Början på ett mediakrig om mångkulturen?

SvD fläskar på rejält i artikelserien "Europas nya murar". Först en text som propagerar för att Europa bör ta emot ännu fler migranter från Nordafrika. Triton, EU:s nya insats på Medelhavet, befaras bli ännu en mur mot migranter och flyktingar. Onda spanska golfare får symbolisera den europeiska oginheten.

http://unvis.it/www.svd.se/nyheter/u...87.svd?sidan=4

... och sedan litet sentimental dynga om hur hemskt det är med murar och gränser.

http://unvis.it/www.svd.se/nyheter/u...87.svd?sidan=3

Inte ett ord om att det i fallet Tyskland handlade om ett land och ett folk som delats med tvång, medan det i fallet "Festung Europa" handlar om att skydda sig från ett utifrån kommande hot. (Jo, de oräkneliga migranterna från Mellanöstern och Afrika utgör ett hot mot Europa och det europeiska sättet att leva, hur synd det än må vara om dem.) "Naturligtvis kan Europa inte rädda världen, och inte heller öppna sina gränser på vid gavel", skriver SvD:s Tomas Lundin. Samtidigt kräver han att murarna ska rivas. Hur får han ihop det egentligen?

Herregud, vad kvävande det måste vara inne i pk-bubblan numera. Känslan av att röra sig på minerad mark bör vara påtaglig för vita heterosexuella. Företrädare för den s k identitetspolitiken övervakar och noterar minsta felsteg. Denna utveckling måste bara leda rätt i slutändan, implosion

Inte heller ett ord om européernas rätt att bestämma över sitt territorium och över sin framtid, inte ett ord om varför zigenarna är så föraktade. Istället väljer man att tala om ett "vitt majoritetssamhälle" (detta har europas folk här förvandlats till) och självbestämmandet blir något fult. "Människoföraktande" heter det och eftersom "murarna" förblir oförklarade texten igenom verkar själva landgränsen vara resultatet av en (möjligen rasistisk) rikemansimpuls och inget mer.

Islamofobikortet spelas av två olika kategorier muslimer. (Kul observation: Flashbacks rättstavningsfunktion vill rätta islamofobi till islamologi => Alltså existerar inte islamofobi).

Den ena är de politiskt medvetna och agendadrivande muslimerna med sina västerländska hangarounds, främst på vänsterkanten men även i det liberala lägret. Dessa muslimer vet att begreppet islamofobi är ett fiktivt nonsensbegrepp. Men de ser dess användning som främjande deras sak. De sätter det villigt i sina hangarounds händer. Men framförallt så lär de upp den andra kategorien muslimer: De som inte är politiskt insatta, saknar intellektuellt intresse och fokus. Och de sväljer villigt konceptet att de är offer för västerlänningarnas sjukliga rädsla. Det är denna kategori som är så farlig, som riskerar att föra vårt samhälle tillbaka till 1800-talet. Muslimsk pöbelmentalitet. Sådan som skapar helt oproportionerliga reaktioner på yttrandefrihetens konsekvenser. Eller slänger kristna i ugnar i Pakistan.

Det är också ett sjukt faktum vid det här laget, att islam håller på att döda svensk ateism. Om ateism betraktas som en ideologi, tankesystem eller en livsfilosofi, och dess bärande idé är att förkasta tanken på gudomlig existens, så måste det förkastandet naturligtvis vara kategoriskt. Alla gudomar måste förnekas existens. Det sker inte idag och orsaken är islam och den rädsla som följer av en totalitär, fascistisk religion som "hävdar sin rätt". Om en präst är motståndare till kvinnliga präster, homoäktenskap, sex före äktenskapet, predikar judendomens teologiska förkastlighet, förnekar Mohammed som profet, o.s.v., så kommer västerländska ateister ta mig fan stå på kö för att fördöma prästskrället. Men en imam kan komma, och kommer, undan med vad som helst. Det kanske är det mest uppenbara fallet av dubbel måttstock hos den moderna socialingenjören. Orsaken torde vara att när han förkastade kristendomen, stod han plötsligt utan moral. Den värdegrund som idag har kommit att bli ersättning, är ett illa konstruerat bygge fullt med inkonsekvenser och olikabehandling, sina ambitioner till trots.

