Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Självklart.


GM hade en blå mössa med upprullad kant. Om det är "fullkomligt säkert" (som ett vittne uttryckte sig) eller "utom rimligt tvivel" är en subjektiv fråga. "Utom rimligt tvivel" räcker för mig.

Vittnet AB var 5 - 10 meter bakom GM när skotten föll. Tre timmar efter mordet uppgav AB att GM hade en "mörkblå stickad mössa som var ihoprullad ett par ggr". Tre dagar efter mordet uppgav AB att han var "fullkomligt säker" att mössan hade en mörkblå färg. Mössan var inte bara "stickad", den var "grovt stickad". AB gjorde en teckning av mössan. "En bred uppvikt kant som gick runt huvudet. Han är helt säker på att mössan hade en mörkblå färg. Detta förhållande säger sig AB vara fullkomligt säker på och han säger att detta förhållande berättade han också omgående efter att han kom hem till bostaden för sin hustru vilken verifierar förhållande vid detta förhör."

Vittnet IM såg GM i "3 - 4 minuter" (enligt förhöret den 12 november 1987). Från andra sidan Sveavägen. Tio timmar efter mordet uppgav IM att GM hade en "mörk mössa". Två veckor efter mordet uppgav IM att GM hade en "stickad mössa". Inte bara det. Mössan var "grovt stickad". Den hade en "upprullad kant". Inte bara det. Mössan hade en "bred kant". I ljudinspelningen (som släpptes 2023) hörs att mössan var "blå".

AB:s och IM:s uppgifter stämmer med varandra, in i minsta detalj.

Även vittnena HJ och JÅS (som var närmare mordplatsen än IM) uppgav att GM kunde ha haft en mössa. AH och CA i bilen bakom JÅS lutade också åt mössa. Vittnet AD beskrev den på flera sätt, bl a "Sherlock Holmes-mössa". Övriga vittnen vid mordplatsen var osäkra eller såg ingen huvudbonad. Inget vittne vid mordplatsen uppgav att GM hade en keps. Vittnet LJ kallade den "kepsliknande". LJ medgav att GM kunde ha haft en annan huvudbonad än keps.

IM förväxlade GM och AB? Det är trams. Den tanken dök upp efter 2020. Den finns inte i utredningen.

Att IM förväxlade GM och AB har inget stöd i AB:s rörelser.

AB och hans tre kamrater N, K och Å passerade Tunnelgatan och fortsatte 20 meter norrut till Götabankens kontor och bankomatlokal (som hade gemensam ingång). Kontoret ersattes av Linders Resor i maj 1986. Senare av Ticket och 7-Eleven. AB följde med in i bankomatlokalen (enligt N). Enligt AB stannade han i ingången och steg ut på trottoaren efter en stund (efter hur lång stund är oklart). När dörren började stängas. K:s och Å:s uttag tog bara en minut och 10 sekunder (EG10019). När N, K och Å kom ut var AB där och följde med norrut. AB ropade "ni behöver inte gå så fort" (enligt K). Ingen av kamraterna visste hur långt norrut AB följde med (de hade ryggen mot honom). Vittnet NF uppgav att AB följde med 60 meter norrut. NF uppgav att han såg AB 5 - 10 meter bakom paret Palme när han mötte paret 70 meter norr om Tunnelgatan. Då hade AB stannat en stund och vänt (enligt NF).

AB:s kamrater var uppskattningsvis 30 - 50 meter meter framför NF när han mötte paret Palme och AB bakom dem. I två förhör har Lisbeth ett svagt minne av AB:s kamrater (T116-L och T116-M). Hon minns dem som "ett par" (kanske K och Å). Kamraterna är alkoholpåverkade (liksom AB) och upptagna av varandra. När kamraterna förhörs den 26 mars minns de inte paret Palme.

Själv uppgav AB att han vände "10 meter norr om dörrarna till banken" (han tillfrågades inte förrän den 25 mars 1987). Ingen frågade AB vad han menade med "banken". Götabanken (och dess dörr 20 meter norr om Tunnelgatan) eller Skandiahuset (och dess dörrar 60 meter norr om Tunnelgatan). Ingen bad AB visa var han vände (inte heller vid rekonstruktionen den 5 april 1986). Enligt AB och hans kamrater var han inte söder om bankomaten (efter bankomatuttagen) innan han hamnade bakom paret Palme (inte mer än något steg). Hur långt norr om bankomaten han var (när han hamnade bakom paret Palme) vet ingen med säkerhet.

