Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Susanna Birgersson avslutar sin artikel med utsagan att maktanalysen behöver finjusteras; nej, den behöver ställas på huvudet, rejäla tag. Bra dock att hon uppmärksammar det importerade hatet - dare I say kulturen - och pressar diverse samordnare (Mona Sahlin) och ministrar (Morgan Johansson) att ta ansvar; kanske för mycket begärt att de ska ta ansvar efter många års oansvarigt beteende, låsta i låt gå-mentalitet, dubbla moraliska måttstockar och postkolonial analys:





Svenskens reflexer, överlevnadsinstinkter och rådiga handlande har hämmats genom mångårigt skuld- och skampåläggande, påhitt som "islamofobi", "rasism" osv. Hela det politiska, mediala och tjänstemannamässiga etablissemanget har tryckt ner svensken i skorna genom tillmälen, avskräckande livsöden för den som trotsat konsensuskulturen och uppfordrande "humanitära" imperativ. Det är slut med det nu, enough's enough.

Med all respekt så känns det som att du inte har tänkt hela vägen heller, och då uppskattar jag ändå nästan allt du skriver mycket. Det om kretsloppsmigrationen hör dock inte dit. Det finns naturligtvis potentiellt positiva saker med idén om den blir spridd men den är inget panacea.

Så mycket kortfattat, bara för att en person anses kunna återvända till landet whatever är det inte säkert att det innebär att alla andra personer från landet whatever kan nekas asyl. Jag tänker främst på de fall då det är staten själv som förföljer en kategori av människor men inte andra. Eritrea är väl typexemplet i dagsläget tror jag.

Jag tror inte vi kommer runt det här utan att börja frånträda de konventioner vi kan (Flyktingkonventionen t ex) och så omärkligt som möjligt i smyg bryta mot de konventioner vi inte kan frånträda (EUs lagstifning på området, som vi ju inte som Danmark begärde att den inte skulle gälla oss), alternativt med som första steg göra extremt strikta tolkningar om vilka de omfattar och se hur långt vi kommer.

Man ska inte ropa hej för tidigt. Detta övertydliga faktum har ju skrivits folk på näsan flera gånger vid det här laget. Senaste gången var väl när Granskning Sverige pratade med Bo Lundgren och pappa Reinfeldt. Fast då lyckades ju dårarna att avfärda det hela med att det var nazister som rapporterade och nyheten blev helt plötsligt värdelös.

Men visst, jag skulle verkligen önska att det väcks en socialdemokratisk vrede kring massinvandringen. Jag är dock rädd att man inte kommer att få något medialt stöd, inte ens från sin egen tidning Aftonbladet. Dårarna på ledarredaktionen kommer hellre låtas sig avskedas än att svika globalismen och den galna kulturmarxismen.

Vad säger extremism-samordnaren Mona Sahlin, frågar hon sig. Svaret blir förstås ett mjäkande "mjo, kristna förföljs förvisso av muslimer men.. "
http://www.aftonbladet.se/debatt/article21650124.ab

Mona Sahlin i ett nötskal. Den människan är givetvis på tok för exposkadad för att kunna utföra sitt uppdrag på ett ansvarsfullt sätt. Något hon aldrig kommer erkänna förstås. Motståndsrörelsen är, till skillnad från hennes gunstlingar, ingen våldsbejakande rörelse i någon vidare mening än vad nödvärnsrätten sträcker sig. Mona Sahlin utnyttjar systematiskt sitt ämbete på ett otillbördligt sätt i syfte att motarbeta politiska motståndare, vars enda brott är att bedriva en politisk linje som går rakt emot den hon själv företräder.

Vad gäller förföljelsen utav kristna i Sverige så är det förstås en direkt följd av den muslimimport som Mona Sahlin länge verkat för. Likaså är att hennes partiskhet en betydande faktor som gör att det inte skett ett skvatt på hennes ansvarsområde, bortsett från en hjälptelefon riktad till i första hand de familjer som värvar sina barn till terrorgrupper samt en rapport från FHS som slår fast att "ja, det finns sidor på facebook som glorifierar IS och al-Qaida". Den människan är fullkomligt ansvarslös och helt jävla oduglig.

Tack för lästips.

