Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Två intressanta inslag i P1 idag.

Dels en ganska lång grej om Grönlands pop o rockscen, man fick veta att mycket av musiken har handlat om och handlar fortfarande om självständighet och att slippa styras av politiker i andra länder.

Givetvis var inslaget om detta positivt och helt fritt från ifrågasättande, att inuiter och andra grönländare vill ha självbestämmande och frihet från utländsk överhet är ju lika självklart som att brexit är fascism och att det är högerextremt att ungrare vill bestämma över Ungern.

Det andra och lite mer oväntade inslaget var från Kenya dit många svenskar på sistone tydligen har flyttat för att slippa bli indragna i kriminalitet och för att undkomma all rasism som dessa svenskar är drabbade av i Sverige (sic).
Reportaget lät rätt positivt och de intervjuade var mycket nöjda med sina nya liv, Abdi eller vad en utflyttad ung svensk hette tyckte att företagsklimatet och möjligheterna var mycket bättre i Kenya än i Sverige, som sagt andades reportaget positivitet och hopp.

Men...i Studio ett togs reportaget upp och där var tongångarna annorlunda, det var ju nämligen inte alls några värdelösa svenskar som gjort luften lite lättare att andas i landet genom att dra till Kenya utan det var Somalier! Alltså inte alls bra utan tvärtom mycket dåligt, en kvinnlig
orten-polis och någon avhopparverksamhetstjomme tyckte att det var ytterst dåligt att flytta utomlands istället för att bo kvar i sina utsatta områden, men de talade väl lite i egen sak, vem behöver poliser och avhopparverksamhet om klienterna flyttar till afrika och börjar jobba istället?

Jag tar för givet att någon kenyan inte tillfrågades om vad han tyckte om somalier. Somalier möter visst fördomar överallt... särskilt där de är mest kända.

Den postkoloniala vänstern analyserar ofta maktbalansen mellan nord och syd genom kolonial historia. Men när de geopolitiska flödena nu går åt andra hållet via migration verkar begreppet kolonialism sällan tillämpas.

Varför då??

Begreppet reparations – alltså ersättning till människor eller grupper som har drabbats av historiska oförrätter har blivit ett laddat samtalsämne. Diskussionen förs i hög grad inom akademiska kretsar.

Men frågan är: Om andra grupper kan göra anspråk på historisk ersättning varför skulle då inte infödda svenskar kunna få reparations för det lidande som många upplever i dagens samhällsutveckling?

Principen brukar vara att man inte får ersättning för lidande man själv orsakat. Svensken får nog fortsätta betala för sig, till allt och alla, många behövande som lider och behöver vår hjälp.

Samhällsutvecklingen går inte att påverka, den bestäms ovanför svenskens huvud sedan 50 år tillbaka, det trodde jag alla visste. Vem som bestämmer varierar men gemensam nämnare går att finna bara man öppnar ögonen och läser dagliga nyhetsinslag.

Kriser och lidande runt om i världen ska vi vara med och solidariskt betala och lösa, även om vi inte har med saken att göra, det har någon bestämt. Och Sverige gör som någon säger när någon bestämt det, plikten framför allt mot alla andra.

Kanske kommer det att ändras ju mer invandrare som kommer till makten och tar över landet, de har egoismen i blodet och vet hur man tar för sig, då kommer våran solidaritet mot omvärlden minska naturligt. Om det är det få svenskar som kommer berätta, för då är vi begravda och bortglömda. Någon annan har tagit över.

I det demokratiska primärvalet vann Zohran Mamdani över Andrew Cuomo, och vägen till borgmästarposten ligger öppen för 33-åringen. Ämne för separat tråd, tycker jag.

Johanna Frändén skriver i DN, att massinvandringen ska kosta svensk medelklass; nu ska klanvälde och gängbrottslighet spridas till svenska medelklassområden.

Frågan uppstår: Var bor Johanna Frändén (och DN:s övriga kultur- och ledarskribenter)?

"Dags för medelklassen att dela sina kvarter med nyanlända

[---]

Per Gudmundson skriver på GP:s ledarsida att den svenska medelklassen belånat sig själv alldeles för högt för att vilja sätta värdet på bostadsrätten på spel i ett storskaligt socialt experiment. Jag befarar att han har rätt.

