Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Som vanligt när SD debatteras så finns naturligtvis folk från SD med, eller hur?

Misstänkte häromveckan att Aftonbladet stod i begrepp att lägga i den antirasistiska överväxeln. Nu rullar det igång med full kraft: #Välkommen-uppföljning, Helinkrönika, missvisande rubriksättning ang Åkesson-uttalanden i SvD, Åkerlund-konfrontation, Farraj-svammel, ledarredaktionen fäktar med armarna. Nu fattas egentligen bara att man gör Arnstad till chefredaktör.

Man kan alltid hoppas att vansinnet resulterar i 15% i nästa UM, då blir det tyst väldigt snabbt, men troligare är att vuvuzelatutandet kommer att eskalera under året. Man får väl justera upp sin popcornbudget.

Ser ut som man istället funderar på att låta Arnstad fungera som expert:


Än så länge tyder inget på att Irene Matkowitzc kommer att delta, hon saknas om laguppställningen ska bli komplett.

Talar sitt tydliga språk att man hellre ringer Ehrenberg än landets främste självutnämnde expert på hur SD ska betecknas. Ett av problemen är nog att programvara som lägger texter i bild inte har ett textfält tillräckligt stort för Arnstads titlar.

HENRIQUE PIPPILOTTA KRUSMYNTA EFRAIMSDOTTER VON ARNSTADT, FIL. ARN
HETT EFTERFRÅGAD FRILANSJOURNALIST, ETABLERAD HISTORIKER, SAKKUNNIG EXPERT PÅ NATIONALISTISKA RÖRELSER, FÖRFATTARE TILL HYLLADE BÄSTSÄLJAREN "ÄLSKADE FASCISM", EFTERKRIGSTIDENS FRÄMSTA OCH MEST TONGIVANDE FACKLITTERÄRA VERK

Arnstad fick komma till tals, dock på SVT-webben.

http://www.svt.se/agenda/sd-ett-dile...r-journalister

Han fick tyvärr en kortare titel än din föreslagna, nämligen, Henrik Arnstad, författare.

*kontraproduktivt

Tänk en gång i tiden lockade radikaler och vurmare till sig landets skarpaste hjärnor, idag får de nöja sig med vad de får. Vad Arnstad och andra inte tycks inse är att deras maktmonopol inte är för evigt givet. Man utgår ifrån att man har, och alltid kommer att ha, makten och det gäller att "förhålla" sig till marginella partier. Vad som händer just nu är att hela den politiska kartan håller på att ritas om i Europa. Jobic kommer med största sannolikhet bli regeringsbärande nästa mandatperiod i Ungern, Marie le Pen kan mycket väl blir Frankrikes president, om inte detta valet så kanske i nästa igen. Jag säger inte att jag direkt sympatisera med något av dessa två partier, men utgångspunkten att makten för alltid måste ligga i socialist-liberalernas händer är naivt. Vad Arnstad och andra snarare borde oroa sig för är hur de överhuvudtaget ska kunna bibehålla något som helst inflytande över politiken i framtiden, snarare än att leka präktiga och utgå från att SD och andra partier aldrig kan klättra över 15%.

I sak har han ju i en skruvad bemärkelse rätt.
I en omröstning om Sverige skall behålla sina rikedomar, eller om vi skall dela med oss till jordens miljarder fattiga så går demokrati och rasism inte ihop.

Jag vill dock gärna se Johan E vara den första som säljer allt han äger och har för att nivellera sig på global nivå.

Jag har svårt att förstå varför Sd inte utnyttjar Luciabeslutet 1989 mer än de gör. Tror aldrig jag hört Jå nämna det överhuvudtaget. Okunskapen om Luciabeslutet tycks vara grundmurat hos allmänheten och måste föras upp på agendan.

