Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Katarina Gunnarsson tillhör den lilla skara journalister man med gott samvete kan benämna som just journalister utan att behöva sätta citationstecken runt yrkestiteln. Gunnarsson har gjort flertalet utsökta radioreportage med djup och reflektion, men utan vilja att skriva lyssnaren en färdigtuggad politiskt korrekt slutsats på näsan. Och hon har även tidigare beskyllts gå SD:s ärenden.

Att många dissidenter hyllar den så kallade tidningsdöden beror på att "journalister" av Axel Andéns sort i princip helt och hållet övertagit media, och att de därtill pubertalt skriker ut sitt hat så fort någon riktig journalist sätter det djupa reportaget framför kulturmarxismens pekpinnar.

Andéns "kultur"-krönika är därmed, rent bokstavligen, del av mediakriget om mångkulturen.

Allt annat tolkar jag som att det finns en ansvarsapartheid inbyggd i det offentliga samtalet. En strukturell rasism som sorterar och värderar in i en hierarki av olika sorters människor. Det enda kollektiv som tillåts ta ansvar, att äga sin historia och stå till svars är vita, (post)kristna män. Åkesson är en annan sorts människa än Osman. mer eller mindre värd kan vara osagt.


Samma sorts perspektivförskjutning här: Sverige kan inte på något trovärdigt sätt sägas ha en intolerant, fördomsfull, rasistisk befolkning - om man bara insisterar på att inrangera svenskarna i kollektivet människor, alltså levande, kännande, felbara varelser. Är man motståndare till ansvarsapartheid som system erbjuds inte bara icke-svenskar den vuxna, fullgångna människans hela kapacitet att svara för sig. Dessutom har man en kärleksfullt förlåtande insikt att även blonda, blåögda nordeuropéer kan vara dumma, kåta, svaga och fördomsfulla. Vi är ju inget herrefolk, trots allt.

Att vi har världens otacksammaste kollektiv av invandrare är däremot inte osannolikt.

Märkligt. Så här skriver Bilan Osman att hennes lärare uttryckte sig:

Det ter sig som en förvanskad version av följande:
Nubiernas skapelsemyt enligt Mikael Plahn:
http://www.mikaelplahn.se/allreligon5.html

Det man hänger upp sig på är att Bilan Osman använder ordet "iver" (vilket ter sig malplacé i Bilans text). Ivrig är dock ett uttryck som förekommer i den citerade texten och någon kan i hastigt mod tagit med uttrycket mot bättre (språk)vetande när någon hittade texten på internet och beslöt sig för att den passade hennes kontext och politiska syften.

Är detta en händelse som aldrig ägt rum? En lögn som nu utnyttjas i syfte att vinna politiska poänger? Bilan Osman har kommit undan med samma sak en gång tidigare - hijabuppropet.

... eller så HAR det hänt i samband med att läraren redogjorde för nubiernas skapelsemyt och då kan man fråga sig varför DEN ska förtigas. Att osynliggöra den afrikanska historien är inte det ett uttryck för såväl stukturell rasism som ett unket kolonialt tänkande.

Har detta verkligen inträffat?


http://www.expressen.se/debatt/for-o...l-av-vardagen/


Och... om så verkligen skulle vara fallet... i vilket land har det inträffat? Skribenten (Bilan Osman) skriver inte explicit, att hon befann sig i Sverige, när hon var sju år. Läsaren får (läs ges) det intrycket... men lustigt nog, så finns det inga geografiska hänvisningar alls.

Som Tinuviel påpekar, så är likheterna (inkl. enskilda ordval) frapperande lika Nubiernas skapelsemyt enligt Mikael Plahn:


http://www.mikaelplahn.se/allreligon5.html


Men om vi antar att det rör sig om Sverige...

Vilka myndigheter (och politiker) bör reagera på dessa uppgifter?

• Skolverket

• Barnombudsmannen

• DO

• Berörd kommuns skolförvaltning och politiker

• Jan Björklund

Fler förslag?

-----


PS Orrenius twittrar ... men krävs det inte en artikel i DN av Orrenius jämte en ledarartikel i DN samt uppmärksamhet på ledarplats i andra tidningar? Det är ju spektakulära uppgifter, som Bilan Osman har presenterat!

TT bör väl rimligen intervjua berörd kommuns skolförvaltning och politiker.


https://twitter.com/niklasorrenius/s...24899362082816

Det där fick mig att tänka på ett exempel på s.k. rasistiskt tänkande - i 900-talets "Irak". Där ansåg lärde män att en ljusbrun hudfärg var bäst och lämpligast, vilket innebar att befolkningen i "Irak" helt enkelt var perfekta människoexemplar.

Med "gräddning i ugn" som metafor beskrevs "irakier" som perfekt gräddade, medan vitingarna i norr hade tagits ut för tidigt och negrerna i Afrika var sönderbrända (och värdelösa).


