Detta diskuteras ju naturligtvis inte i svensk media. Inte vanlig MSM över huvudtaget, vad jag har sett. Det enda man talar om är hur svårt "flyktingarna" har det och hur viktigt det är att få dom till Europa. Ett tag skedde en tillnyktring, man blrjade kalla dom för 'migranter' istället, vilket det ju faktiskt är frågan om. Det faktum att i stort sett alla är män mellan 20 och 30 nämns inte heller i MSM.

Det går att läsa utan att betala, om man vill. Trycke ctrl+R och sedan snabbt på escape innan sidan har hunnit ladda all reklam, så går det att läsa artikeln.

Bara ett snabbt exempel. Hon skriver om den sk. "post-truth-diskursen", vilken hon själv verkar vara en representant för.
Uppenbart är det exakt tvärtom, hade det funnits gränskontroller, som direkt skickade tillbaka alla så hade drunknandet upphört på en vecka. En klassisk falsk dikotomi: "antingen öppnar vi våra gränser eller så drunknar folk".

I övrigt är artikeln ett gymnasialt pekoralistiskt hopkok av postmoderna floskler.
Jag låter automatgenerera mitt svar:

Ja. hur många asylsökande och ekonomiska migranter är det som drunknat i Öresund de senaste fem åren? Eller ens hoppat i spat från HH-färjan eller bron? (det är som bekant här uppe i norr vi har /haft/ gränskontroller och krav på legitimation eller pass, i italienska hamnar har det inte funnits några).

Rebecka Kärde är (liksom Mona Masri och Carsten Jensen före henne) ett övertydligt exempel på att DN Kultur, och systertidningen Sydsvenskan, numera ägnar sig åt ren politisk aktivism.

Intressant förvisso men vi vet ju redan att Virtanen et al tillhör "fiendesidan". Menar du att vi helt enkelt skall låtsas som att han inte finns? Eller ska vi betrakta en partsinlaga från tex Virtanen som vore den skriven av en rasifierad (icke svensk) förortsskribent istället för en "riktig" svenskt, bara för att så att säga ha perspektivet klart för oss? För övrigt är exkluderingen väldigt enkelriktad. När Virtanen eller Anders Lindberg skriver att "vi måste lösa problemet X" kan du vara väldigt säker på att du och jag, eller i vart fall våra plånböcker, inkluderas i detta "vi". En tanke som jag själv finner fullständigt befängd när Mångkulturen avses. Jag har aldrig bett om mångkulturen och känner inget som helst moraliskt ansvar att medverka till dess implementering. Där kan Virtanen slänga sig med "vi" tills han blir blå i ansiktet.

NGOerna har mäktiga krafter i ryggen, att driva så stora operationer i Medelhavet är inte billigt, bara bunkeroljan till den storleken av skepp drar enorma summor. Skattepengar finansierar det mesta, oanade donationer står för en del där givarna tror att pengarna går till verkligt behövande, som de akut svältande i Sydsudan. Om dessa organisationer behövt leva endast av medvetna donationer hade de inte kunnat drifta mer än en liten gummibåt.

Diskrepansen blir tydlig när ett initiativ som Defend Europ utan någon statlig backning överhuvud taget snabbt samlar in 2 miljoner dollar, det kan ni därmed räkna som det folkliga viljan och initiativet när det gäller medelhavssituationen.

Defend Europes skepp är idag på plats utanför Libyens kust, och som på beställning fann de NGOskeppet Aquarius från SOS Mediterraine i full färd med att ånga mot en med människosmugglare avtalad upplockningsplats. Det var det "räddningspådraget" det. Inga syriska flyktingar i akut sjönöd utanför Italiens kust...

https://mobile.twitter.com/defendeuropeid

Toleransen för multikulti försämras troligtvis betydligt mer genom antydan om djurplågeri, terrorhot och barn som far illa än vad den stärks av antydan om svenskens ansvar för migranters drunkningsrisk. Tre smällar mot asylaktivistnarrativet:
http://www.expressen.se/gt/veterinar...ykolforgiftas/

Alla vet vilken religiokulturell sfär som specifikt ogillar hundar och rent allmänt förhåller sig likgiltig till djurs väl och ve.

