Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Dina texter skulle bli mycket mer lättlästa och läsvärda om du rensade texterna från ironi innan du tryckte på "Skicka svar". Det är knöligt att behöva läsa mening efter mening och inte vara säker på om det är ironi eller inte.

Jag tror inte alls att Ö är GM.

Alla är vi olika, men jag uppskattar hans inlägg och ironin tycker jag är ganska tydlig och roande. På något sätt är det en spegling av hur hela PU skötts, det är ironi från start och den ironiska stafettpinnen har vandrat från Holmer via Karlsson, Ölvebro, Edkvist och numera är det väl Dag som springer omkring med den...

Det är nog sant, men vilken roll hade han då kan man undra.
Tillhandahålla ammunition och el vapen till övervakar(en/na)? Tillhandahålla lokaler el telefonavlyssning?

Tycker Ö förekommer lite för ofta för att det ska vara slump.

Det gjordes ett tafatt försök för en tid sedan att identifiera de personer som ingick i Aftonbladets tvådagars avslöjande om det s.k. Säpo/Agag-spåret i augusti 1993. Delvis kanske det berodde på lite dålig kvalitet på de länkade tidningsklippen. De klipp jag såg var i alla fall bara från en av de två dagarna och allt gick inte att läsa. Här är alla sidor 21 och 22 aug 1993 (utom förstasidorna där löpsedelsrubrikerna helt upptog denna nyhet).

21 Aug 1993
Sid 6 http://i43.tinypic.com/b6ex5t.jpg
Sid 7 http://i44.tinypic.com/2db835w.jpg
Sid 8 http://i40.tinypic.com/k3n401.jpg

22 Aug 1993
Sid 10 http://i41.tinypic.com/33e3kth.jpg
Sid 11 http://i39.tinypic.com/6yp5ja.jpg

Nu måste vi komma fram till vilka dessa fyra var! Den första, säpomannen, är lättidentifierad och det var också det enda som framkom i förra vändan. Förutom en ny postning av alla tidningsklippen kommer här en konsoliderad sammanställning av uppgifterna i artiklarna för att underlätta:

Säpomannen (To** Ut*******) var enligt vittnet ”väldigt intresserad av ammunition och hur man kunde laborera med kultillverkning.” Har bl.a. sysslat med svartkrutsskytte. Enligt vittnet ”Bengt” ska säpomannen ha visat ett foto från en skjutbana på Gotland med ett antal AGAG-medlemmar, pekat på bilden och sagt att ”där finns Palmes mördare”. Han antyds också ha någon sorts koppling till eller särskild kännedom om Mockfjärdsrånet hösten 1983.
Särskilt anmärkningsvärd framstår därför uppgiften att han ”i slutet av 1990” fick jobb vid säkerhetspolisen på datasektionen.
Förnekar kännedom om Agag och deltagande i det som kallas Magnumklubben.

FN-mannen tjänstgjorde 1969 vid en FN-bataljon på Cypern. Vid samma bataljon var Leif Hallberg pressofficer. Militärt engagerad ”sedan jag var 15”. Har mest handlat om hemvärnet. Intresserad av skytte och har deltagit i tävlingar med säpomannen. ”Var redan tidigare i klammeri med rättvisan”. Hade bl.a. en Colt AR 15 som polisen beslagtog ”en tid efter Palmemordet”. ”- Polisen reagerade på några kort vi hade tagit. Vi satt och festade här och viftade med det där vapnet.”

Telemannen jobbade (inte oväntat) vid televerket. ”Oerhört vapenintresserad”. Har/hade en .357 Colt King Cobra. Ansökte om pass för första gången i sitt liv en dryg månad efter Palmemordet. Verkar inte jättesmart med tanke på hur han svarar: ”- De frågade mig om jag visste vad de här bokstäverna [Agag] innebar. – Men jag dementerade mitt medlemskap.”(Eller så erkänner han sitt medlemskap för tidningen i efterhand)
Idé: Någon sorts medhjälpare till Grundborg?