Hon Susanna Birgersson sätter, kanske ovetandes, fingret på en av tveksamheterna i omsvängningspolitiken när det gäller framförallt den fria invandringen. De förslag om åtstramning som nu läggs fram, ska börja gälla sen.

Själv tror jag inte att nån enda åtstramning kommer att bli praktisk verklighet. Nuvarande regering, nuvarande åsiktselit, och övriga offentliga makthavare, är oförmögna att göra någonting praktiskt nu, men man har föstått att nånting, vad som helst, måste göras nu, om inte hela mångkutlurprojektet ska ta kål på sig självt snart, hela projektet inte ska gå helt åt helvete mycket snart, så därför säger man nu, att men sen, ska göra något. I dessa människors värld, är nämligen att säga att man ska göra något, detsamma som att faktiskt praktiskt göra något. Att det inte är så på riktigt, har våra makthavare, vår åsiktselit och de flesta övriga offentliga makthavare, långt kvar till att förstå. Tyvärr är det så att de flesta av dem inte kommer att förstå något ens sen, utan förstå kommer man att göra först när det är försent. Gissar att Susanna Birgersson börjat ana det, redan nu. Det är strongt gjort av en svensk jounarlist.

Vi noterade i tråden den strid som uppstod när GP gjorde rent hus på sin ledarredaktion och ett nytt lag, med Alice Teodorescu i spetsen tog över. Man får nog säga att detta var ett lyckat drag av GP. I ett slag blev tidningen en röst att räkna med nationellt och säkerligen har detta minskat GP:s tapp i läsare och prenumeranter. En viktig indikator på vartåt vindarna blåser blir att observera hur olika tidningar agerar vad gäller sina ledarredaktioner. När Socialdemokraterna nu börjar nyktra till och i processen både vill reglera inflödet och ha möjlighet att stänga Öresundsbron, så skall vi inte utesluta att AB:s ledarredaktion kan behöva stuvas om. Karin, Anders m fl skulle kanske behöva gå vidare i sina karriärer till andra befattningar, så att AB bättre kan återspegla "De Nya Socialdemokraternas" mer "ansvarsfulla" hållning i dessa avseenden.

De kanske borde anställa Sanna Rayman.

Så, mediekriget kan mycket väl ta vändningen att vi får se dylika förändringar på AB, men kanske också på andra håll. Lifvendahl på SvD?

Eller så ropar man inte hej innan man hoppat över bäcken. Som vanligt är det mer en fråga om en chimär och ett snarast löjeväckande sken av något att räkna med nationellt:
Inte så mycket att hurra för där mao..

I samma alternativmediartikel som som du länkar till, citeras journalisten Rolf.



Inte för att jag skriver för Fria Tider, eller ens bara få gånger vare sig gillar eller litar på det de skriver, men nog är väl också Flashback till viss del ett slags Samizdat. Det tycker i alla fall jag. Det är kul, tycker jag, får då är ju också jag konformistiske svensk en del av ett nutida slags Samizdat. Hi hi hi.

Får se om Rolf tvingas pudla eller modifiera det han skrivit på Facebook. Skulle inte förvåna mig, men eftersom han nu verkar bo permanent utomlands, bortom det svenska statsunderstödjande pressmonopolets värsta giftspridare och självutnämnda folkdomare, får man hoppas att han vågar stå på sig och inte viker en tum från sina Facebook-kommentarer.

Fredrik Johansson och SvD verkar ju annars ha riktat in sina kanoner mot DN och Wolodarski idag. Det känns ju också uppenbarligen som att Fredrik Johansson måste ha läst Tinos kritik av Wolodarskis ledare häromdagen. Dessutom får man in en pik med bilden ovan och i texten mot Virtanens rödvinshaveri i Aftonbladet där han ifrågasatte att migrationen utgjorde ett problem baserat på att han inte behövt köpa ett billigare rödvin än. I alla fall, ett par smakprov ur den rätt långa texten som är klart läsvärd: http://www.svd.se/kvartalsjournalist...ogermarginalen

Ja, hur vore det om PM Nilsson visade samma förståelse och hyste samma sympati för de svenska fattigpensionärer som slitit i 40-45 år på ett lågavlönat yrke och lurats av staten att de skulle få en pension man kan leva hyfsat på?

