Nattlig läslusta har medfört att jag grottat ner mig i obskyra landsortsblaskor.
Jag fastnar för ett debattinlägg i VK som lades ut den gångna kvällen, av f d kommunpolitikern Anna-Karin Sjöstrand (Fp). Nog ingen salva i mediakriget, men om den får ett intressant genmäle kommande dagar kan den vara ett fuktat finger i vädret för att förnimma opinionens vindar i Västerbotten eller möjligen den redaktionella censorns böjelser.
Är det den segregerade vita kvinnans privilegium att plädera för
mer av samma politik som satt Sverige på pottan? Är hon en av de duktiga protagonisterna i årsföljden av debattmässig infantilisering? Och slutligen, har hon presterat en ämlig verbal och förståndsmässig motsvarighet till de utsöndringar som vanligen fyller ämbaret?
Citat:
Vi i Sverige behöver bli flera. Det är ett skäl att inte säga nej till fler invandrare/flyktingar. Fokusera på integrationspolitiken; den som sökt skydd i Sverige måste snarast komma i arbete och bidra i stället för att få bidrag.
-Varför behöver
vi bli fler? Vilka vi?
-Finns det något skäl
att säga nej?
-Integrationspolitiken, den vars mål inte är definierade och det statsrådsämbete som avskaffats och blivit allas ansvar och därför ingens? Den som talar om integration måste tala om volym och krav, annars är vederbörande inte trovärdig.
Citat:
Tack för det, allianspartierna och regeringen. Tack för att vi slapp ett extra val. Jag tror inte att något av dessa sex partier var rädda för att möta väljarna – men inget tyder på att ett extra val hade gjort den parlamentariska situationen mer hanterlig.
-Jag tror å andra sidan att Sexpackets företrädare var livrädda. Kanske ingen större mandatförändring, utom förstärkt SD, men DÖ är en demokratidödande stöt som kan leda till ökad polarisering.
Citat:
Med detta avvärjande, kan fokus läggas på politiken, på att hantera politiska dagsfrågor och, givetvis, att möta det missnöje som Sverigedemokraternas framgång i valet i september blev ett resultat av.
-Demokratin och parlamentariska spelregler får stå tillbaka under några år, så att
vi får arbetsro...
-Möta missnöjet bakom Sverigedemokraternas framgång, genom att stänga dem ute?
Citat:
Jag kan svårligen föreställa mig att mer än 800 000 väljare lade sin röst på mer utrymme för Gärdebylåten i Sveriges Radio (Snoddas i stället för Springsteen, Åsa-Nisse i stället för James Bond). Så ser ”den svenska folksjälen” inte ut. Men många väljare är ändå bekymrade: sjukkassereglerna är i många fall alltför hårda, arbetslösheten verkar inte gå att få bukt med, unga människor har svårt att få en bostad. Allt detta är rimligt att oroa sig över och med oro följer ofta viljan att leta efter en syndabock.
-Glöm för all del inte den bristande mobiltelefonitäckningen, tågen som inte håller tiden...
-Om man gillar både Åsa-Nisse och James Bond, då? Det ena utesluter ju inte det andra; lever inte du i mångfalden?
-Hur vet du hur
den svenska folksjälen ser ut, vi får ju dagligen höra att det inte finns någon särart?
Tanten börjar jiddra om
vi och de för att i samma andetag hoppa till sjukförsäkringen och exemplet cancer som avhandlas i en mening. A-kassan måste höjas, skriver hon. Äldreomsorgen måste få kosta mer, heter det. Låt mig påminna om den länk till SKL:s prognos från 2010 som jag postade häromdagen på tråden, som stipulerar kommunskattehöjning med 13 kr (13 procentenheter!) år 2035, om nuvarande modell ska finansiera välfärden (prognosen baserade sig dessutom på en del överoptimistiska premisser).
Citat:
På sista tiden har det blivit populärt att diskutera ett tak för hur många flyktingar Sverige kan ta emot. Men hur skulle det gå till? Antag att riksdagen år 2013 beslutat att 40 000 flyktingar var max vad vi klarade av. Jaha? Hur gör vi då, när Syrien – och många fler delar av världen – brinner? Säger: Nej, nej, härbärget är fullt
Om det vore sannolikt att andra länder inom EU skulle bli mer generösa om Sverige bara blev mindre generöst, då kunde ett tak diskuteras. Men enda sättet att få fler EU-länder att ta ett större ansvar, är genom påtryckningar inom EU.
