Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Exakt. Marika har inte samma beroendeställning som många andra. Hon går en annan utbildning & ser en annan karriär framför sig, oberoende av vad de ondskefulla postmarxisterna kokar ihop. Detta ger henne ett helt annat självförtroende än någon bolånetorsk som är rädd att bli av med jobbet.
Personligen tror jag dock att Arpi är huvudmålet, det här med Formgren är mest lite uppvärmning.

Jag anställer civilingenjörer lite då & då, så om det kommer in en jobbansökan från henne i framtiden så lär den inte hamna i botten av högen, om man säger så.

Både Arpi och Dahlberg har nu sagt att "invandring är vår tids ödesfråga", alltså satt den frågan som viktigare än alla andra frågor. Därmed har man också tagit till sig en stor del av problembeskrivningen som kritiskt tänkande individer från olika håll kommit fram till. För värdegrundsdemokrater är det givetvis otroligt ansträngande att andra stora opinionsbildare säger detta rakt ut och låter det vara en röd tråd genom sina ledarstick.

Det är också detta som gör att Julia Caesar känner sig så hotad när DN knackar på dörren. Det handlar inte om att en sannolikt hövlig journalist tittar förbi för att be om en intervju. Händelsen i sig är varken hotfull eller oortodox.

Hotfullheten består i att bli uthängd som regimkritiker i landets största dagstidning, vars konsekvens med 100% säkerhet är att det goda hatet kommer flöda över Caesar och hennes familj som en flodvåg. Liv förstörs.

Expressen och Aftonbladet har med hjälp av Researchgruppen redan etablerat prejudikat för offentlig bestraffning av anonyma dissidenter. Detta är den nya verkligheten i Sverige.

När Orrenius knackar på Caesars dörr ser hon inte en vänlig, nyfiken journalist. Hon ser en av Sveriges nya bödlar.

Det är detta som är hotfullt. Och det är så massmedias journalistkollektiv har valt att positionera sig.

Arpi (eller Gudmundson) kan mycket väl vara huvudmålet, när spaningsanfallet visat om det är möjligt. Kanske utgör Formgren en form av förpost, som måste nedkämpas innan huvudanfallet sätts in. Arpi (och/eller Gudmundson) representerar SvD, som är en gammal fiende för både liberaler och socialister, så det finns säkert rätt mycket gammal ost att försöka ge igen för också.


Jag tror inte att hon kommer att få problem att hitta jobb när hon har examen.

Delmi omtalades första gången på tråden i april, förmodligen var det en okänd myndighet för de flesta till dess. Debattartikeln i DN av forskarna bakom den aktuella studien som sägs omfatta drygt hundratalet studier låter mycket försiktigare, direkt osäker och förenad med villkorssatser som inte kan sägas vara uppfyllda i Sverige eller endast vara marginella, t ex indiska ingenjörer och annan pur arbetskraft. I SVT Gomorron Sverige i morse gavs i ett andetag en helt annan bild, som jag direkt ifrågasatte eftersom det har hörts förr, och motbevisats: "ökad internationalisering", "vinster" och påståendet om forskarnas förslag till perspektivskifte, bort från upptagenheten kring kostnaderna.

SVT håller därmed ställningen, och särställningen, som en orubbad pascha bland ljugmedierna. Ibland pressas kryptopatriarken med sin henifierande grannlåt att vresigt resa sig från sin puff och avfärda all kritik, som t ex i duellen mellan Naomi Abramowicz vs SVT-redaktionschefen - en man vars namn jag glömt - på Aktuellt i förra veckan, angående SVT:s vänstervridning.

Och, det får vi hoppas att folk kommer ihåg den dagen revolutionen kommer. Fast Orrenius hoppas nog att alla har glömt alltihop.

Det är en kluven taktik, men jag håller den inte för utesluten; att dels avfärda oron inrikes och ljuga om brottsstatistiken, att det är tryggare än någonsin, och sedan peka på omvärlden som dels en distraktion från granaterna i Malmö och skotten i Göteborg och Rinkeby med shariazonerna, och dels som en uppfordrande signal om "humanitära åtaganden". Det går säkert bra att kombinera schizofrent fragmentiserade bilder, men det kräver en mästare för att kontrollera utfallet. Det kan slå tillbaka. Det bästa utfallet som fi kan hoppas på är ett kaos på ett begreppsmässigt eller begriplighetsmässigt plan och en dimma över fakta och samband; någon mer specifik verkningsmekanism genom motsägelserna kräver en Moriarty.

Som det är nu tror jag det är avtrubbning på gång. "emotionellt utmattningssyndrom" som Johan Westerholm skrev häromdagen. Sinnena är mättade och det emotionella gensvar som ska manipuleras fram endera bryr sig inte eller låter sig inte luras; både den kritiskt jämförande hjärnbarken, minnet och mer centralt belägna "magkänslor" som grundar sig i "instinkter" (erfarenheter som gett med mer eller mindre medvetna slutledningar). Det är t o m så att en äkta instinkt, självbevarelsedriften, håller på att "kick in", som Daniel Pipes skrev i Washington Times härförleden angående SD:s opinionsframgång. Den självbevarelsedriften kan mobilisera ilska, inte lockas och pockas till "öppna hjärtan".

