Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Intressant att hon väljer ordet islamistiska. Vilket bara kan förstås att det är Islam som är problemet. Det är höga rasistiska poäng enligt kulturmarxistisk graderingsskala.

Man skall vara redan troende om det budskapet skall gå fram. Han är oskicklig, vilket jag kan leva med.

berättaren o storinkvisatorn Orrenius är grymt skicklig i all sin onda vilja. Hitler o Göring skulle varit nöjda med en så skicklig o blodtörstig propagandist i sitt stall.
Makalöst hur offren i Paris glömdes av svensk media - mer fokus på gnälliga islamister i Sverige än t.ex hur terrormuslimer dödar judar i Europa. Som judiska skolbarn i Toulouse 2013 eller judiska museet i Belgien. Nej, i svensk media görs förövarna till offer, nu hotas deras religion o moskeer, bla ,bla . Förövare? - Jodå, hat o jihadism predikas i svenska moskeer.

Svensk media verkar ha glömt FN:s bindande resolution 2178 från september. Att Sverige måste stifta lagar mot jihadresor eller finansiering - strafflagar! Smaka på den Mona Muslim ...
För övrigt sade Studio Ett, SR, igår fredag i inledningen ungefär
"hur ska vi ta emot dessa unga killar när de kommer hem från krigets Syrien?" - inslaget kommer efter ekot vid cirka 104 min i ljudfilen från fredagens sändning. Där snyftas, där ska vara holistisk lösning, hela samhället ska ställa upp på dessa "unga killar", alla goda krafter. Afrikagubbe gör PR för sitt eventuella projekt kring hemvändande soldater, barn o ungdomar.
Fy fan, lägg ner SvT o SR.
Ja, vi får nog lyda FN o kriminalisera ordentligt.

Du underskattar imo Orrenius. Orrenius text spelar på läsarens *känslor*. Skildringen är målande och suggestiv, "butiksbiträdet [ligger] mot en vägg, i sitt blod" och rosslar, "en halvtimme senare upphör rosslingarna" kontrasterat med mer vardagliga detaljer "alla mackor och all mat är slut. Vi har kaffe och öl, säger servitrisen, utan att släppa tv:n med blicken". När dramat går mot sin upplösning, så stegras textens tempo genom att meningarna blir kortare:

"Det är mörkt nu. Barn överallt, från åtta nio år och uppåt. Mest killar. De klättrar på staket, försöker se något.

Plötsligt: en explosion. Det ekar mellan höghusen. Sedan: två kraftiga smällar till. Svart rök stiger från Hyper Cacher. Så börjar smattret av automateld, ra-ta-ta-ta-ta, säkert tjugo skott. Tystnad i kanske femton sekunder. Så en ny, lång automatsalva.

Sirener. Skrik. Gråt."

Budskapet (att förklaringen till dådet är "förföljelse av muslimer") kommer nästan sist i texten, när Orrenius har bearbetat läsaren för att få denne i en receptiv (icke-analytisk) sinnestämning. Orrenius kompletterar med ett hot: "Det finns fler som han".

Håller med. Orrenius försöker spela på känslosträngar. Sentimentalitet. Och här kan man, med Joachim Fest, säga att sentimentalitet "... utgör ett abdikerande härskarskikts kännetecken".

Jämför till exempel den sakliga tonen hos Arnstberg/Sandelin i "Invandring och mörkläggning" (2013) och Jan Tullberg i "Låsningen" (2014). Fakta och resonemang med förankring i verkligheten är vägen framåt, inte uppammad rädsla och darr på stämman.

- Det finns inga som helst problem med massinvandring och mångkultur, och dess införande kan inte ifrågasättas. Inte under några som helst omständigheter. Detta är uppfattningar som journalistklassen bokstavligen har surrat sig kring rodret för att slaviskt kunna följa.

Och har man väl surrat sig kring rodret så finns det inga andra vägar än den illaluktande relativismens stig att vandra. Det som stör mig mest är att det är journalistklassen som kollektiv som besitter dessa religiösa uppfattningar och inte bara enstaka knasbollar.

Detta är sedan länge en standardmetod inom SVT. Själv följer jag mest SVT-Text & där är det standardförfarande med rubriker som "XXX får kritik", när det är något som redaktionen själv ogillar.
Själva företeelsen/nyheten "XXX" rapporterar man överhuvudtaget inte om fristående, utan enbart att den får "kritik".

Mohamed Omar, filur med skarp penna kommer med en ytterst intressant infallsvinkel, som nog kan få igång lite härlig syntax error hos den härskande klassen.
Rekommenderad lässning:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...lamofobi-13128

Trevligt med någon som läst Fest.

Debattklimatet är inte "öppna era hjärtan nu", vilket är lite Orrenius här. Folk ser det de ser och de som försöker ta fram speglar och rök i de läget framstår bara som den bluffmakare han*/hon är.




Ja alla har ju sin upplevelse. Men efter en lång känslosam redogörelse över hur det är att vara gisslantagen av en islamist så krävs det lite mer "push" på slutet än så för att ta bort det bestående intrycket av artikeln att islamism är ett hot. Han kanske försöker det du säger, men det blev inte riktigt som tänkt.

När någon försöker spela på mina känslosträngar, så skiftar mitt eget fokus genast till vilka stilistiska grepp som används för att försöka manipulera läsaren. Men, jag har tyvärr inte intrycket av, att det är den vanligaste reaktionen hos gemene man. Suggestiva texter funkar på alltför många - inte minst på DNs läsekrets i surdegsbältet. Är därför lite skeptisk till din bedömning, att "de som försöker ta fram speglar och rök i de läget framstår bara som den bluffmakare han*/hon är".

Orrenius försöker inte tona ned att islamism är ett hot. Orrenius försöker dels plantera tanken att dådet "kan förstås" - och därför kan dådet på sätt och vis också rättfärdigas - dels försöker Orrenius frammana den inställning, som Jan Tullberg beskriver: "Om vissa personer spårar ut vid känsliga ord och bilder så skapar man lugn genom att inte säga de tändande orden", eftersom "det finns fler som han".

Vet inte om det tagits upp än, men i dagens SvD rapporteras följande:


Mustafa säger en annan sak till sina trosfränder utomlands?
SvD oroar sig för att såna uttalanden kan leda till "mer polarisering".

Keyword: "försöker".

Ingen säger att Orrenius erkänner att islamism är ett hot mot Väst och bara kan skylla sig själva.
Hela hans upplägg faller dock. När du är så explicit med deskriptionen av islamismens terror är det kasst att vara så subtil i slutet, det skulle nästan kunna vara ironisering om det varit en annan skribent. Bara de troende hailar åt detta, resten ser islams terror.