Den som påstår att NF såg en annan man bakom paret Palme måste förklara hur NF (som uppgav att han var nykter) kunde se en man som hade samma klädsel som AB (enligt NF) och samma avstånd till paret Palme (som AB hade när skotten föll) och samtidigt missa AB.

Att IM förväxlade GM och AB har inget stöd i AB:s klädsel.

AB hade avsevärt ljusare mössa (ljusgrå) och byxor (ljusbruna) än GM och ett annat ytterplagg (blå täckjacka) än den knälånga mörka rock som AB och IM (och de flesta andra vittnen) såg. AB hade även en stor och mörk axelremsväska (den skymtar på polisens foton). NF missade axelremsväskan. Den skulle inte IM ha missat under "3 - 4 minuter".

Att IM förväxlade GM och AB har inget stöd i AB:s längd.

AB:s 173 cm (som han nämnde i hovrätten 1989) var två cm kortare än Olof Palmes 175 cm (som finns i obduktionsprotokollet) och stämmer inte med IM:s intryck att GM var 10 - 15 cm längre än Olof Palme. Även vittnet CA jämförde GM:s längd med Olof Palmes och uppgav att GM var längre.


Det är vad LJ, HJ och Lisbeth säger i förhören 1986 och vittnesmålen 1989. Vad LJ och HJ säger utesluter även att GM flydde norrut på Luntmakargatan. Vad Lisbeth säger utesluter även att skottordningen var omvänd (hon kände smärtan efter andra skottet). Tre vittnen vars uppgifter stämmer med varandra räcker som bevis. Lars Borgnäs är tränad att hålla förhör (med ryska krigsfångar). Han gick försvarets tolkskola. Berättade han i en intervju. Läsa förhör är han inte lika bra på.


Därför att Lisbeth inte såg GM när hon vände sig om. Lisbeth såg AB (som framgår av Lisbeths och AB:s vittnesuppgifter 1986 och vittnesmål 1989). Lisbeth såg GM när HJ stannade taxin i Tunnelgatans mynning. Då såg både Lisbeth och HJ att GM kastade en blick över axeln och fortsatte springa. GM var 25 meter från mordplatsen (enligt HJ). IM trodde (i rättegångarna 1989) att Lisbeth och GM såg på varandra strax efter skotten. Sannolikt såg IM hur Lisbeth och AB såg på varandra (AB vittnade i rättegångarna 1989 att han och Lisbeth såg på varandra strax efter skotten). AB var 5 - 10 meter bakom GM när skotten föll. När Lisbeth vände sig om såg hon AB och hans blå täckjacka, inte GM och hans knälånga mörka rock (som de flesta vittnen såg).


Tre vittnen såg att GM hade revolver och att pipan var lång (AD, ACH och HJ). Fyra vittnen såg att GM sköt med höger hand (IM, AD, ACH och CL). Ett vittne (AB) trodde (men såg inte) att GM sköt med vänster hand (eftersom AB till skillnad från IM trodde att GM hade höger hand på Olof Palmes axel). Noll vittnen vid mordplatsen såg att GM hade en väska.

Fortsatt diskussion är slöseri med tid.

GM sprang uppför trapporna samtidigt som folk hjälpte till där nere. Inte samtidigt som LJ vände blicken mot Sveavägen. Det stämmer inte med LJ:s beskrivning av flykten uppför trappan. LJ missar GM:s första steg i trappan för att LJ vänder sig mot Sveavägen då, inte senare.

Men det står ju, i klartext, att LJ tar en titt mot Sveavägen, medan GM springer uppför trappen. FHL frågar dessutom ytterligare en gång för att klarifiera. Sedan tittat LJ uppenbarligen mot GM igen, och ser denne nå krönet och kasta en blick.

Så inte otänkbart att GM tittade bakåt en extra gång, en bit upp i trappen ...

Uppe på åsen ses GM titta bakåt 2-3 gånger på en ganska kort sträcka. En ovanligt nervös GM?