Marika Formgren har väl sedan länge och flera gånger lämnat MSM som nyhetsjournalist och fast ledarskribent, eftersom dessa roller innebär begränsningar; så tolkar i alla fall jag hennes egen ingress på hennes blogg:



http://www.marikaformgren.se/#home

Den som driva av frihetsbehovet låter sig inte skrämmas tillbaka av de gapiga mobbarna i medierna man sen länge vuxit ifrån och lämnat gastande och höttande på skolgården; istället stärker det ens beslutsförmåga och bekräftar ens omdöme. Kanske ler man överseende åt de krälande, moraliska krymplingarna. Och kanske kan man längre fram, om ens vägar skulle råka korsas, sticka ett skämtsamt finger i magen på vedersakarna.

Jag undrar om transformationen från nyhetsmäklare till moralmäklare blivit en särskilt elakartad plåga i Sverige, och i så fall varför. SVT/SR som är groteskt överrepresentar av Mp-sympatisörer skulle i sig kunna vara en tillräcklig förklaring. Man kan rota djupare, men om man nöjer sig med det konstaterandet, om de ca 52% Mp-sympatisörer inom "public service", så kan man få tillräckligt med psykologiska mekanismer som potentiella förklaringar, alldeles oaktat vilket specifikt (individuellt eller kollektivt karaktäriserande) bagage dessa sympatisörer bär på. David Eberhard:


http://www.gp.se/nyheter/ledare/gast...iljopartister-

Bristen på idémässig konkurrens, otillräcklig professionalitet utan att medverkarna nödvändigtvis är medvetna alla gångerna om likriktningen och de sekteristiska dragen av ideologisk harmoni, utvaldheten i sitt kall, närheten till makten och den reella egna makten, kan räcka långt om det inte finns motkrafter. Nu möter gammelmurvlarna och deras aspirerande efterträdare, kultiverade i samma drivhus, motstånd från folket med tillgång till en annan meny och preferens. Ovanstående gruppsykologi förklarar inte moralmäkleriet i sig, men det kan förklara varför avprofessionaliseringen kunnat fortgå och har kommit att känneteckna ett yrkesskrå, med dalande förtroendesiffror. Om moralmäkleriet är poserande, maktkonserverande, hybris eller tjänar ett annat syfte låter jag vara osagt; i en sekt kan vilka galenskaper som helst frodas.

Visst, men förra sommaren jobbade hon som ledarskribent och denna sommaren har hon skrivit en artikel i GP, så hon är ännu inte fullt utestängd från MSM. Hon har fortfarande med Neo att göra. Men hon är på gränsen, och sannolikt störs hon inte nämnvärt om hon helt knuffas ut. Hon vet att hon har sina läsare i alla fall och därtill en ny karriär på gång.

Hon kommer att hålla emot.

Artikeln verkar ha slagit an en nerv hos vänstern, som gick i taket mer än de brukar. Tidholm:

Översättning: "Håll högertassarna borta. Just nu är det viktigare än någonsin att public service reser sig som en antirasistisk bastion med maximal vänsterlutning för att hålla linjen mot SD. Gör Behrang Miri och Lina Thomsgård till chefer direkt. Fyll rutan med vänsterdemagoger och arga förortsbor. Starta 300 likadana projekt som Edit. Då får vi en antirasistisk bulldozer kraftfull nog att skrapa bort SD från kartan."

Vilket Ingerö förstår är det bästa sättet att ge SD 5-10% till, men Tidholm tror tvärtom. Ibland undrar man hur vänstern tänker.

Om jag skulle vilja knäcka vänsterpartiet så skulle jag börja med att analysera och förstå deras väljare, prata med avhoppare eller andra som är på gränsen till meningsfränder, så att jag skulle få en bild av hur man bäst kommunicerar på ett sätt som når fram. Lägga sig så nära som möjligt. Det sista jag skulle göra vore att anlita typ Dick Erixon, PJ Anders Linder och andra konservativa som är ljusår från V. De är helt fel funtade för att tränga in i vänsterpartisters hjärnor. De är mappade annorlunda, går inte igång på samma saker, talar inte samma språk.

Exakt lika kontraproduktivt är det att låta Arnstad, Tidholm, Esbati och Sima avgöra hur man bäst motarbetar SD och vinner tillbaka deras väljare. Ingerö, Gudmundson och liknande är mycket bättre lämpade för ändamålet. De är inte SD men de förstår dialekten och fattar mycket bättre hur allt hänger ihop. Ingerö har naturligtvis helt rätt, det kan varje invandringskritiker ärligt intyga. Ju mer PK och vänster MSM och PS är desto mer driver man konsumenterna till alternativa medier. Vad får dem att skippa det och stanna hos gammelmedia, tja till exempel att 4:ans Marcus Oscarsson kan förhålla sig neutral när han analyserar opinionsläget utan att kräkas på SD. Eller att etnicitet skrivs ut när det är relevant för kontexten. Eller att Expressen granskar svindleriet på boendemarknaden för ensamkommande. Byt ut allt det där mot Pascalidou i rutan och DN:s agendajournalistik, och SD-sympatiserande mediakonsumenter stänger av och går ut och rekryterar nya SD-väljare i vredesmod. Men ta för all del inte detta gratistips, fortsätt göra exakt tvärtom.

Men shit alltså, lyssna på frågan 07.40. Iofs lägger Jörgen in en foliehattsvarning innan han stläser frågan. Men sen frontar han Reinfeldt med påståenden om att alliansen raserade försvaret för att tvinga Sverige in i Nato pga vi numera är försvarslösa. Och att alliansen kört höginvandringspolitik för att kunna avreglera arbetsmarknaden för att komma till rätta med problemen asylinvandringen förde med sig.

Det här har varit mina käpphästar i många år och helt plötsligt dyker båda upp inom en minut i statsråden. Im in chock!