Citat:
Ursprungligen postat av
hogerspoket
Hax, Erixon och Bern tycks, i det närmaste, anamma repatriering fullt ut. Vilket väl kans sägas vara en intressant hållning bland självuttalat radikala liberaler...
Hax? Vem vet vad Hax vill nu för tiden, allra minst han själv. Inläggen på hans blog spretar åt alla håll: Ena dagen menar han att Sverige ska gira 180 grader, kasta hela välfärdssamhället överbord och ta upp kampen om jobben med Bangladesh. Andra dagen föreslår han att pumpa in
ännu mer skattepengar i det flyktingindustriella komplexet än vad som redan görs. Tredje dagen låter han som gamla tiders betongmoderater: invandrarna måste finna sig i att - inte bara integreras - utan
assimileras till våra grundläggande värderingar. Och nej, agerandet kan inte försvaras med t.ex. att det ena är utopiska önskedrömmar och det andra representerar en mer pragmatisk hållning, motsägelsen däremellan är för stor. Man kan inte vara ultraliberal, socialist och konservativ samtidigt.
Vad jag tror han brottas med internt är följande: Hax gillar inte Sverige. Hans drömsamhälle är i många fall diametralt motsatt det svenska. Han förespråkar fri invandring. Alltså kan han omöjligen direkt ställa sig som motståndare till vare sig massinvandringen eller de samhällsförändringar - eller snarare samhälls
försämringar - som blir mer och mer uppenbara för varje dag som går. Men tveksamheten börjar så smått gro om huruvida just de invandrargrupper som söker sig till Sverige verkligen är kapabla nog att genomföra de förändringar han önskar.
Hax måste medvetet ignorera fakta och låtsas som att alla migranter är legitima flyktingar, och därutöver skötsamma, assimilerings- och arbetsvilliga (och inte rabiata muslimska bidragsturister). Att de bara drömmer om att få jobba röven av sig 16 h/dygnet med att diska, klippa gräs eller slå i spik (som de vore Sveriges motsvarighet till USAs mexikaner, vilket vi för övrigt redan har i balter och polacker). Att det är det sabla svenska socialistiska systemet som lägger fälleben för dem. Om vi bara sänker lönerna tillräckligt lågt så fixar sig allt (trots att företag redan idag kan anställa invandrare med kraftiga lönesubventioner utan att det har förbättrat situationen nämnvärt).
Det bottnar i det där gamla talesättet om att om man inte är liberal i sin ungdom har man inget hjärta, men om man inte blir konservativ på ålderns höst har man ingen hjärna. Hax är frihetsfrontare, han kommer klamra sig fast vid sin ideologi längre än många andra, kanske för evigt, på Myrdal-manér. Det är synd, för han borde veta bättre, särskilt efter sin tid i EU-parlamentet. Inför EG-valet rådde nämligen lite av samma hysteriskt uppsluppna mångkulturella lovprisande - som sedan fullkomligt kom av sig. Hax beskrev det träffande, men jag kan tyvärr bara parafrasera: "Svenskarna trodde sig rösta för fransk vinkultur, italiensk vårvärme och tysk punktlighet, men fick i själva verket fransk byråkrati, italiensk brottslighet och tyska affärstidslagar." Att när olika modeller och system möts så får man oftast det sämsta av varje. Det är precis det vi kommer att få se mer av i Sverige, ett medeltida klansamhälle med välfärdssamhällets massiva skatteuttag, typ.