Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Lika människovärde är lika klandervärde, glädjebudskapet i svensk nationalisms befrielseteologi som jag vill att den ska predikas.

Ur denna insikt följer ALLT. Inte minst det pedagogiska, polemiska förskjutandet av perspektiv inom rådande narrativ - insikten om att paradigmet inte ska bekämpas så mycket som usurperas.



En halmgubbe av Adam. Trådens breda konsensus är omöjlig för honom att bemöta: Identitetspolitik är en realitet i alla mångkulturer - och det är verklig hudfärgsrasism att t ex klandra vita amerikaner när de i ökande omfattning börjar rösta i grupp, om man inte högljutt beklagar att afroamerikaner och amerikanska judar hela tiden har gjort det.

Det är verklig etnochauvinism att acceptera och bejaka den egna exkluderande tillhörigheten och synliggöra dess erfarenheter av mångkulturell friktion och utsatthet, samtidigt som man kletar epitet som "högerextrem" och "rasfixerad" på ett demokratiskt levande debattforum, som fyller ett tomrum för etniska svenskar (vars "vithet" inte är en mer problematisk markör än någon annan pigmentering) som MSM i pliktförgätenhet lämnat.

Alltså sannolikt ännu ett exempel på cwejmansk "otydlighet", där han från sin envägskommunikativa plattform säger en sak ("judar är den enda folkgrupp som flyr undan hat inom Sveriges gränser") och en kategoriskt annan när han konfronteras med motargument ("självklart finns det etniska svenskar och dessa är givetvis också offer för rasism").

Jag gissar att detta kompletterande korrektiv är helt oproblematiskt för Adam att skriva under på:

"Självklart menade jag inte att det inte finns ett självidentifierande svenskt folk på lika villkor med alla andra folk. Givetvis är det inte fråga om extremism eller rasism att detta folk ex- och inkluderar ur gemenskapen på samma sätt som judar eller kurder, turkar eller palestinier, eller att som dessa verka för sitt legitima gruppintresse i ett mångkulturellt sammanhang.

Detta legitima svenska särintresse äger vidare samma folkrättsanspråk på Sverige som judarna och kurderna hävdar på ett existerande Israel och ett icke-existerande Kurdistan. Varken mer eller mindre. Den som upprättar en hierarki bland etniciteter där pigmentering, hår- och ögonfärg berövar somliga, men inte alla arvsrättens företräde - är rasist, oavsett den egna tillhörigheten."

Om Adam som liberal motsätter sig identitetspolitik, så bör han rimligen propagera för av-identifiering och ingruppernas upplösning inifrån. Inte via förmaningar och epitetkletande som von oben misstänkliggör "rasifierades" eller svenskars försök att skapa en tillhörighet med samma trygghet och konkurrensfördelar som man själv tar för givna och okränkbara.

Hur går det praktiskt, erfarenhetsmässigt till att som grupp smälta bort i en universalistisk individualism, Adam? Om inte ens de minsta minoriteter lyckats med detta - är det rimligt att begära det av majoriteten? Är inte det en intressant diskussion att ta?

Apropå Köln som ögonöppnare så skriver Paulina Neuding idag en artikel i Dagens samhälle om en polisrapport som klargör vilka det är som i grupp ofredar och antastar kvinnor och flickor. Vi vet ju redan svaret men nu vet tydligen polisen det också.

http://www.dagenssamhalle.se/kronika...ualbrott-25272

Nog skulle jag vilja säga att texten är intressant men det är den ju egentligen inte, det är ju bara självklarheter som Neuding skriver. Det intressanta är väl att det skrevs och publiceras öht. Kanske några som läser öppnar sina ögon.

Siffran var rätt intressant också. 10 000 på 5 år. 2000 st 2015. Det avslöjar att 2015 inte var något exceptionellt år. Detta har mörkats i flera år. Hoppas det är fler som tar del av alternativ media (för de räknas dit va?) idag än förr. Finns det några siffror på hur antalet läsare utvecklats för alternativmedia? Det borde väl vara intressant för tråden?

