Richard Swartz (RS) i DN beklagar "renässansen" av de slutna rummen, i det frätta, barriärskadade EU:
Europa reduceras till geografi
Runt om i EU omprövas begreppet gemenskap, dess omfattning, innehåll och form. Det är sorgligt att se vilken lockelse den mycket snävare nationalistiska tolkningen utövar på européerna, skriver Richard Swartz.
För all del, men i kulturradikala Sverige ska det sjungas moddad nationalsång, delvis på arabiska och hebreiska, på Mellon ikväll.
Om asylrätten missbrukas (t ex skäggbarn, falska pass, påhittade asylberättelser, falska identiteter, ekonomisk och social turism...) eller rörelsefriheten och egendomsrätten missbrukas (t ex östeuropeiska zigenare som ockuperar privata eller kommunala tomter, tigger, stjäl och smutsar ner, stannar mer än 3 mån utan legal försörjning...) så uppstår behovet att kontrollera, strama åt; gå till försvar.
Det partikulära och splittrande visar sig ffa i rasifieringens/identitetspolitikens kravmaskineri... Varför ska svennebanan betala partikularister som dessutom är otacksamma eller beskyller betalaren för att vara rasist? Ligg inte till last, säger jag.
Inte ens det, en olidlig atmosfär av kravmaskineri och enkelriktad tolerans. En klubb eller försäkringsbolag är något annat, som finansieras av medlemsavgifter och premier. Är man radikal kan man få kommunalt och statligt stöd...
Länk (unvisit): http://unvis.it/www.dn.se/ledare/kol...till-geografi/
Länk:
RS beklagar utvecklingen, men anser att Europa betalar det högsta priset... Ett pris han anser att "globaliseringen" är värd att betala. En falsk dikotomi? Kan inte övriga världen njuta av globaliseringens frukter, trots att de betalar ett lägre pris, enligt RS, än Europa? Bör inte Sverige verka för mindre segregering inom "globalisering" i så fall (läs: ta emot fler migranter)? RS bortser från människans behov av trygghet. Anknytningsteorins trygga bas, den interagerande människans komfortzon, mitt hem är min borg, och hela vägen till panic room. Varför sitter Pro-MSM-redaktionerna i sina bunkrar sedan den antifascististiska skyddsvallen brakade ihop ifjor, om inte för att skydda sig mot den obehagliga åsiktsmångfalden i samhället; i den del av samhället som söker och hävdar åsiktsfriheten.
En ynka cell har integritet. En flercellig organism eller koloni bakterier likaså. Ett däggdjur har huden eller pälsen som barriär. Så är det, integritet; som skydd mot omvärlden och gränssnitt mellan yttre och inre miljö. Ordning. En schizofren persons svårigheter att värja sig och placera inre och yttre stimuli i sina respektive fack, får mycket ångest; förutom alla tolkningsproblem av stimuli som sjukdomen innebär. Kulturkrockarna i multikulti by massimmigration proxy/massimmigration by multikulti proxy medför språkbarriärer; här inte som hudbarriärens skydd, men ett hinder som medför språkförbistring. Hur vore det med renässans för ta seden dit du kommer?
Europa reduceras till geografi
Runt om i EU omprövas begreppet gemenskap, dess omfattning, innehåll och form. Det är sorgligt att se vilken lockelse den mycket snävare nationalistiska tolkningen utövar på européerna, skriver Richard Swartz.
För all del, men i kulturradikala Sverige ska det sjungas moddad nationalsång, delvis på arabiska och hebreiska, på Mellon ikväll.

Citat:
Vår äregiriga strävan har varit att göra oss så oberoende som möjligt av just rum och geografi. Från det konkreta och handfasta har vi rört oss mot det abstrakta och virtuella. Och vi har varit mycket framgångsrika: jag sitter i Stockholm och talar med någon i Hongkong medan jag på tv ser vad som i samma ögonblick händer i New York. Får jag lust kan jag på inte alltför många timmar förflytta mig till världens ände. I rasande takt har vårt geografiska rum skrumpnat samman; snart hotar det att helt försvinna.
Det kallas globalisering.
Migranterna (en exaktare beskrivning än ett begrepp som flyktingar) är alla ytterst en konsekvens av denna globalisering. När de söker sig till Europa bekräftar de det fysiska rummets avskaffande. Men den stora paradoxen är att just globaliseringen här hos oss blir till sin motsats – till rummets återkomst.
