Början på ett mediakrig om mångkulturen?

När säkert många politiker, inte minst kommunernas, och folk i allmänhet känner sig en aning lättade av en åtminstone för tillfället minskat inflöde asylanter, så finns det riksdagsledamöter som gaggar i stil med vi måste bli bättre på integration (mantrat är välbekant, och både Ruist och Ekberg benämnde detta som just ett mantra i den FoF-artikel som jag länkade i ett av nattens inlägg); den som gaggar är riksdagsledamoten Anders Åkesson (C):

Minska krånglet och sänk kostnaderna i asylmottagandet


MÖK? Vad består den av? MP i regeringen gråter, men sitter gärna kvar; det ska löna sig (som minister) att dagtinga med sina eventuella principer - kompromissvilja, eller flexibilitet inför en helt annan situation, som det kan heta.


När sociallagstiftningen, rättighetslagstiftningarna och tillsynsregelverken hölls högt för att tillse att kvalitet och ordning rådde, är man nu redo att försöka täcka upp för det ökade klientelet (och bortfallet genom personal som sjukskrivits eller sagt upp sig) med inte fullt kvalificerade personal. Det gäller att vara flexibel inför den helt nya situationen... Jag kommer att tänka på Meijis exempel på journalisternas reträtt; att mörka sin mörkläggning genom att devalvera vad som kommit att bli skyltfönsterbegrepp, styrande etikett, för sin profession, som "relevans", avsaknad av relevans... Mönstret av korruption och brottslighet saknar så att säga relevans.


Käckt. Så tar man sig an Utmaningen med stort u, som man inte förmått under de många åren som parti i regeringsställning. Hade asylrätten tillämpats hårt och konsekvent, liksom utlänningslagen, så skulle vi inte vara upptagna av föreställande problemlösning.

http://www.barometern.se/debatt/mins...mottagandet-2/

Kan f ö nämna att på SVT Rapport ikväll framträdde en jurist för Skolinspektionen som yrkade för att alla kommuner skulle erbjuda skolgång till papperslösas barn, för så säger lagen. Men jag kan hänvisa till tidigare trådinlägg, som citerar Uppsalapolitikern Eva Edwardsson (L), tillika jurist, vad hon säger om den saken.

Det journalisterna ofta gör är att, som alltid i svensk media, dra till med halmdockor. Halmdocka efter halmdocka efter....ja, hela tiden. För det är en effektiv metod att avfärda obehaglig information. I detta fallet säger man i princip "vi har inte ljugit systematiskt hela tiden, det är ju bisarrt".

Man säger "nämn då någon gång media ljugit om invandringen om du kan!". Men det handlar nästan aldrig om direkta lögner av journalister, även om man ibland okritiskt förmedlat lögner från officiellt håll (t.ex. ullenhags "myter" som ter sig mer falska efter varje katastrofal "sysselsättnings"rapport som kommer). Lögner kan lätt avslöjas, bättre då att inte nämna vissa fakta överhuvudtaget, eller strunta undersöka vissa obehagliga fenomen. Precis som i Kina.

Det man istället gjort och i media, och fortfarande gör är att dels systematiskt utelämna viktig information (om t.ex. invandrares extrema brottsöverrepresentation) dvs "mörkning", samt att medvetet missleda folk. Så när man anklagar regimmedia ska man inte använda termen "lögn", utan nyansera med samtliga propaganda-tekniker. Låt mig ge några exempel:

1. Mörkning

Ett exempel är brand i asylboende, det antyds indirekt att lokalbefolkningen är rasistiska mordbrännare. Men sen framgår det att inte någon svenska gärningsman gripits, och att alla undersökta bränder man lyckats undersöka tyder på start inne på boendet.

Tänk själv kring hur asylkrisen kunde uppstå överhuvudtaget kring årsskiftet. De flesta människor har blivit helt tagna på sängen av flera fenomen som media systematiskt mörkat kring. Polisen har ju tom. erkänt sin egna mörkning kring brott och presschefen direkt refererat till Sverigedemokraterna som orsaken. Det är rena nordkorea fasoner på det.

Eller de extrema katastrofala siffrorna kring sysselsättningen. Man har rapporterat skönmålade siffror, men alltid utan kontext. Vad är sysselsättning egentligen? Och de jobb som inte är subventionerade, hur pass mycket bidrar det till landets välfärd egentligen (undanträngningseffekt etc)?

