Citat:
Den nye chefredaktören på SVD Fredrik Karen spiller då ingen tid att omvandla den döende SVD
till ett showcase för svensk gramscivänster.
Inbillad folklig resning och indignation med inbillade opinionsbildande experter som sanningsvittnen.
Nordkoreanska och Putintrogna journalister kunde inte gjort det bättre.
Några svar från och intervjuer med de informellt utpekade SMR och SVP - varför ödsla tid på något sådant futtigt?
Några oberoende källor som polisen, rättegångshandlingar eller något som kan styrka ökad aktivitet hos nazister eller de påstådda medlemsstalen "i den folkliga resningen mot nazism"?
Varför bry sig om någon källkontroll eller faktagranskning av några opinionsbildares påståenden ?
Man bygger upp en parallell värld, man opinionsbildar på nyhetsidorna, i en svensk dagstidning år 2014 - det är inte bara vikande upplagor som är svensk dagspress problem kan man konstatera.
till ett showcase för svensk gramscivänster.
Inbillad folklig resning och indignation med inbillade opinionsbildande experter som sanningsvittnen.
Nordkoreanska och Putintrogna journalister kunde inte gjort det bättre.
Några svar från och intervjuer med de informellt utpekade SMR och SVP - varför ödsla tid på något sådant futtigt?
Några oberoende källor som polisen, rättegångshandlingar eller något som kan styrka ökad aktivitet hos nazister eller de påstådda medlemsstalen "i den folkliga resningen mot nazism"?
Varför bry sig om någon källkontroll eller faktagranskning av några opinionsbildares påståenden ?
Man bygger upp en parallell värld, man opinionsbildar på nyhetsidorna, i en svensk dagstidning år 2014 - det är inte bara vikande upplagor som är svensk dagspress problem kan man konstatera.
Krympandets radikalisering. Vi ser det i flera organisationer, både partier och tidningar.
Kyligt objektivt är analysen inte särskilt svår för M och SvD, t ex. Den största konsument/väljargruppen i Sverige är - svenska skattebetalare. Människor som låtit sig kuschas att acceptera en radikal politisk diskurs och stå för fiolerna, men som förstås inte har en intressegemenskap med de krafter som driver landet allt längre från Europas mainstream.
M kan faktiskt tjäna på den demografiska omvandlingen i landet om bara varje nyanländ sosse i förorten leder till att två svenskar i villaområdet samtidigt går från S till M. Det är en cynisk, realpolitisk visshet att en Billström med fria tyglar och ledningens välsignelse och en utkickad Waberi skulle leda till en nettotillströmning av väljare till partiet.
Eller att en klart och tydlig konservativborgerlig profil med vissa populistiska inslag skulle vara en bättre strategi för SvD än dagens spännvidd mellan "progressiv" radikalaktivism på nyhetsplats och otrooooligt försiktig och lågmäld systemkritik i marginalen på ledar- och krönikeplats.
M kommer aldrig blir stora bland invandrare eller månkulturalister/feminister/rasifierade segment, vad de än gör. SvD kommer aldrig att överflygla DN i romregisterliberalism. Ändå positionerar sig dessa två krympande organisationer allt längre åt det håll som inte kommer ge dem mer makt, klick, relevans och karriärmöjligheter som kollektiv.
Som individer kan kanske däremot den ultrafeministiske Muf-aren som vill skriva om Astrid Lindgrens verk i multikulti/heteronormativkritisk anda eller den aggro-miljöpartistiska journalisttjejen på SvD armbåga ut äldre, mer konservativa krafter i det hela havet stormar som nu råder.
Det har alltså lägrat sig en desperat överbudslogik om färre kvarvarande lönekuvert som gör att organisationen som helhet inte rör sig i en rationell riktning, utan tvärtom.
Krympandets radikalisering.