Nej, dessa människor, eller kanske snarare alla svenskar, finns inte med i PM Nilssons beräkning. Därför hyser jag inget annat än förakt för honom, vilka förtjänster han än må bringa debatten i undantagsfall.

Helt enig! Det är slående, att PM Nilsson (jämte samtliga svenska s.k. journalister) är (eller låtsas vara) helt blind för detta. PM Nilsson abstraherar bort medborgarna genom att tala om "Sverige". Han skriver:


Här används "Sverige" manipulativt med i realiteten två helt olika betydelser. PM Nilsson framför:

"Men om nödvändigheten av ett tvärstopp börjar bli uppenbar även för regeringen, borde det också vara uppenbart att Sverige = svenska politiker inte kan bete sig hursomhelst. Den oansvariga hållning som präglade regeringen fram till november är Sveriges = svenska skattebetalares börda, ingen annans."

Jag saknar faktiskt ord...

Fredrik Johansson är alldeles för snäll. Du också. Börjar man med Virtanens text så är den ett uppenbart tydligt exempel på rena rama paniken. Han själv har det bra och har inte behövt vare sig dra ner på vinkonsumtionen, eller på kvaliteten hos det vin han förtär, inte ens när det kommer fem till sex tusen invandrare per vecka, eller ca 260 000 nya svenskar per år. Säger inte att Virtanen överkonsumerar lådvin, bara att det exempel han väljer att skriva om, förmodligen nog ändå säger inte bara en del om hans egna privata prioriteringar, utan också om hur han betraktar mig och andra svenskar. För Virtanen är frågan om mångkulturen bara en fråga om ekonomi. Tillfällig för-stunden-konsumtionsekonomi. Kan svenskarna och han - är han ens svensk? - en tid till utan problem fortsätta köpa fint lådvin, som om nåt sånt vin ens funnes, så gäller att vi svenskar ska hålla truten och acceptera mångkutern och den fria invandringen. Ni kan ju för fan fortfarande köpa fint lådvin helt obehindrat, svennnedjävlar! Resonerar Virtanen.

Wolodarski må vara mer saolongsfähig än sin något osnutne kollega Virtanen, men egentligen är de av samma skrit och korn. Voldemortski, tror på fullt allvar, liksom sin oborstade och oslipade kollega, att går det med lite budgettrixande trollkonster med vinst en liten stund, så är mångkulturen och den fria invandringen omöjlig att argumentera emot. Att den fria invandringen och mångkutluren inte ger någon vinst, utan är en följd av och kan fortleva en tid till, endast just tack vare den goda svenska ekonomin, är för dem båda ointressant. Trots att de förmodligen förstår just det.

Voldemortski använder sig av lite mer tillrättalagda och för främst gemene folkpartist mer gångbara argument, medans Virtanen fräser på med rena buskisargumenten. I praktiken är de dock exakt likadana. För dem är det svenska, att det finns svenskar på riktigt, bara ett ekonomiskt problem. Det är så oerhört tydligt i det de båda skriver, även om de båda väljer olika anslag. Att det skulle finnas något av värde att bevara i Sverige, finns för dem inte. För dem båda, polacken och finnen, är det svenska, svenskarna och Sverige något som kan tas bort, som kan undvarars, bara det är lönsamt. Och ingen av de båda, kan ens tänka tanken, att någon endaste svensk är beredd att välja bort den fria invandringens och mångkulturens påstådda välsignelser, för bevarandet av den egna svenska identiteten. Inte ens för bevarandet av någon endaste liten del av den identiteten. De båda ser inget värde i Sverige. För dem båda är det ofattbart att fler och fler svenskar inte längre är beredda att dagtinga med sin egen identitet, hur lönsamt det än påstås vara. Därför argumenterar Voldemortski och Virtanen som de gör. Det tror, att eftersom de själva är rotlösa och har identitetesproblem, så har också resten av befolkningen i Sverige samma problem. Dimensionen hos det svenska, något som skulle kunna vara värt att bevara, att behålla intakt, är för dem båda otänkbart. Särskilt ställt mot möjligheten att köpa fint lådvin och statsfinansiella kvartalsrapporter, väger det svenska för dem båda mycket lätt.

Du är inte tillräckligt frispråkig när du sätter delinkventernas anamnes på pränt dr Pork, och alltför mild när du ställer diagons.