Terroristen Akilovs asyljurist avslöjar hur svensk myndighetsaktivism gör islamistisk aktivism till inte bara asylskäl utan dessutom legitimering av flyktingstatus.
https://www.svd.se/sapo-behover-fa-m...sylutredningar

Sånt gillar inte Nisse i Hökarängen. Islamister som väckt hemländernas misshag kan gärna få ruttna bort i hemländrnas fängelser vad Nisse anbelangar. Röra sig fritt i Sverige och fortsätta islamismande och terrorism är, för att tala med vår vördade ledare, inte okej.

Att fullvuxna muslimer utger sig för att vara barn och tillåts, med myndigheters och opinionsbildares goda minne, slafsa i sig riktiga barns knappa resurser är ett ämne som håller på att rista svensken ur sin halvsovande harmsenhet till något som börjar likna äkta vrede. Aversionen mot Migrationsverkets promuslimska aktivism är på väg mot en styrka som motiverar ansvarsutkrävande av de värsta aktivisterna. Anders ska fan inte få vara Anders, han skulle ha varit konsekvensneutral myndighetschef.
http://www.bt.se/ledare/det-har-vari...a-asylsokande/

Gammal skåpmat för trådläsare men för breda folklager är det fortfarande ny information, och som sådan viktig för en ändring av allmänna opinionen ifråga om multikulti.

Ytterligare ett asyrättsaktivistiskt slukhål som bokstavligt talat äter rättsväsendet ur huset, resurser är som bekant ingen oändlig storhet.
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6748108

Hur långt sträcker sig den svenska fördragsamheten med asylcirkusen? Det är frågan.

Det är hundratals med människor som måste anställas. Finns de ens att få tag på? Nu talar vi inte om gymnasiekompetens utan universitetsexamen. Och hur kul är det att jobba med asylärenden. Kan ju såga att arbetsmarknaden för jurister och socionomer är väldigt god med helt andra givande arbetsuppgifter.

Intressant i sammanhanget är då att det inte är resurserna som först sinar, utan logistiken. När sedan resurserna inte längre tillförs får vi verkligt stora problem. Asylsökande som överklagar kommer att hamna i systemet i jättemånga år och då politiken och media ändrar narrativ, och kommer att vara helt annorlunda efter valet 2018 har vi en allvarlig situation.

Javisst. Det är bara en tidsfråga innan både de sminkade grisarna och och alla elefanter i offentlighetens rum tvingas fram i ljuset. Naturligtvis är det helt ohållbart med alla dessa asylturister i samtliga offentliga system där de gängse överkonsumerar resurser. Resurserna är då inte bara pengar utan mer, som du påpekar, humankapitalet. Försvinnande få av de hitresta bidrar till ackumulation av humankapital. Tvärtom, de reducerar med förfärande hastighet befintligt kapital. Betydligt fler skulle sannolikt välja lärarbanan om det inte vore för det obehag det klanbaserade beteendet hos det nya elevunderlaget med vidhängande storfamiljer genererar. Detsamma med polisen, socialtjänsten, vården och juridiken. Just juridiken har förvisso sin hårda kärna av asylaktivister som tjänar grova pengar på cirkusen, men i övrigt endast olust och rädsla.

Finns någon annan lösning än att följa asylrättens konventioner till punkt och pricka? Dvs mat och husrum, återvändande till hemlandet så snart omständigheterna där tillåter samt absolut krav på anpassning till majoritetskulturen från dem som givits skydd.

Något slags förvar under utredningstiden, utvisning direkt vid avslag, eventuell överklagandeprocess får skötas från hemlandet för när allt kommer omkring har avslag givits efter tämligen generös tolkning av asylskälen så risk för liv och lem torde inte vara överhängande, ingen offentlig tolkservice efter fem år i landet, barnbidrag begränsas till fyra barn, avveckla hemspråksundervisning, avveckla bidrag till etnokulturella/religiösa föreningar och organisationer, avskrivande av multikultur ur grundlagen, förbud mot religiösa symboler i den offentlighet som sorterar under sekulär rätt ...

En början. Det går nog inte med mindre.