Projektet att ”blanda befolkningen” skulle bli ett samvetstest för den progressiva medelklassen, som länge kunnat flexa ett tolerant åsiktspaket utan att det så att säga har kostat dem något. De har inte behövt göra avkall på vare sig rotavdrag eller en etniskt homogen skolgång för barnen i de trygga kvarter där de, trots en rad reservationer, nästan alltid slår sig ner." (min fetstil)

https://www.dn.se/kultur/johanna-fra...med-nyanlanda/

Jag betvivlar att Johanna Frändén är intresserad av att blanda befolkningen. Detta är ett sätt för henne att låta "spetsig" för att få fler läsare. Hon vet mycket väl att Stockholms innerstad inte kommer bygga några sociala bostäder eller för den delen höghus. Om nu politikerna blandar befolkningen handlar det om att bygga sociala bostäder i de mest resurssvaga villaområdena i Stockholms kommun. Det var därför Linda Jerneck flippade ur eftersom hon bor i ett sådant område. När du ser hyreslägenheter i Stockholms län handlar det oftast om kranskommunerna. Där politiker (och tunga journalister) bor kommer det inte byggas sociala bostäder. Det om något, klargjorde Magdalena Andersson i Almedalen.

Jag såg att Zohran Mamdani vann. Resultatet i Demokraternas primärval fick följande resultat;

X. Zohran Mamdani (43.51%)
X. Andrew Cuomo (36.42%)
X. Brad Lander (11.31%)
X. Adrienne Adams (4.12%)
X. Scott Stringer (1.65%)
X. Zellnor Myrie (0.99%)
X. Whitney Tilson (0.79%)
X. Michael Blake (0.40%)
X. Jessica Ramos (0.39%)
X. Övriga (0.41%)

Skälet till varför Mamdani kunde besegra de övriga låg att antalet kandidater var så pass många. De som röstade på Adams, Stringer, Myrie, Tilson, Blake och Ramos, hade Andrew Cuomo som andraval. Å andra sidan, om Lander inte hade ställt upp hade hans väljare möjligen röstat på Mamdani.

Amerikansk media (MSNBC, CNN, Fox, New York Times, New York Post, Judiska publikationer osv.) samt kändisar som Stephen Colbert ägnade tämligen mycket tid åt att sänka Mamdani. Vidare lade sig ADL, AIPAC osv. i valet för att besegra Mamdani.

För den pro-palestinska vänstern Mamdanis seger tämligen välkommen. Han är en av få professionella politiker utöver kanske Bernie Sanders och medlemmarna i "The Squad" som är kritiska till Israel. Borgmästarvalet hålls inte förrän den fjärde november 2025. Det kommer bli ett intressant val som vi bör återkomma till om ett par månader.

Jag tror också det blir ett grymt intressant val. Jag öppnade en sån här tråd, jag hoppas att du vill hedra den med dina träffsäkra små kolumner!

(FB) Zohran Mamdani - ung socialist och muslim på väg bli borgmästare i New York 2025

Fokus har invaderats av några riktigt aggressiva tjejer. Det här är inte den mest aggressiva:

https://www.fokus.se/kronika/all-man...hotar-de-egna/


Men både Hakelius och Hörstadius är kvar på Fokus. Än så länge...

Expressen har en egen brutalt aggressiv Anna:

https://www.expressen.se/kultur/anna...or-rasbiologi/

Anna E Nachman har alibi.

".. det var i mötet med rabbin Isak Nachman som jag återvände till mina egna rötter, men också till den ortodoxa judendomen som var ny för mig då. Det var efter många och långa samtal med Isak om form gentemot innehåll som jag valde att leva efter de traditioner som han levde efter. "

https://bulletin.nu/kultursidan-moter-anna-e-nachman


Jämte Hakelius och Hörstadius så är Henrik Sjögren en ypperlig journalist hos Fokus.

https://www.fokus.se/author/henriks/

Mamdani + Lander är nästan 55%.


Det säger en hel del om medias makt. Även om ADL:s makt. Och AIPAC:s. Säger allt.