Lindeborg visar ånyo att politisk galenskap inte behöver betyda intellektuell oreda. Hon har insett att den atomistiska världsblid, som hon kallar extremindividualism, vilken omfattas av identitärerna är helt ogörlig att förena med traditionell marxism, som bygger kollektiva analyser. Om varje individ skall vara helt fri att själv bestämma sin identifikation, så kan jag som lätt ger intryck av att vara en svensk, heterosexuell man, närsom helst själv bestämma att jag är en lesbisk, svart kvinna från Alabama. Diskussion om klass, ras etc blir då helt meningslös. Vinner extremidentitärismen inom vänsterrörelsen, så är Åsa och hennes gelikar helt rökta.

Kanske är det här mediekriget kommer föras framöver; mellan de som hyperidentitärer och förnekar alla gruppgeneraliseringar, och olika kollektiva synsätt. Det vore rätt intressant, ty då hamnar Åsa på samma sida som nationalister, folkhemsivrare och konservativa, medan resten bli en form av individualvänster som saknar all inbördes relation. Mardröm för Åsa, och kanske för SD, men helt säkert underhållande för publiken.

Precis. Ska jag välja ut en enda känsla som får symbolisera mitt växande främlingskap inför den politiska och mediala offentligheten, så är det just känslan att bli förnekad en folklig tillhörighet. Mina nu döda nära och kära som föregick mig, har reducerats till vit majoritetsbefolkning. Själva ordet som skall beskriva mitt ursprung och min kulturella hemvist - svensk - har stulits ifrån mig och skall nu beteckna en medborgare, ett personnummer. Varje försök att se sig själv och samtiden i ett större historiskt sammanhang, sablas av tyckareliten ned som någon typ av social konstruktion. Inte ens mitt kön ska jag få behålla.

Precis som med SD:s hemmasnickrade inkluderande svenskhet.

Ja, det blir intressant att se effekterna när detta går upp för den kollektivistiska vänster,, se mitt inlägg ovan. Den liberalsocialistiska ateismen står sig slätt mot islam(-ismen) i värdefrågor, och som kristendomen redan är nedkämpad, så finns det ingen moralisk bas kvar att bjuda motstånd ifrån. Hur de koruppta liberalsocialisterna skall hantera detta återstår att se, när de redan nu håller på att flyga varandra i strupen så fort någon av dem avviken från en lära de inte själva vet vad den innebär.

Verkar nästan vara enklare att vara uttalad nazist. Då vet man ju ändå var man har läget. En PK-it kan råga säga eller skriva något liten malör, och så är man plötsligt bara lort.

Precis, det har blivit betydligt krångligare att simma med i pk-strömmen, något som tidigare varit att ta den enkla vägen. Det är också väldigt underhållande att vita vänsterkvinnor nu får vara med att dela på arvsynden med oss män, den medfödda skulden att tillhöra fel ras och sexuell läggning.

Linderborg hänger inter ju med:


Ser "en svart"? Vad är "en svart"? En personen fullständigt reducerad till sin hudfärg? Och även om hon egentligen tänkt skriva svart människa så är ju inte ens Alice Bah svart. Det är ju bara att jämföra med hennes svarta kläder på bilden jämte texten. Om det finns fler rasistiska felkliv från Linderborgskan så kan ju några rasifierade starta starta en twittermob.

Måste vara fruktansvärt stressande att vara PK-it nu för tiden. Du spenderar hela ditt liv med att skriva böcker om stackars zigenare, anordnar demonstrationer mot REVA och står och skramlar med nycklar på SD-torgmöten. Så en dag råkar du kalla en transvestit för "han" på twitter och då är du rökt. För evigt dömd att vara hatad av alla, på båda sidor.