Tro vad du vill.
I din vågskål ligger fortfarande bara; 2 tiduppskattningar Palme-Nytt och intervjun till Jur-komm.
Resten är spekulationer (kring ett tidsschema som heller inte går ihop) och nu fler otrevligheter.

Att du helt vill kasta bort alla uppgifter i IM-listan så att din teori ska gå ihop får stå för dig.
Du påstår indirekt att tiderna där trots asterisk på några, ska vara mer än 30 minuter fel.

Men jag vill allt mena på att det 23:42 varken var så många polisbilar som vi ser på Lisbeth-bilden.
Ej heller att Berntsson och Rysén anlänt Västerlånggatan.
Mårten och Ingrid som först promenerar till Vanadisvägen, sätter på Te-vatten.
Får därefter reda på vad som hänt av Lisbeth som är på Sabb och ringer.
De tar sedan en taxi till Västerlånggatan.
Saknade nycklar och fick låna extranycklar av grannen Janken Myrdal.
Sedan tillbaka ned och bli skjutsade av Berntsson.
Detta går omöjligen ihop ens utan IM-listan.

Jag skulle skriva under ett inlägg där ngn skrev om ett vittne som var säker på att han såg CP men skriver ett eget.
Jag har fått boken mannen i podden skrivit o kopierade några sidor rakt av. Nr är vilken sida det är o jag lät det va kvar.
Kopierar senare det att mannen skriver att CP blev ihjälslagen.

https://shows.acast.com/palmemordet/episodes/309-lars-inge-svartenbrandt-med-david-luning

Kopia från boken "Så sköt jag Olof Palme":

54
Fredagskvällen den 28 februari 1986 inledde den första avlöningshelgen efter årets fattigaste månad och vid Dekorama stod Christer strategiskt placerad för att erbjuda sina varor till den stora skaran biobesökare som avnjutit filmen Amadeuz,

Christer förväntade sig en hygglig försäljning. Efter flera års försäljning på några olika platser i Stockholm visste han att Dekorama var en bra plats när det visats en välbesökt film.

Christer hade placerat sig i det sedvanliga hörnet där han nästan osedd kunde vistas och sköta sina affärer.

Plötsligt fick han syn på Sigge och dennes hustru komma gående bland filmbesökarna. Innan han hann kontakta Sigge insåg han att det inte var Sigge utan en person som var förvillande lik Sigge, i varje fall till kroppshållning och klädsel.

Strax bakom detta par kom ytterligare en bekant till Christer.

Christer tog ett djupt andetag och började fundera på vad denne, som kallades Svarten, men var kristnad till Lars-Inge Svartenbrandt hade där att göra. Svarten- brandt skulle ju sitta på Säters sjukhus dit han förpassats för sluten psykiatrisk vård efter en del uppmärksammade grova våldsbrott..

Christer drog sig lite längre in i vrån, där han stod, för den där galna djävulen ville han inte träffa. Christer var
55
inte rädd för Svartenbrandt men denne var så galen att en viss försiktighet nog kunde vara lämplig.

Plötsligt tar Svartenbrandt ett par längre steg och kommer ifatt paret där mannen påminde om Sigge. Svartenbrandt drar fram en revolver och avlossar två
skott. Det första skottet tycks träffa Sigges dubbel- gångare mitt i ryggen och det andra skottet tycks
snudda vid kvinnan. Christer drar ett djupt andetag för trots ett laglöst liv har
han aldrig sett en så brutal avrättning.

Efter skotten springer Svartenbrandt från platsen och uppför trapporna i Tunnelgatans förlängning.

Christer skyndar fram till det skjutna paret och stannar till bland flera åskådare som dykt upp.

Plötsligt tittar den skjutna kvinnan upp och tittar Crister rakt i ögonen samtidigt som hon säger "var det du som sköt min man?"

Christer förstod att han var illa ute varför han började springa från platsen utmed samma väg som Svarten- brandt.
Under språngmarschen började Christer tänka på hur illa ute han var och han började förändra sin löpning till ett lufsande för att försvåra en identifiering. När han kommer upp på Klara Norra lugnar han ner sig och börjar spankulera som övriga gångtrafikanter och via
56
några gator tar han sig ner till Centralstationen och därefter hem till bostaden.

Väl hemma tar han ett par piller ur sitt varulager och snart nog börjar den värsta ångesten dämpas. Han förstår att han måste börja tänka rationellt för han är övertygad om att snart knackar polisen på hans dörr.