2. Isolering, undandra sig att undersöka fenomen

En annan extremt viktig teknik är isolering. Mycket viktig. Man kopplar inte ihop t.ex. en brand eller ett mord på ett asylboende med andra bränder/våldsamheter/droghandel på andra asylboenden. För då skulle svenska folket se ett fenomen och mönster, vilket man absolut inte vill. När killen från expo/stasi ska tala i aktuellt vill man absolut inte ge hela bilden. Då måste man ge en vinkling som är kompatibel med vad stasi-tjänstemannen säger, annars blir det upplopp.

3. Undanhållande av för allmänheten viktig information

Detta är delvis samma som punkt 1, men ändå inte. Det har gjort av myndigheter, som sedan citerats av journalister. Det har också ofta skett p.g.a. order av politiker, exempelvis att man inte tar med etnisk härkomst i BRÅ rapporter eller att polisen aktivt mörkar invandrarrelaterade brott.

De flesta sunda människor, svenskar exkluderat, skulle hålla med om att information om invandrares brottsbenägenhet är extremt viktig information när ett land utsätts för den massiva och icke-demokratiska massinvandringen Sverige har haft (förhoppningsvis). Ja faktiskt en skyldighet mot medborgarna, speciellt av vårt skämt till polis.

4. Närmast icke existerande ifrågasättande av massinvandringen

Relaterar till punkt 3, och mycket lätt att bevisa. Se bara på den kris regeringen skapade nyligen, och att man sa "vi har varit naiva". Om svensk press gjorde sitt jobb skulle alla (ekonomiska) problem med invandringen aldrig kunnat nå ett krisläge, då journalister långt tidigare skulle ifrågasatt alla sinnessjuka fenomen t.ex. no-go zoner, att systemen inte långsiktigt klarar invandring, att alla positiva prognoser gång på gång var skitsnack etc.

Icke-statssponsrade journalister skulle ifrågasatt alla fenomen långt tidigare, och Sverige skulle då tvingats införa gränskontroller långt tidigare för medborgarnas säkerhet, och inte nu för att undvika totalt kollaps.


Så snälla, gå inte i regimmedias fälla med uttryck som "lögnmedia". De älskar sina halmgubbar.

Jag skulle vilja lägga till

5. Urvalet av nyheter

Svenska MSM väljer alltid att rapportera mycket om händelser där utomeuropeiska invandrare har en offerroll och minimalt om dem där utomeuropeiska invandrare är förövare.

Detta skulle gå utmärkt att belägga för en modig forskare inom någon av samhällsvetenskaperna.

Offerliturgin, för att prata Arnstberg.


https://morklaggning.wordpress.com/2...offerliturgin/

Vi får hoppas att det sekulära svenska folket kan frigöra sig även från vår tids prästerskap och deras religionssubstitut: multikulti, globalism, massimmigration.

I KO Arnstbergs & Gunnar Sandelins senaste bok, Nötskalet, behandlas frågan om hur media gör när de mörkar händelser. Författarna hänvisar till den analys Gustaf Dahlin (Nya Tider) gjorde av mediabevakningen i fallet med IKEA-morden. Boken redogör för de sju metoder som media använde sig av i det fallet:

Metod 1. Att inte skriva alls. Det är den enklaste och vanligaste metoden.

Metod 2. Att bagatellisera. Våldet minskar och Sverige har aldrig varit tryggare, påstår media just när dessa mord begåtts.

Metod 3. Att byta problemfokus. Man skriver hellre om de ”mörka krafter” (ospecificerat) som kunde utnyttja dessa mord.

Metod 4. Att späda ut. Men tänk nu hur många invandrare som ständigt blir attackerade.

Metod 5. Att vinkla offerrollen. Det är ju de som söker asyl som är rädda för attacker.

Metod 6. Att publicera självklarheter. Tänk nu på att majoriteten av invandrarna aldrig begår några brott.

Metod 7. Att skapa sympati för gärningsmannen. Ett så grymt mord måste tyda på bakomliggande trauman hos gärningsmannen. Alla vet ju idag, var vår högsta polischef, Dan Eliassons, sympatier ligger.

Gustaf Dahlins analys i Nya Tider är mycket läsvärd. Rekommenderas!

http://www.nyatider.nu/efter-ikea-mo...anterar-media/

Tack för Dahlins text. Intressant! Vem är han?

