Om vi för skojs skull föreställer oss dagens svensk såsom varande kejsare i sitt eget land, och som tror att hans ministrar är dugliga i sitt ämbete...
Citat:
[...]I den stora staden, der han bodde, gick det mycket muntert till; hvar dag ditkommo många främlingar, och en dag kommo två bedragare. De gåfvo sig ut för att vara väfvare och sade, att de kunde väfva det vackraste tyg, som läte tänka sig. Ej nog med att färgerna och mönstret vore någonting ovanligt vackert; de kläder, som syddes af tyget, hade äfven den underbara egenskapen, att de voro Osynliga för hvarje menniska, som vore oduglig i sitt embete eller också vore otillåtligt dum.
http://www.hca.eu/index.php?option=c...mid=63&lang=se
Den mångkulturella vävstolen
väfver det vackraste tyg, som läte tänka sig.
Dess kläder gör alla skillnader...
Citat:
Osynliga för hvarje menniska,[...]
[..]
som vore dugliga i sitt embete eller också vore tillåtligt dum...
här stiger en tillåtligt dum med ämbete närmare:
Citat:
De båda bedragarne bådo honom vara så god och stiga närmare och frågade, om det icke vore ett vackert mönster och sköna färger. Med det samma pekade de på den tomma väfstolen, och den stackars gamle ministern fortfor att spärra upp ögonen, men kunde icke se någonting, ty der fans ingenting. Herre Gud! tänkte han, skulle jag vara dum? Det har jag aldrig trott, och det, bör ingen menniska få veta. Skulle jag inte duga att sköta mitt embete? Nej, det-går inte an, att jag säger, att jag inte kan se tyget.
- Nå, ni säger ingenting, sade den ene, som väfde.
- Åh, det är vackert, alldeles utomordentligt vackert ! sade den gamle ministern och tittade genom sina glasögon. Hvilket mönster och hvilka färger! Ja, jag skall säga kejsaren, att det särdeles behagar mig.
- Nå, det gläder oss, sade de båda väfvarne, och nu nämde de färgerna och det sällsamma mönstret vid namn. Den gamle ministern hörde noga på,. så att han skulle kunna säga det samma, då han kom hem till kejsaren, och det gjorde han.
Nu begärde bedragarne mera penningar, mera silke och guld, som de skulle begagna till väfnaden. Alltsammans stoppade de i sina egna fickor, och i väfven kom icke en tråd; men de fortforo som förut att väfva på den tomma väfstolen.
Och så gick det som det gick för kejsaren och hans släp:
Citat:
- Han har ingenting på sig, är det ett litet barn som säger; han har ingenting på sig !
- Han har ju ingenting på sig! ropade slutligen allt folket; och det kröp i kejsaren, ty han tyckte, att de hade rätt; men han tänkte som så: Nu måste jag hålla god min till processionens slut. Och så höll han sig ännu rakare, och kammarherrarne gingo och buro på släpet, som alls icke fans.
Hübinette och hans multikulturella vävstol vill ikläda den svenske kejsaren ett skuldtyngt släp av
vithet, som han förväntas bära med
god min till processionens slut.
Citat:
Ursprungligen postat av Hübinette
Hur mycket handlar det om en medveten amnesi för att förtränga den egna skulden över att likt andra västländer också ha varit en del av det koloniala och rasistiska projektet och upprätthålla bilden av att vara god och moralisk samt en låtsad oförmåga att inte kunna ta in minoriteters perspektiv för att därmed göra det möjligt att fortsätta att upprätthålla bilden av ett vitt och homogent Sverige och i förlängningen att reproducera koloniala och rasistiska strukturer och hierarkier?
Genom att ta avstamp i den språkfilosofiska talaktsteorin rörande det som i USA brukar kallas words that wound, ibland även racial slurs, fighting words, assaultive speech eller hate speech, och med dessa tre ovan nämnda svenska fall som exempel försöker jag i denna artikel förstå den svenska vithetens motstånd mot att ta in att vissa ord, namn och uttryck har en historia präglade av förtryckta minoriteters levda erfarenheter som hela tiden förnekas i namn av en antirasistisk självbild, en desperat disidentifikation med att vara överordnad, ett specifikt svenskt begär efter att vilja ställa sig utanför världen och historien, och kanske framför allt en frånvaro av en interkulturell etik bland en majoritetsbefolkning som genomsyras av en nostalgisk och melankolisk längtan tillbaka till ett vitt och homogent land för att förtränga det faktum att Sverige idag är ett postkolonialt och mångkulturellt samhälle.
http://www.newsmill.se/print/39612 (min fetning)
Och snart HAR den svenske kejsaren ingenting på sig - utom skulden att vara född vit....
Det får bli hans nya kläder,
i förlängningen av mångkulturens väv av
talakter..., och dess släp som kammarherrarne gingo och buro på...
Citat:
...,som alls icke fanns.
...innan en gammal väv repats upp för nya släp:
Citat:
För kritiska rasforskare som lyfter Austins talaktsteori till en historisk och samhällelig nivå innebär detta att när exempelvis en vit person uttalar ett rasistiskt ord eller en rasistisk åsikt så sätts en lång historia av kolonialism och rasism i rörelse, och ett samtida segregerat och diskriminerande samhälle legitimeras och garanteras även sin fortsatta existens i framtiden.
Och samma
talakt kan spegelvändas till att legitimera omvänd stigmatisering...(Hübinette citerar)....
Citat:
The psychological responses to such stigmatization consist of feelings of humiliation, isolation, and self- hatred. Consequently, it is neither unusual nor6abnormal for stigmatized individuals to feel ambivalent about their self-worth and identity. This ambivalence arises from the stigmatized individual's awareness that others perceive him or her as falling short of societal standards, standards which the individual has adopted. Stigmatized individuals thus often are hypersensitive and anticipate pain at the prospect of contact with "normals". (...) The psychological effects of racism may also result in mental illness and psychosomatic disease. The affected person may react by seeking escape through alcohol, drugs, or other kinds of antisocial behavior. (Matsuda, Lawrence III, Delgado & Williams Crenshaw 1993, s. 91)
....
En ny väckelserörelse? Nya kläder från en gammal syndaväv, som vi ombeds paradera med som vår mångkulturella kejsarskrud....
Hoppas Hübinette blir rörelsens Augustinus, kyrkofadern ni vet, som fick Pelagius förklarad kättare?
Citat:
Due to the politics of Augustine, Pelagius was convicted of heresy in the West, but was cleared by the Eastern Churches while Augustine himself was rejected later on.
Pelagius was accused along with his disciple, Coelestius of the following beliefs:
1. Adam was created liable to death, and would have died, whether he had sinned or not.
2. The sin of Adam hurt himself only and not the human race.
3. Infants at their birth are in the same state as Adam before the fall.
4. Neither by the death nor fall of Adam does the whole race of man die, nor by the resurrection of Christ rise again.
5. The Law introduces men into the kingdom of heaven, just in the same way as the Gospel does.
6. Even before the coming of Christ there were some men sinless.
(Catholic Encyclopedia)
Thus he claimed one could achieve grace through ones own free will without the church, its priests, and all its trappings. Many early Christians believed that following Jesus example and living life as He taught was the way to salvation, but this left nothing for the church to do and so this was declared heresy. Like the Arian Heresy, controversy would raged in the church for years and still haunts us today.
http://www.sullivan-county.com/id2/pelagius_brit.htm
Våra nya överstepräster vill ha nåt att göra med en gammal väv....
TRO INTE, att vårat
mediakrig om mångkulturen är nåt nytt under solen....