Dagarna gick dock och inga poliser uppenbarade sig för att plocka in Christer till förhör och vardagen blev alltmer vardagslik och vanlig.

Christer började röra sig som vanligt men han följde ofta och gärna allt som sades om Palmemordet. Under lång tid följde han i media allt som sas om Palme-mordet.

Christer började allt oftare fundera på att vända sig till polisen för att tipsa om vem som mördat Palme men det fanns detaljer som avhöll honom och det var hans tidigare bekantskap med poliserna. Han hade vid mer än ett tillfälle hamnat i delo med Stockholmspoliserna och han trodde inte att dessa skulle tro på hans uppgifter om vem som mördat Palme.

Det var också en hederssak som hade sina rötter i undre världen. Christer hade aldrig tidigare tjallat på någon och att göra detta i ett så uppmärksammat fall skulle ge honom sämsta möjliga renommé i undre världen eller på kåken om han skulle hamna där.

Även om regeringens belöning var både lockande och
57
stor trodde inte Christer på att han skulle kunna komma atnjutande av denna.

Plötsligt en dag knackade det på Christers dörr och utanför stod fyra spanare och en piketstyrka.

Christer förstod omgående vad som var på gång och även om det var frestande att visa vem som bestämde hans bostad så förstod han att det inte var läge för vare sig protester eller motstånd. En upptrissad piket- polis var inte att leka med och han ställde sig i givakt så de kunde belägga honom med handfängsel. En storväxt polis tittade hela tiden på Christer och nickade lite uppskattande mot Christer när denne gav sig. Christer förstod att han nog fattat rätt beslut.

Christer delgavs misstanke om mordet på Olof Palme samt mordförsök på Lisbeth Palme. Han förnekade brott och vill ha en advokat innan han överhuvudtaget skulle säga något mer.

Ingenjören är lite bortglömd i mop dock så är han bara 172 cm lång.

" Erkände mordet i ett brev adresserat Kjell-Olof Feldt ca en vecka efter gärningen.
Bifogade två hylsor .357 Magnum Super X.
Har ägt en Smith & Wesson 357 Magnum Modell 27-2 med 6 tums pipa och tävlingsskjutit med denna.
Har köpt 3572P på Hallkvist Vapen eller i Gnosjö innan mordet.
Ingenjören har mordhotat Anna Lindh, Anders Ygeman, Ingemar Skogö och många fler.
Han har sökt upp flera statsministrar och statsråd på stan och konfronterat dem.!


https://wpu.nu/wiki/Ingenj%C3%B6ren

Nu tog jag mig tid igår kväll att kolla igenom materialet, och då får jag backa lite från den position jag uttryckte i mitt förra svarsinlägg. Du tycker jag är otrevlig, men det handlar om ett rimligt svar på din egen attityd, särskilt rörande Ulf Karlsson på mordplatsen där du påvisats förvanska utan att backa.

Det du nu skriver upprepar vad du redan sagt men tillför det om extranycklarna. Om dem kan jag säga, att om Mårten verkligen trott att föräldrarna befunnit sig i bostaden så skulle han väl ringa på ytterdörren istället för att ringa på hos Janken Myrdal för att få nycklarna. Saken är ju, att Mårten vill in i föräldrarnas bostad fastän han vet att de inte finns där.

Då måste ju ärendet rimligtvis handla om något annat än att träffa föräldrarna, vilket ligger bakom mitt resonemang om att Mårten åker till Gamla Stan för att "hämta vissa papper" som statsministern förvarat i bostaden men som inte fått hamna i fel händer. Vi talar då om försvarsrelaterade papper, typ någon kodbok. Det hakar ju även i den försvunna anteckningsboken som debatterats.

Det vi haft förhanden är två frågor. Den ena handlar om när Ulf Karlsson kom till mordplatsen och hur länge han stannade där, vilket sedan hakar i hans ankomsstid till Sabbatsberg. Där menar jag alltjämt att Karlsson kom väldigt tidigt och stannade en väldigt kort stund. I förhöret den 21/3 1986 säger han fem minuter, och i förhöret den 14/4 1988 säger han tio minuter. Någonstans där ligger det mest sannolikt, alltså 5-10 minuter. Och då har han ganska hyfsat med tid att ta sig till Sabbatsberg inklusive stanna och ringa på vägen, vid pass kl 23.43.

