Nalin Pekgul tar sig vatten över huvudet här:
http://www.expressen.se/kultur/ide/h...-pa-studenten/
En framväxande kurdisk nationalism. Även bland andra folkslag. Även bland svenskar. Vad har då förstemångkulturalist Nalin för recept mot detta? Jo...
Språket, flaggan och "demokratiska systemet". Här finns ingen folkgemenskap, ingen samhörighet,
ingenting av det den gode Nalin vill stoppa. Mångkulturalisternas parallellsamhällen gör att
en växande parallellnationalism växer fram. Och sen ska vi "enas" runt flaggan?
Utan folkgemenskap, utan samhörighet ska vi vifta med samma flagga. Den totala mångkulturella
tomheten är svaret på framväxande nationalism. Till den matchen kan mångkulturalisterna lika
gärna lämna walk-over.
http://www.expressen.se/kultur/ide/h...-pa-studenten/
Citat:
Flaggorna utrycker någonting annat än att man är stolt över att ha rötterna i en annan kultur.
De demonstrerar ett avståndstagande från Sverige. Bakom de flagginsvepta ungdomarna står föräldrar och släktingar som stolt kan visa upp att barnen har ärvt deras hemlängtan.
Men föräldragenerationen kan inte lastas för alla strömningar som rör sig i den unga generationen.
Många ungdomar som är födda här odlar sin etniska identitet långt mer än vad som är försvarbart och de gör det tillsammans. Jag har sett exempel på hur man i kurdiska debattforum inte angriper
meningsmotståndarens argument utan ifrågasätter hens kurdiskhet. Här växer alltså en nationalism som kan vara svår för unga människor att stå emot. Om du inte anammar det nationalistiska språkbruket utesluts du ur gemenskapen. Det är inte bara bland unga kurder som sådan nationalism odlas utan i flera andra folkgrupper också. Dessutom är det ofrånkomligt att ett allt för starkt upphöjande av det egna folket innebär ett förakt för andra folk, det vill säga rasism.
Det paradoxala är att dessa unga nationalister är starkt kritiska mot Sverigedemokraterna och deras nationalism och rasism – utan att se några paralleller.
De demonstrerar ett avståndstagande från Sverige. Bakom de flagginsvepta ungdomarna står föräldrar och släktingar som stolt kan visa upp att barnen har ärvt deras hemlängtan.
Men föräldragenerationen kan inte lastas för alla strömningar som rör sig i den unga generationen.
Många ungdomar som är födda här odlar sin etniska identitet långt mer än vad som är försvarbart och de gör det tillsammans. Jag har sett exempel på hur man i kurdiska debattforum inte angriper
meningsmotståndarens argument utan ifrågasätter hens kurdiskhet. Här växer alltså en nationalism som kan vara svår för unga människor att stå emot. Om du inte anammar det nationalistiska språkbruket utesluts du ur gemenskapen. Det är inte bara bland unga kurder som sådan nationalism odlas utan i flera andra folkgrupper också. Dessutom är det ofrånkomligt att ett allt för starkt upphöjande av det egna folket innebär ett förakt för andra folk, det vill säga rasism.
Det paradoxala är att dessa unga nationalister är starkt kritiska mot Sverigedemokraterna och deras nationalism och rasism – utan att se några paralleller.
En framväxande kurdisk nationalism. Även bland andra folkslag. Även bland svenskar. Vad har då förstemångkulturalist Nalin för recept mot detta? Jo...
Citat:
I vårt mångkulturella samhälle finns som tur är saker som skiljer oss åt men det måste också finnas några saker som är gemensamt. Dit hör det svenska språket, den svenska flaggan och vårt gemensamma demokratiska system.
Språket, flaggan och "demokratiska systemet". Här finns ingen folkgemenskap, ingen samhörighet,
ingenting av det den gode Nalin vill stoppa. Mångkulturalisternas parallellsamhällen gör att
en växande parallellnationalism växer fram. Och sen ska vi "enas" runt flaggan?
Utan folkgemenskap, utan samhörighet ska vi vifta med samma flagga. Den totala mångkulturella
tomheten är svaret på framväxande nationalism. Till den matchen kan mångkulturalisterna lika
gärna lämna walk-over.