Det kallas globalisering.
Migranterna (en exaktare beskrivning än ett begrepp som flyktingar) är alla ytterst en konsekvens av denna globalisering. När de söker sig till Europa bekräftar de det fysiska rummets avskaffande. Men den stora paradoxen är att just globaliseringen här hos oss blir till sin motsats – till rummets återkomst.
Om asylrätten missbrukas (t ex skäggbarn, falska pass, påhittade asylberättelser, falska identiteter, ekonomisk och social turism...) eller rörelsefriheten och egendomsrätten missbrukas (t ex östeuropeiska zigenare som ockuperar privata eller kommunala tomter, tigger, stjäl och smutsar ner, stannar mer än 3 mån utan legal försörjning...) så uppstår behovet att kontrollera, strama åt; gå till försvar.
Citat:
Denna reträtt från Europa som en frivilligt organiserad värdegemenskap hotar att bli till en ilmarsch mot det partikulära och provinsiella där själva problemet framställs som dess egen lösning: det är den nationella inskränktheten som ska rädda Europas stora universella landvinningar.
Det partikulära och splittrande visar sig ffa i rasifieringens/identitetspolitikens kravmaskineri... Varför ska svennebanan betala partikularister som dessutom är otacksamma eller beskyller betalaren för att vara rasist? Ligg inte till last, säger jag.
Citat:
Men en gemenskap som Europeiska unionen kan inte bestå med alltför många undantag. Solidaritet är själva det kitt som krävs för att hålla den samman. Blir däremot de medlemmar som finstilt och med fotnoter vill skaffa sig exklusiva villkor alltför många, förvandlas gemenskapen till något oförargligt och löst sammanhållet, inte olik en helt oförbindlig intresseförening. Som sådan kan den kanske bidra till god atmosfär, men inte till särskilt mycket mer.
Inte ens det, en olidlig atmosfär av kravmaskineri och enkelriktad tolerans. En klubb eller försäkringsbolag är något annat, som finansieras av medlemsavgifter och premier. Är man radikal kan man få kommunalt och statligt stöd...
Citat:
Massinvandringen till vår kontinent har träffat den europeiska gemenskapen i dess ömma underliv. Under senare år har för unionens medborgare med stor möda skapats den rörelsefrihet som redan gäller för kapital och varor.
Citat:
Europa betalar helt enkelt det högsta priset för den lika oundvikliga som välkomna globaliseringen. En lång rad europeiska nationalstater är därför i full färd med att omtolka ett begrepp som ”gemenskap”: dess omfattning, innehåll och form. För den som menar att Europa är mer än geografi är det sorgligt att se vilken lockelse denna mycket snävare nationalistiska tolkning utövar på européerna.
Länk (unvisit): http://unvis.it/www.dn.se/ledare/kol...till-geografi/
Länk:
RS beklagar utvecklingen, men anser att Europa betalar det högsta priset... Ett pris han anser att "globaliseringen" är värd att betala. En falsk dikotomi? Kan inte övriga världen njuta av globaliseringens frukter, trots att de betalar ett lägre pris, enligt RS, än Europa? Bör inte Sverige verka för mindre segregering inom "globalisering" i så fall (läs: ta emot fler migranter)? RS bortser från människans behov av trygghet. Anknytningsteorins trygga bas, den interagerande människans komfortzon, mitt hem är min borg, och hela vägen till panic room. Varför sitter Pro-MSM-redaktionerna i sina bunkrar sedan den antifascististiska skyddsvallen brakade ihop ifjor, om inte för att skydda sig mot den obehagliga åsiktsmångfalden i samhället; i den del av samhället som söker och hävdar åsiktsfriheten.
En ynka cell har integritet. En flercellig organism eller koloni bakterier likaså. Ett däggdjur har huden eller pälsen som barriär. Så är det, integritet; som skydd mot omvärlden och gränssnitt mellan yttre och inre miljö. Ordning. En schizofren persons svårigheter att värja sig och placera inre och yttre stimuli i sina respektive fack, får mycket ångest; förutom alla tolkningsproblem av stimuli som sjukdomen innebär. Kulturkrockarna i multikulti by massimmigration proxy/massimmigration by multikulti proxy medför språkbarriärer; här inte som hudbarriärens skydd, men ett hinder som medför språkförbistring. Hur vore det med renässans för ta seden dit du kommer?