Dick Erixon har löpt linan ut. Inte helt oväntat kanske.


http://www.friatider.se/liberal-deba...ver-sd-tidning


Ja, det är den enda rimliga tolkningen. Explosionen av sexualbrott har varit känd men mörkats av politiska skäl av massmedia och polisen eftersom utvecklingen direkt kan kopplas till invandringen.


http://www.dagenssamhalle.se/kronika...ualbrott-25272

Faktaresistensen hos mediakåren är fortfarande kompakt med nu hittar informationen ut i andra kanaler i samhället. För alla tänkande människor har det inte varit särskilt svårt att koppla samman ökningen av sexuella övergrepp med massinvandringen. Det är lustigt nog feminister som har skyddat gärnignsmännen genom att förneka problemet.

Det har faktiskt inte alltid sett ut såhär. En gång i tiden var Aftonbladet en riktig hatsajt.



Mycket känns igen från debatten idag:


http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0.../dokument.html

Inlägg om Ann Heberlein flyttade till tråden om henne.
/Mod.

Trådkändisen Eli Göndör, den svenskungerskjudiske israeliske f d fallskärmsjägarsoldaten och numera Timbro-anslutne filosofie doktorn, är inne på det här som jag tolkar som den enkelriktade toleransen:


http://nt.se/asikter/ledare/den-sven...2.aspx#comment

Ja, man kan ännu efter många års massimmigration fråga sig vad integrationen egentligen betyder (mer än t ex självförsörjningen eller åtminstone sysselsättningen) och huruvida det finns en motsättning mellan integrationen och den så kallade mångfalden. Göndör är lite uppfordrande som manar till en förändrad svensk självbild - är det att ge upp frälsarkallet? - men det kanske räcker med en ökad insikt och ändrad inställning. En självbild kan ju hamna under stress och under stress kan accentuering av personligheten - nationalkynnet rent av? - ske. Den timide visar plötsligt tänder. Förmodligen är det en mild uppfordran i all välmening.

Delen med "nyttiga idioter" kan man ju hålla med om, men Cwejman dillar vidare om "extremhögern", men missar det uppenbara. Identitetspolitiken, tillsammans med massinvandringen, har varit drivande i en utveckling som gör att samhällskontraktet i många fall anses som upphävt & har ersatts med betydligt snävare lojaliteter. Detta har inget med "högerextremism" att göra.

Vänstern har drivit på med identitetspolitiken & nu har man lyckats få även välfungerande arbetande vita svenskar att uppfatta sig som en tydligt avgränsad grupp & ett särintresse. Att detta skulle vara "vänster" för vissa grupper & "högerextremism" för andra grupper är givetvis nonsens. Identitetspolitik är identitetspolitik, oavsett vilka grupper det handlar om.

Cwejman har dock rätt i att identitetspolitiken står i motsatsförhållande till den nyliberala drömmen om "den nya globala människan", den rotlösa konsumenten.

Det har helt enkelt blivit för många kockar för soppans bästa. De "rasifierade" vill skapa sig ett verktyg för att kunna jacka in snabeln i bidragsfontänen & bli kvoterade. Postmarxisterna vill skapa splittring mellan så många grupper som möjligt, inte bara baserat på ras & hudfärg, för att bryta sönder samhället. Borgarna vill känna sig moderna & progressiva & kör på "Cuckservative"-linjen & låter idioterna hållas bara för att man är rädd att bli kallad "rasist".

Som oyto & andra varit inne på så är ju identitetspolitiken den oundvikliga effekten av mångkulturen. Det uttrycks kanske bäst så här:

Så att Cwejman pratar om "högerextremism" är helt missvisande. Effekterna av identitetspolitiken på den skötsamma arbetande vita befolkningen är betydligt större än så & har börjat sjunka in på ett djupt & grundläggande psykologiskt plan. Man börjar se sig som en av flera grupper i samhället & kommer i ökande grad att i första hand se till sina egna intressen. Denna utveckling ser jag som irreversibel.

Det är detta som idioterna nu har börjat inse, därav den yrvakna kritiken mot identitetspolitiken.

Detta är exakt samma uppfattning som jag har.

Logiskt och följdriktigt resonemang.

Jag har dock svårt att förstå huruvida de etablissemangspersoner som skriver nu endast låtsas att de inte inser detta eller om de är på riktigt så ointelligenta, obildade och ideologiskt förblindade.