Väktaren. ”Stort intresse för vapen”. Äger/ägde en 45 Colt Government. Förnekar kännedom om Agag, men ”erkänner” att magnumklubben existerat och att det talats om 10-15 medlemmar i denna. Bekräftar att säpomannen var med i Magnumklubben.

Axplock bland övrig info:
* De utpekade medlemmarna i AGAG har ”kontakter rakt in i polishus och andra känsliga myndigheter”.
* Flera av de utpekade medlemmarna bor i Jämtland.
* Utöver de fyra utpekade medlemmarna finns några som håller till i Stockholm.
* Säpomannen säger att en av de andra medlemmarna tillhörde EAP (oklart om denna medlem ingår bland de övriga tre som AB listat).
* Vittnet ”Bengt” är ”märkbart rädd för Agag” och uppges ha blivit mordhotad. ”Bengt” blir hotad för att han ska ”sluta röra i det här”. Bengt är alltså inte bara ett vittne, och har också gjort egna efterforskningar. Vittnet ”Åke” verkar ha polisiär anknytning eller bakgrund.

”Bengts” riktiga identitet skulle kunna vara Ulf Lingärde (också spekulerats tidigare). Enligt uppgifterna ska dock ”Bengt” ha varit bekant med Säpomannen. Enligt Lingärdes PM om TU/F9 framgår inte en sådan bekantskap. Hela Aftonbladets uppslag verkar dock rätt tydligt bygga på Lingärdes PM som ju kom media till del någon gång 1992/1993 (sista mars 1993 diariefördes det hos polisen). Polisen förefaller dock ha arbetat med att utreda vissa av dessa personer långt tidigare än så.

Vem knäcker nästa identitet?

Ett väldigt långskott men jag tycker det var en spännande tanke.

Biktmannen, ( 15 aug-86)En man kontaktade komminister Berith Öhrnberg och ville bekänna något om Palmemordet. Han ville inte bekänna till Öhrnberg utan ville få kontakt med prosten Rolf Seldon. Tyvärr misslyckades kontaktförsöket .
Rolf Seldon var kontraktsprost i Östersund och hovpredikant i Slottskyrkan i Stockholm.

Så långskottet är antingen att det var någon involverad i AGAG den grupp Lingärde hävdade främst hörde hemma i Jämtland och Östersund och ville kontakta någon på "hemmaplan" och berätta något..
Alternativt någon person som varit med och "övervakat" Palme under hans besök i Jämtland strax innan mordet som fått kunskap om något intressant om Palme eller ev gm.
Sedan kan man ju givetvis undra varför personen bara gjorde ett enda försök eller om han kan ha nått Seldon senare och anförtrott honom något med löfte om tystnadsplikt.

Angående den s.k. "Magnumklubben". Citerar här nedan QEVeritas inlägg med länkar och det är mycket riktigt artiklarna av Håård m.fl. som jag avsåg. Jag får backa vad gäller Östersund - det finns inget som bekräftar i dessa artiklar att det var i Östersund även om jag gärna skulle lägga en slant på det. Det intressanta är just kopplingen till Lingärdes dokument som QEVeritas skriver om och sedan adderade jag Sverker Ulvfing som ju innan han flyttade till Stockholm var anställd som officer i just Östersund. Men det är helt riktigt att detta enbart är spekulationer.


http://sv.tinypic.com/view.php?pic=6yp5ja&s=5#.VQdB7KMV9jp

Jag skrev lite utförligare om detta i Barbro/Leon-tråden för ett par år sedan. Uppgifterna tror jag jag såg i förbifarten i Det grå brödraskapet, alternativt i Spionjägaren. Jag läste båda så gott som parallellt då. Sedan hittade jag en uppdatering av Polisen i krig 1994 (ersatte den från 1983; Anv Krig HR och LR, 1983-10-03, dnr SH 1813-83). Står mer i länken. Notera punkt 2.5 där det står om Säpo´s krigsplacerade personal:
För övrigt så finns det en del uppgifter som inte är länkbara eftersom de är muntliga. T ex det faktum att vissa krigsförbandschefer gick vid sidan av det ordinarie krigsplaceringssystemet och organiserade svarta plutoner. Rekryteringen gick via bl a FBU (försvarsutbildarna). Med "svarta" skall ses att de befann sig i ett administrativ gråzon genom att de som placerades där inte fick sin krigsplacering via Pliktverket (som då skall ses som "vita"). Hur många sådana plutoner och vilka uppgifter de hade, det har jag ingen koll på. I en del fall stannade dessutom planeringen på pappret.