Idéhistorikern Lars F Eklund reclaimar språket, i SmP:

Språkliga förbud är ett hån mot de marginaliserade





http://www.smp.se/ledare/sprakliga-f...rginaliserade/

Etablissemanget, både kulturradikalerna och den medelklassigt dresserade anständigheten, begår psykologisk stympning. Med tiden blev det knappt möjligt att ens åla stympad utan att "kränka" rågångarna, och vakthundarna markerade. Jag lämnade aldrig negerbollen i sticket.

Kommentarerna till Ganmans text är minst lika läsvärda som satiren. Ganman deltar dessutom dessutom föredömligt i den diskussionen och raljerar över vem denne "Stefan" kan vara.

Vad som är intressant för denna tråd är de länkar till en händelse som Nolervik påstått skall ha hänt på SDs möte i Strömsund där bla Åkesson talade.
Nolervik har gjort stor sak i text om hur han där attackerades av SDare
http://blogg.mittmedia.se/nolervik/2...og-min-kamera/

Dessbättre finns det, från mittmedia oberoende publikationer som vi får vända oss till för att få även den andra sidans åsikt.
I den berättelsen framkommer att det är Nolervik som uppträtt provokativt och sökt bråk
http://www.affarsnyttnorr.se/nyheter.php?id=3784

Denne Nolervik får även ytterligare en gliring om att "på fyllan ringa och maila journalisters vänner och bekanta och avkräva dessa att ta avstånd från det ena och det andra"

Då jag känner Ganman en smula så skulle jag vilja påstå att han är bra nog förbannad över medias griserier och helt klart har bytt skyttegrav i mediekriget. Men kommer Mittmedia även framgent att bereda honom plats för sina krönikor?

Edit: intressant att kolla igenom vilka som kommenterat, överraskande mycket lokala journalister och mediefolk, än mer intressant att läsa deras kommentarer som faktiskt anar ett mått av självrannsakelse (även om brasklapparna som att man aldrig skulle rösta SD och liknande står som spön i backen, man kan ju aldrig veta, liksom)

Jenny Sonesson, socionom med förflutet inom dåvarande FP, påtalar den inkonsekventa hållningen bland mediefolk, politiker och andra debattörer, så snart islamismen kommer i blickfånget efter ytterligare att jihadistiskt attentat:

Kan vi sluta prata högerextremism ett tag?


Detta är ett vanligt grepp i rapporteringen, att förminska islamismens betydelse, nivellera den med en marginalföreteelse. Nästa steg är att ge röst åt "muslimers oro"... Då följer det den vedertagna liturgin.


http://www.dagenssamhalle.se/kronika...-ett-tag-23789

Paulina Neuding levererar återigen. Vi har ju tidigare i tråden tagit upp hennes deprimerande men upplysande beskrivningar av förfallet inom sjukvårdsmiljö och, framför allt, bibliotek då dessa tagits över av "gäng" som sprider otrygghet, som stör och som av och till även misshandlar personal. Etniciteten inom dessa "gäng" har väl kanske inte uttryckts rakt av men alla har kunnat läsa mellan raderna och förstått att det, givetvis, är fråga om berikare. Dylika oförskämdheter och "rasism" tycker LO inte om. I LO:s tidning Arbetet har under påsken framhållits att det påstådda ungdomsstöket är "fabricerat" (av vem är oklart, kanske av den misshandlade kvinnliga bibliotekarien?) samt att Paulina har "rasistiska övertoner" i det hon har skrivit. Det sista framhålles av riksdagsledamoten Ali Esbati (V). Jag sticker ut hakan här när jag påstår att det måste vara första gången i världshistorien som en kommunist med invandrabakgrund drar fram rasistkortet.....

"Varför är LO:s tidning så angelägen att förminska arbetsmiljöproblem på bibliotek att de ägnar sig åt osakliga personangrepp?
Sommaren 2015 skrev jag ett antal uppmärksammade artiklar om otrygghet och stök på svenska bibliotek, särskilt problem med ungdomsgäng i och i anslutning till utanförskapsområden. Jag har följt upp frågan sedan dess.
Det har visat sig vara ett kontroversiellt ämne att skriva om. Under påskhelgen har en debattartikel och replik[1] av reportern Sandra Lund på LO:s tidning Arbetet fått stor spridning i sociala medier. Lund påstår att nyheten om ungdomsstök på bibliotek skulle vara fabricerad.
Arbetets anklagelser har nu spritts vidare av andra vänsterdebattörer. Riksdagsledamoten Ali Esbati (V) twittrar att mitt skrivande haft ”rasistiska övertoner.” Arbetets kulturredaktör Jonna Sima skriver att jag använder ”uppenbart påhittad fakta för att driva teser.”
Arbetets försök till smutskastning är talande, inte minst i ljuset av den senaste veckans debatt om hur medier förhåller sig till integrationsfrågor. Lund påstår skamlöst att min personliga drivkraft skulle vara att få klick från näthatare, och klick från ”kapitalplacerare på Östermalm” – med anspelning på en anonym SD-väljare i Björn af Kleens uppmärksammade DN-reportage."

