Citat:
Ursprungligen postat av
Magmunnen
Din Stagneliusradar visar rätt. Längtan till det himmelska heter dikten.
Din tur!
Tack! Här kommer mitt citat:
Att av förväntan känna saliven tjockna i mun och anta en ljusröd smak,
att flyta i varmt vatten omgiven av jättestora körsbär, medan en lysmask kryper omkring inne i örat,
att sova med ena handen i en kruka med honung och fånga en svalkande vattenstråle i den andra,
att smekas över ryggen med avblommade maskrosor eller torka sig i ändan med levande ankungar:
Vällusten.
Att kasta en sten så våldsamt att den slår ut i lågor och spotta mot en spegel så att den brister i skärvor,
att hälsa med yxhugg i stället för handslag och rycka ut tungan på den som talar,
att antända sig själv och flamma upp som den brinnande busken,
att krevera som en bomb och slå allt i spillror omkring sig:
Vreden.
Att under flödande tårar av medlidande förtära näktergalstungor och bita i bröstvårtor som om de vore hallon,
att festa på nyfödda musungar indränkta i sockerlake och gurgla sig med råa ägg innan man sväljer ner dem,
att njuta av vita sniglar i svart grädde eller av rosta myror inrullade i pannkakor,
att slutligen fylla buken med luft som man brett smör på:
Frosseriet.
Sådärja! Narkissos av Nalle Valtiala (Scriptum 1988), härmed kallt nedklubbad på nära håll, men desto varmare rekommenderad å vår annans blekblå blomma. Det var länge sedan jag så gillade en läsnings form & fyllning. 