https://www.flashback.org/sp45471547

Fast det står väl ingenstans att SB faktiskt tillhörde Säpos krigsorganisation? I din ursprungliga post spekuleras det om den saken (och det kan man ju göra). Men vi har väl ingen konkret uppgift som tyder på det?

Det är säkert en riktig observation du gör. Jag skrev också att inte all information är länkbar av olika anledningar. Man kan dock fråga sig vilka som skulle kunna kvala in i den sortens krigsorganisation, vilken sorts bakgrund och kompetens dessa torde behöva.

En vink om det kan vara att kolla i författningstexten om vilka uppgifter dessa krigsplacerade förväntas utföra. Då ser man att kravspecen stämmer hyfsat väl med vad man får anta att SB-grupper hade i uppgift.

Spekulation eller slutsats efter analys av tillgängligt material? Ja, det är upp till betraktaren att avgöra.

Intressant.

http://kgholmstens.blogg.se/2012/december/mordet-pa-olof-palme.html

Samma som jag läst då. Har hela tiden fått uppfattningen att Håård som ju är den som drivit CP spåret med bland annat återanvändning av gamla uppgifter (som en del i tråden här plägar göra) saker som redan kunnat avfärdas ändå försökt blåsa liv i det spåret inte alltid är tillförlitlig eller ibland till och med medveten desinformatör som för fram uppgifter som denne vet sedan tidigare inte är korrekta. Inte heller Ashberg har jag fått något större förtronde för i Palmemordsammanhang.

När detta skrevs fick jag omgående en otäck känsla av att vilja blanda bort korten för dem som var mindre insatta (dvs allmänheten som svalde CP historier jur enkelt som helst) eller att vara okunnig då man var diffus och inte ville avslöja något av substans och bakgrunden tydligare.

Det är helt enkelt ett sätt att skapa begreppsförvirring om för det första AG (eller Rear Guard) och AGAG som ibland benämns AktionsGruppen Arla Gryning som skulle vara en del av SB eller AG med bas i Stockholm och den då kända Försvarsskytteföreingen också Stockholmsbaserad med mera exklusivt medlemsskap och vad jag minns mycket mer arrangemang med studiebesök på försvarsanläggningar etc och ganska begränsad skytteverksamhet.

Det som många kallade Magnumklubben var i själva verket legenden Hambrungers Magnumsällskap.

I Stockholm fanns också en förening som jag inte minns namnet på inriktad mot sk westernskjutning som lobbade för att westernskytte även sk snubnoses, derringers mm skulle klassas som sportskytte och därmed kunde ges licens för till vanliga sportskyttar.

Sedan fanns det säkert grupper inom skytteföreningar runt om i landet som sysslade med just särskild träning med magnumvapen. Själv har jag deltagit i en sådan inofficiell grupp med anknytning till en FBU-förening och en pistolskytteförening som ordnade lokala aktiviteter i form av skjutträning men olika typer av militära och civila vapen och andra typer av studiecirklar kring olika försvarstelniska frågor materielkunskap mm med gästföreläsningar av intressanta personer.

Vad jag förstod ville artikerförfattarna få det till att Arla Gryning var någon slags sådan gruppering utanför Frivilligförsvaret som några personer i med vapenintresse och mörkblbruna ideer på en ort i Norrland själva kallade Arla Gryning eller andra Magnumklubben för att de gillade magnumvapen. Vad jag förstår var detta inte någon förening utan bara ett epitet som andra fäst på dem pga intresset. Att dessa skulle utgöra något Arla Gryning har jag inte sett någon trovärdig bekräftelse på.