I varje intervju, debattartikel, meningsutbyte i riksdagen och varje gång anklagelser om främlingsfientlighet haglar bör JÅ ta upp Luciabeslutet 1989 och påminna sina meddebattörer, väljare och allmänhet om att Sds migrationspolitik i allt väsentligt faktiskt redan har bedrivits. Av en Socialdemokratisk regering! Ledd av Ingvar Carlsson och där Mona Sahlin ingick. Mona Sahlin in person har alltså som minister drivit Sverigedemokratisk migrationspolitik! Hur kan det då vara rasism? Detta budskap måste dundras in i väljarnas medvetande om och om igen.

Sd bör propagera för en återställare. Tillbaks till den politik som socialdemokraterna drev i slutet av 80-talet och början av 90-talet! Man bör hela tiden poängtera att man vill återgå till socialdemokratisk politik. En politik som drevs igenom med stöd av Centern och Moderaterna.

Genom att hela tiden hänvisa till att socialdemokraterna, däribland Mona Sahlin själv, drivit den politik som Sd vill återgå till så bör man enkelt kunna vrida "rasist"-kortet ur händerna på motståndarna.

Det vore obegripligt om man inte gör detta till ett huvudnummer i valrörelsen.

Haha, gapflabb.. Synd att denna forumdel är så humorbefriad så man får varningar om man spinner vidare på detta

Så jag går topic för att undvika en varning. HENRIQUE PIPPILOTTA KRUSMYNTA EFRAIMSDOTTER VON ARNSTADT, FIL. ARN
HETT EFTERFRÅGAD FRILANSJOURNALIST, ETABLERAD HISTORIKER, SAKKUNNIG EXPERT PÅ NATIONALISTISKA RÖRELSER, FÖRFATTARE TILL HYLLADE BÄSTSÄLJAREN "ÄLSKADE FASCISM", EFTERKRIGSTIDENS FRÄMSTA OCH MEST TONGIVANDE FACKLITTERÄRA VERK kommer i egen hög person framträda i kvällens Agenda och temat är medias beröringsskräck för Sverigedemokraterna.
Kan bli intressant. 21:15 Svt 2
http://avpixlat.info/2013/11/17/sd-o...rnalisterna-3/

Aftonbladets Jan Helin ser lovande möjligheter till ökad sektifiering av svensk journalistik:


Tänker han på Carolina Farraj eller kanske på mer organiserade försök att ställa till problem för SD som bloggen Interasist.men?

Hur som haver. Han passar även på att slå ett slag för att vänsterextremister inte bör kallas vänsterextremister, då detta vore för neutralt:


Och neutral journalistik kan lätt leda till att Hitler kommer:



Vidare myntar han ett intressant uttryck, nämligen "neutralitetssjukan". Det är nästan som om han gör en karikatyr över sig själv. I sammanhanget kan det vara värt att påminna om att Jan Helin inte bara har inflytande över Aftonbladet utan även sitter i styrelsen för TT, där AB är den enskilt största ägaren med 20 procent.

/SD-trollet

Han tror alltså att om vinklad vänsterjounrnalistik inte får råda så kommer Hitler. Jag personligen brukade vara föga intresserad av sådana här frågor -- fram tills det jag fick se mitt första exempel på vitpixling. En åsiktsbildning som måste ljuga och förvränga verkligheten för att få den att gå ihop -- kan jag inte lita på. Jag tror det samma gäller det flesta tänkande människor. Kvar blir bara massmänniskorna -- och de kommer ändå ändra uppfattning, när tillräckligt många av de tänkande gör det.

Idag var det någon på Twitter som tilltalade Timbros M. Uvell med "ni journalister". Okunnigt kan tyckas, men samtidigt förståeligt eftersom gränsen mellan opinionsbildare och journalist numera håller på att suddas ut, vilket inte är ett särdeles smickrande betyg på journalistkårens förhållningssätt till politik. När det gäller SD, som ingen journalist tycks kunna omnämna utan att skriva i affekt, blir opinionsbildandet sorgligt naket vilket ytterligare undergräver förtroendet för en kår som redan åtnjuter alarmerande lågt förtroende hos allmänheten. Om de inte kan komma nära ett tangentbord utan att deras eget villvillvill tyckatyckatycka påverkapåverkapåverka sipprar ut, kommer inga självständigt tänkande individer att vilja läsa smörjan.