Det är närmast pinsamt enkelt för Paulina att smula sönder "rasistargumentet" helt enkelt genom att hänvisa till en hel radda artiklar från lokalpressen om stök på bibliotek vilka publicerats bara i år. The list goes on and on. Ridå ned för Arbetet. Sedan hänvisas till ett faktafel som uppenbarligen förekommit i en av hennes artiklar.

"Lund har rätt i ett avseende: Jag hade fel i en artikel i Dagens Samhälle. En person som presenteras som ansvarigt kommunalråd i Örebro är kommunalråd i opposition. Tidningen Lund skriver för är Arbetet, inte Arbetaren. Båda felskrivningar är sedan länge korrigerade. Lund menar också att hon beslår mig med fel när jag refererat till de rubriker i Arbetet jag funnit i pressarkivet som en ”artikelserie”."

Det här greppet har konstaterats ett antal gånger i tråden. Hittar man som motståndare minsta lilla faktafel som enkelt kan "avslöjas" så går man all in på just det faktafelet och försöker genom det i sammanhanget bagatellartade faktafelet få det till att själva huvudbudskapet likaledes är felaktigt. En mycket smutsig och ohederlig argumentationstaktik som passar bra när sakargumenten tryter.

http://www.svd.se/ar-det-bibliotekar...ljuger-arbetet

"Arbetets försök till smutskastning är talande, inte minst i ljuset av den senaste veckans debatt om hur medier förhåller sig till integrationsfrågor. "

Trevlig utveckling när medias mörkande har blivit ett ämne i debatten till sist. Ämne efter ämne verkar komma upp till ytan nu. Skiftet kom när politikerna gjorde en vändning i frågan om volymer och media var tvungen att hänga på sina respektive politiska bindningar. Men nu på senare tid är det media själv - enskilda modiga journalister förstås och inte media som helhet, de är fortfarande förtjusta i att mörka- som driver på utvecklingen. Tabu-ämnen som "barnens" ålder t.ex. och nu medias mörkande. Även om förstås ämnet mörkande kom upp lite ofrivilligt när DN sköt sig i foten med det misslyckade angreppet på Adelsohn. Och förstås alternativ medias avslöjande om hur DN mörkade massövergrepp tidigare. Men det är trots allt journalister som Neuding som håller kvar ämnet och hindrar att det göms undan igen. Vi får nog se ett riktigt inbördeskrig i media nu framöver. Dock tror jag att det kan gå väldigt fort när väl katten är ur säcken. Bara de riktiga fanatikerna kan hålla fast vid lögnen i längden.

Det är nog oundvikligt att detta ämne börjar diskuteras förr eller senare med tanke på var Sverige har hamnat. Hade inte massmedia ljugit så pass systematiskt som man gjort under flera decennier hade situationen inte blivit så allvarlig som den är nu. Att folk som levt inne i journalistbubblan under hela sin yrkesverksamma tid börjar protestera är inget konstigt, dom vet inte bättre. Hittills verkar paret Adelsohn stå på sig, och något drev att tala om blev det inte. Om man jämför med hur Billström behandlades efter att ha gjort ett par (enligt PK-doktrin) opassande uttalanden har Adelsohnarna behandlats med silkesvantar. Dessutom har de fått uppbackning av andra aktiva moderata politiker.

Det har uppstått ett gigantiskt problem för media att hantera. Dom försöker bagatellisera allt prat om systemkollaps och säga att allt sånt är överdrivet. Samtidigt blir det väldigt svårt att förklara hur Miljöpartiet kan ha tvärvänt i invandringsfrågan om inte situationen är akut. Hur får man ihop dessa två historier? Dessutom anser väldigt många att Löfven agerade för sent, vilket betyder att invandringen helt enkelt borde ha stryps långt tidigare. Nu sitter Sverige i skiten och media vet inte hur dom ska agera. Fortsättning följer.