-Det finns mycket man kan göra, istället för att rulla tummarn, låtsas att det regnar eller sticka huvudet i sanden, t ex: tillämpa Dublinförordningen, utvisa kriminella, avvisa dem som saknar giltiga identitetshandlingar, ställa krav på egenförsörjning för anhöriginvandrare samt även för asylflyktingar efter några månaders uppehälle, annars är det frivilligorganisationer som får vara stöttande, inte utfärda obegränsat antal pass, som sedan används illegalt osv osv.
-Endast en idiot eller hycklare kan undgå att se och medge att Sverige är ett extremt särfall av gränslös och ängslig politik, till förfång för svenskarna och Sverige.
Citat:
Det viktigaste, som jag ser det, är i stället att fokusera på integrationspolitiken, så att den som sökt skydd i Sverige så snart som möjligt kan komma i arbete och bidra i stället för att få bidrag. Men då handlar det inte enbart om integrationspolitik, då handlar det i högsta grad om arbetsmarknadspolitik. Det måste finnas möjlighet för oerfarna – det gäller både nyanlända och unga – att få ett arbete till lägre lön, som ett första steg för att komma in på arbetsmarknaden.
Men alla nyanlända är inte oerfarna – många har en akademisk eller annan kvalificerad utbildning från sitt hemland.
-Ja men lycka till...
-Flyktingpolitik är en sak, arbetsmarknadspolitik är en annan sak. Ta emot kvotflyktingar och stäng ute andra asylanter. Bistånd i närområdena bör emfaseras, för flyktingar, inte bidragsmigranter och kriminella.
-Är det i själva verket en nyliberal ulv i fårakläder, eller passar hon på att fylla luftslottet med argumentationsmässigt inkråm, som vill sänka lönerna? Konsekvensen vore väl en svällande pysselsättningssektor, alltså ökande skattetryck. Behöver jag påminna om SKL-rapporten...
-Hur många är
många och vilken
andel utgör de?
Här kommer ett trevande försök till definition av integration, som lämnar fältet öppet:
Citat:
Att integreras handlar, tror jag, främst on att komma in i arbete eller studier. Men om detta ska bli framgångsrikt, måste den nyanlände känna sig trygg. Trygg att man får stanna, inte att man kanske efter tre år blir förvisad ur landet. Trygg också för sin familj: det är anledningen till att vi också måste ha en generös anhöriginvandring.
-
Trygg? I trygghetsnarkomanernas land blir varje nykomling bönhörd. En stab av tillskyndande tjänstemän, frivilliga och aktivister gör allt och mer därtill, för svenskens pengar. Sätt dem i arbete, som den danske psykiatern Daniel Day Poulsen förordade (länk till Berlingske postades för ett dygn sen). De saknar
sisu (för att låna andan i Johan Westerholms utmärkta inpass i fallet och som länkats av någon på tråden igår) som kommer hit otacksamma, ockuperar bussen och ljuger om vilken info de fått eller inte fått. Bussgate (aka Grytangate) är ett hån, ett illasinnat grin upp i svenskens ansikte, och givetvis mot äkta flyktingar.
-Så en redan ofantlig massinvandring ska tillåtas bli ännu större, för att invandrarna ska känna sig trygga? Hur ser det psykologiska sambandet ut? Litar du inte på den danske psykiatern, som förordade mer arbete och mindre psykologsnack?
Citat:
Så lite numerär, trots allt: ska Sverige fortsätta att vara ett välfärdsland, måste vi bli flera. Fler som arbetar och bidrar. Fler människor i Sverige, helt enkelt.
-Hur ser den ekvation ut som säger att ditt postulat är korrekt? Fler som arbetar kan man uppnå, men inte högre andel, vilket är det som räknas; det bygger på ett önsketänkande som med nuvarande invandring (volym och sort) är omöjligt att uppfylla. Beträffande den ständigt växande befolkningen som en förutsättning för tillväxt är fel på många sätt: det medför en ekologisk katastrof och den förutsätter då pyramidspelets krav på ökade insatser, i sammanhanget en växande befolkning; man kan skjuta upp problemet en stund, men inte problemets art eller omfattning. Jag rekommenderar att du läser Jan Tullbergs bok
Låsningen, som finns gratis på nätet som PDF-fil.
http://www.vk.se/1354969/valkommen-t...iskt-bli-flera
Dåliga förslag och ett sämre samhälle för de befintliga medborgarna, om de skulle bli verklighet. Få se om det kommer något genmäle, eller om produkten får skvalpa ostört i kommoden.
