Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Visst har Hakelius tuffat till sig betydligt på senare tid.
Jag råkade av en slump zappa till någon morgonsoffa eller liknande där man pratade skolpolitik & huruvida man skulle förbjuda läxor. Han var väldigt bitsk där också & sa något i stil med -"Ja, varför inte. Man har ju kosekvent fattat alla tokiga beslut som är möjligt avseende skolan & kört den Svenska skolan i botten, så varför inte fortsätta med att även sluta med läxor"-

Kärringarna i studion verkade lite chockade över hans vassa stil & det enda mothugget var från någon vänstertant som fick fram -"Det där låter väldigt konservativt"- , vilket Hakelius nog tog som en komplimang.

Så man kan ju hoppas att han blir mer aktiv i mediakriget framöver & inte bara håller på & skriver anekdoter om Tweedkavajer.

SD-hataren Niklas Orrenius gillar att sammankoppla andra med Nazism men gillar inte när han själv blir drabbad.. nu blir han helt desperat när det avslöjas att han har nazister i släkten..

http://www.exponerat.info/expogrunda...-nazistfamilj/



Från Niklas Orrenius twitter..

https://twitter.com/niklasorrenius


Det roliga med den nya utvecklingen är att alternativmedia börjar bli så stora och det som står där når så pass många människor samt går att söka på google att gammelmedia-journalisterna nu på allvar börjar bli rädda för vad som står där..

Åh gud jag tror jag kom! Haha fyfan vad gott att se

Jag tror att det är väldigt vanligt att de mest rabiata "antirasisterna" har ett naziförflutet inom familjen. Överklassen och den "bildade medelklassen" var till stor del nassar på 30- och 40-talen. Det är barnbarnen och barnbarns barnen till samma typer som sitter på makten idag - uppgifterna om klassrörlighet i Sverige är överreklamerad. Dessa nazi-ättlingar drivs av en djup inre ångest och blir rabiata. Deras engagemang är i grund och botten en fråga om psykologi, inte politik.

En vettig människa naziststämplar förstås inte en person vars släktingar var nazister på 30-40-talen. Men inom vänstern är det ändå känsligt på något sätt. Kanske inte just genom kopplingen till nazismen utan kanske mer att en person är medelklass. Det kanske är det som besvärar Niklas Orrenius. Att det blir tydligt att han inte kommer från arbetarklassen.

DNs etikettvetare Magdalena Ribbing uppfostrar läsarna i hur rasismen ska hanteras:


Att jämföra slöjor med påskkärringar eller ta upp frågan om MENA-invandringens kostnader är alltså inte vett och etikett. Det är rentav "odemokratiskt". Eller gällde det bara kommentaren om "djurparken"? Det korrekta agerandet får dessutom ett namn: "Rasistpratprotest".

Att det inte tillhör vett och etikett är jag helt med på. Men jag kan inte på något sätt se hur det är relaterat till demokrati. Fan, vet inte folk vad demokrati är längre?

Demokrati är något rosa och fluffigt, en dröm där alla är kompisar och håller varandra i handen. I alla fall i demokrati-prettots tankevärld. Verkligheten är ju något helt annat, där mjuka begrepp har ungefär lika mycket elasticitet som en Cho-san-kondom under en gängvåldtäkt.

Mycket få kan ge en vettig definition på vad som menas med demokrati. Och nu får de veta av DN att det inte är demokratiskt att ta upp frågan om (MENA)invandringens kostnader. Hör man någon säga så ska man svara: ”det där du säger är inte okej, det är fel och odemokratiskt och det vill vi inte höra”..

Hur demokratisk är den inställningen? Och varför är det "fel"?

Sen ska man inte glömma att den nya klassen inte ser demokrati som mer än intstrumentellt värde. Det är bra att använda "odemokratiskt" som tillhygge mot invandringskritiker. Men om folket röstar fel (t ex på SD eller mot minareter) så måste demokratin inskränkas.

Signaturen Thomas Weber på FriaTider ger här en ärlig recension av Johan Lundbergs bok "Ljusets fiender. En person som jag vill minnas ha vart lite av många debatörers stora hopp i den här tråden, i alla fall i trådens början: http://www.friatider.se/johan-lundbergs-fiender

Vad den moderata politikern har gjort är värre än vad någon sverigedemokrat har gjort (som jag kan minnas i alla fall). Ändå skriver Expressen inte ut partitillhörighet.

http://www.expressen.se/gt/politiker...re-som-ranare/

Utländska observatörer tittar med allt större scepsis på den svenska "invandringsmodellen".
Först ut var en av samtidens absolut främsta intellektuella Niall Ferguson som i senaste numret av Neo tittar med stor tveksamhet på hur Sverige har valt invandring&integrations modell. Han menade att om Sverige inte vänder om snart, kommer det i förlägningen leda till en fullständig kollaps - förr eller senare.

Isabelle Kumar på euronews försöker förgäves få Reinfeldt att ge ett rakt svar på hur utmaningarna ska hanteras, och får bara floskler och undanflykter till svar:

http://www.euronews.com/2013/10/15/s...and-no-tweets/

Den svenska I&I-debatten är intressant på många sätt. Stora och allvarliga samhällsproblem kan fullständigt ignoreras och avvisas av ansvariga politiker, utan att några som helst följdfrågor kommer, och utan att någon ställs till svars. De som bär det största ansvaret här är svensk media, som inte vill eller vågar granska förd politik utan skygglappar. Politikern i sin tur vet att de inte kan lyfta frågorna, utan att samtidigt få drev emot sig från medias sida - det finns med andra ord inget incitament att lyfta frågorna.
Trots att man allt mer förlorar folkopinionen och omvärldens förtroende, fortsätter man på inslagen linje. I&I-politiken är Sovjetisk till sin natur. Imed att vissa problem inte tas upp till debatt och imed att frågorna inte diskuteras på ett förutsättningslöst sätt - förskjuts hela samhällssystemet åt ett helt annat håll. På samma sätt som att den svarta marknaden och svartindustrier spirade i Sovjetunionen under 70- och 80-talet - spirar i skevorna i den "perfekt modellen" alternativa strukturer som en dag kommer gräva systemets grav (oavsett vad man tycker om det - detta är mer eller mindre en naturlag, och står bortom gott och ont). Förtoendet för politiker och media rasar, alternativa partier och medier växer fram, strukturella problem cementeras och förstärks år efter år - samhället skadas och slits isär. Den här utvecklingen är i grund och botten onödig, och något media&politiker hade kunat löst för länge sedan om de hade tagit problemen på allvar och om de hade vågat lita på demokratin.