Erixon har ju onekligen varit ute i de ideologiska tassemarkerna en längre tid, och varit kanske den fränaste kritikern av alliansen, DÖ och den förda 'migrationspolitiken' en längre tid - detta oaktat blev jag faktiskt en smula överraskad.

Hans egen kommentar:
http://erixon.com/blogg/2016/05/nytt...-for-samtiden/

Identitetspolitiken kommer att vinna men de som driver den politiken kommer bli förlorare.

Sanningarna
"Identitetspolitiken är mångkulturens väpnade gren."
"Lika människovärde är lika klandervärde"
träffar verkligheten:

Resultatet innebär att identitetspolitiken vara eller inte vara resulterar i samma slutsats men från två olika angreppshåll.
Avsaknaden av lika klandervärde öppnar upp för värdering utifrån identitet.
Lika klandervärde öppnar upp för värdering utifrån identitet.

Mångkultur ÄR identitetspolitik. Kulturen definieras av identiteten.

Identitetspolitikens avigsidor kommer att visa mångkulturen avigsidor genom att cementera skillnaderna då varje grupp kommer leva i parallella samhällen. Förlorare är de som skrikigt mest om identitetspolitik och mångkultur. Eftersom man värderas utifrån identitet kan skillnaderna aldrig tänkas bort annat än att identitetspolitiken kan tänkas bort. Men, precis som Enoch.Thulin skriver är det en i stort sett irreversibel process. Är Pandoras ask öppnad är den det.

Mångkultur och identitetspolitik är här för att stanna. Men med lite oväntat resultat för dem som argumenterat mest för den saken. De är nämligen förlorarna.

Instämmer till 100%. Jag har ingen aning om vad identitetpolitiker och feminister hade väntat sig. Men någon av dem borde väl ha insett att den starkaste gruppen av dem alla ,vita arbetande män, förr eller senare kommer att slå tillbaka. Så länge mångkulturalister och feminister slogs för lika rättigheter så accepterade merparten av vita män deras kamp dels eftersom det i grunden var en kamp som var rättfärdig och dels för att de bara var en irriterande fluga som surrade runt öronen.
När nu kampen har övergått till att alla grupper slåss om den gemensamma kakan utan att det finns ett objektivt rättvisepatos så är det uppenbart vilka grupper som kommer att förlora. Flugsmällan är framme!
Trump är det yttersta beviset på det. Jag anser förvisso att Trump är en farlig person, inte p.g.a sina politiska utspel eller sitt politiska program. Politiken är det i mina ögon inget fel på. Men hans narcissism och snarstuckenhet (kombinerat med hans ålder) är egenskaper som inte är helt kompatibla med en säker värld.
Men att Trump kliver fram istället för en mer sansad amerikansk politiker är också ett tecken på hur långt vita arbetande män är beredda att gå för att inte längre bli överkörda av andra gruppers orimliga krav.

Cwejman vet säkert vilka striden egentligen står emellan och vilka som kommer att vinna den. Men säger han för mycket så blir det än mer uppenbart vilket läger han tillhör eller rättare sagt vilken grupp han kommer att tvingas slåss för när allt ställs på sin spets. Han gör nog bedömningen att debatten i Sverige inte riktigt kommit till det stadiet där det går för sig att vara så rättfram.

Adam är själv en sorts nyttig idiot, om än av den diskretare, mer sublima sorten. Trots förmaningar och uppmuntran att visa den där minoritetens reciproka omsorg mot majoritetsbefolkningen som är ett sammanhållet Sveriges enda tänkbara kitt, så dånar tystnaden från hans lilla mediala klocktorn.

Istället försöker han sälja in en produkt till såväl svenskar som "rasifierade" som han själv verkar dålig på att konsumera. Vilket också är en sorts pedagogik:


Nu väntar jag bara på den utmanövrerade turknationalisten, förortsrasifierade eller muslimen som ifrågasätter vad som INTE är identitetspolitik med en judisk skribent som skriver om judisk utsatthet, kanske från en plattform med judiska ägare - för att i nästa stund mästra dem om separatismens samhällsskadliga effekter.

Om man ska stå i predikstolen och tala högstämt för ett slags viktorianskt pryderi av ren, osjälvisk etnoabstinens - ja, då får man helst inte ha ena handen i fickan.