Tillägg:
Zanj (Arabic: "Land of the Blacks" or "Land of the Negroes") was a name used by medieval Arab geographers to refer to both a certain portion of Southeast Africa, primarily the Swahili Coast, and to the area's Bantu inhabitants. This word is also the origin of the place name Zanzibar.
[ http://en.wikipedia.org/wiki/Zanj ]

En liknande metafor mellan av Gud lerbrända människoförlagor reciteras av Louis Farrakhan, rasistisk svart muslimsk extremistpolititiker. Han menade att människan brändes i ugnar av Gud, de vita brändes inte ordentligt och blev därför sekunda vara, inte riktiga människor. På detta byggde han en svart separatisisk och suprematistisk rasistisk rörelse. Återgavs i Malcolm X:s memoarer.

Rädda Barnen får sent omsider sina fiskar varma av både DN och BT:

"Rädda barnen från extremism"
http://www.dn.se/ledare/signerat/rad...ran-extremism/

"Röda Barnens ungdomsförbund"
http://btledarblogg.wordpress.com/20...ngdomsforbund/
Skönt att det fortfarande finns några spårämnen av folkvett och kritiskt tänkande kvar bland svenska journalister.

Så börjar det, den motreaktion mot "rasifieringen" som diskuterats tidigare i tråden.

Än så länge på ledarskribent-nivå. Men det skall bli intressant att se om motreaktionen sprider sig nedåt i systemet. Om vi får kritiska artiklar & reaktioner från dom "vita" aktivister som personligen riskerar att få sin egen snabel bortkopplad från bidragsfontänen enbart för att den är för vit.

Tycker DN-artikeln andades naivitet. Helmerson tror tydligen att det bara är 40-400 skrikiga aktivister ute i extremvänstern som ingår i lobbygruppen. Han har visst missat att Aftonbladetprojektet Politism låter likadant, och att AB Ledare är mer vänsterpartister än sossar (Swedin ifrågasatte genast DN-texten, uppenbarligen är han på rasifieringsbesatta sidan som förespråkar antirasistisk apartheid).

Londonos resonemang har en poäng med att de rasifierade ska föra sin talan. När svarta kämpade för sin sak var det ju enbart svarta som stred. Så även i Sydafrika. Handikapporganisationerna här i Sverige menar att handikappade är de som bäst kan föra fram sin sak. Vi kan även nämna den tidigare feminismen, där kvinnor företräder kvinnor. Exemplen är många och de alla pekar på att de personer det gäller är också de som ska föra fram sin agenda. Det är bara trams att vita medelålders batikhäxor från Södertörns kommunisthögskola tros ha något väsentligt att säga om färgades situation.

Finns det ett problem så är det att de personer det gäller har intagit organisationer som var ämnat för svenskar. Om vi nu ska prata ras vill säga. För det är ju så enligt pigmentkrigarna, ras verkar vara det mest väsentliga som överhuvudtaget går att tala om. Då ska vi också dra det till sin spets. De exemplen som jag gav ovan bygger på att de grupper det gäller startade egna arenor och parasiterar inte dem de kritiserar. Annars blir det hela inte trovärdigt. Arbetarrörelsen spatserade till exempel inte in i styrelserummen och hade fackföreningsmöten; frikyrkorna samlade inte sina församlingar i svenska kyrkans lokaler und so weiter.

Nä, den enda rimliga orsaken till att dagens antirasister intar svenska arenor är att det inte finns någon rasism. Jämför med dagens poststrukturella feminism. Feminister letar intensivt efter förtryckande ämnen. Resultatet blir att de anklagar de vita männen de bor ihop, jobbar eller umgås med. Nu har man funnit nya mål att attackera: unga arbetslösa pojkar från landsbygden. De hånas, förlöjligas och dras i skiten. Linda Skugge skrev för några år sedan att hon tyckte synd om par som var tvungen att föda upp ett gossebarn. Då kunde man lika köpa en apa menade hon. Arbetarrörelsen då? Det senaste är att hämnas på sina medlemmar för att de röstar på fel parti. Massmedia är inte sämre och anställer nätkrigare för att offentligt hänga ut nyhetsläsare som väljer alternativ media där man får säga sin mening. Ett annat exempel: svenska kyrkan har ersatt Gud med Allah.

För att summera: de tidigare folkrörelserna som stred för orättvisor som bevisligen existerade har idag gett sig fan på att förgöra sig själv genom att outa sig själv som förtryckare. Härliga tider vi lever i.

Vilka organisationer är det som är "ämnade för [etniska] svenskar?"

Folkvett, vet jag just inte. En väsentlig skiljelinje i mediekriget är mellan den falang som menar att hudfärg spelar ingen roll, bara man gemensamt förgör det traditionella Sverige, och den falang som menar att bara "icke-vita" kan bli utsatta för rasism och därför får vita inte vara med när man förgör det traditionella Sverige. Vad målet är råder det ingen tvekan om.