Den andra frågan handlar om "Lisbeth-bilden" verkligen togs så tidigt som kl 23.43. Här tycker jag att det finns många felkällor. Att Ulf Karlsson redan kommit till Sabbatsberg vid den tiden betyder ju inte nödvändigtvis att han tagit bilden då, utan den kan han ha tagit senare. Sven Anér säger att han talat med Karlsson den 3/9 2000, vilket är kort innan han skriver artikeln om "Lisbeth-bilden".

Huvudnumret i artikeln är förstås att han påstår att det skulle vara Lisbeth på bilden, vilket är helt uppåt väggarna fel. Men samtidigt ger Anér alltså de tidsuppgifter vi sett: Ulf Karlsson kommer till Sabbatsberg kl 23.40 och går först in och kollar ett par minuter, sedan ut igen, och då knäpper han bilden ifråga kl 23.43. Så redogör Sven Anér för saken.

Av tidsuppgifterna menar jag att Ulf Karlssons ankomsttid till Sabbatsberg verkar stämma ganska bra. Visst kan den ligga fel med några minuter, men knappast mer än så. När det däremot gäller tidsuppgiften för när "Lisbeth-bilden" tagits så finns naturligtvis möjligheten att Sven Anér förvrängt eller förfalskat den i syfte att ställa till med rabalder, vilket han ju hade en viss böjelse för. Det kan ju vara så, att Karlsson kommit vid 23.40 men hängt kvar i väntrummet eller trakterna ett tag innan Mårten & Ingrid dyker upp i den där polisbilen så att han kan ta sin "Lisbeth-bild".

När jag tittar på Mårten Palmes uppgifter om förloppet med omvägen via Västerlånggatan, vilka kommer först i tingsrätten, så är de visserligen lämnade under ed men ändå väldigt vaga. Det är åklagaren Anders Helin som frågar om förloppet efter att de skiljts från makarna Palme vid Bokcirkeln (se sid 24):

Helin: Och sen går ni hem till er.
Palme: Ja, ja till min flickvän.
Helin: Ja ni gick hem till... till din...
Palme: Ja.
Helin: Flickvän, ja. Och när får du reda på, vad som har hänt sen?
Palme: Vi sä... vi sätter på thé, kommer jag ihåg och så ringer min mor plötsligt och är väldigt chockad och säger, att de har blivit beskjutna. Och då störtar vi ut på gatan och så får vi tag på en taxi och åker till Västerlånggatan. Och sen så ser vi, att de inte är där och då åker vi till Sabbatsbergs sjukhus.
Helin: Och då får ni...?
Palme: Ja vi får skjuts av poliser som står utanför porten.
https://lennartremstam.blogspot.com/2015/07/tingsratten-palmemordet-vittne-marten.html

Det intryck jag hade fått var att telefonsamtalet kom ganska omgående efter att de kommit in till Klerings bostad. De hade satt på té, men verkade inte ens ha satt sig ner för att börja dricka det. Att de velat dricka té framgår ju redan av samtalen vid Bokcirkeln och då är det ju högst rimligt att tévattnet sätts på ganska omgående efter att de kommit in och är frusna.

Så hade jag uppfattat det hela, och då kände jag att 5-10 minuter på sin höjd kan ha förlöpt sedan de kommit innanför dörren. Vi vet att de kommer in strax efter 23.30 och då hade jag uppfattat det som att Lisbeth ringer senast vid 23.40. Och när hon ringer blir det inget långt samtal utan då går de undan, de "störtar" ut på gatan och får ganska omgående fatt på en taxi.

Här talar vi om ett scenario där de är i Gamla Stan kl 23.45 om inte ännu tidigare. Som jag visade med mina siffror i mitt första svarsinlägg så går det inte att utesluta att de hunnit ner till Gamla Stan och tillbaka till Sabbatsberg redan innan kl 23.43. Men mer troligt är att de legat några minuter senare, vilket i så fall förutsätter att tidsuppgiften för "Lisbeth-bilden" ligger något för tidigt. Det är inget konstigt med det, med tanke på att 14 år gått och då kan ju Ulf Karlssons minnesbild ha halkat lite.

Om vi däremot talar om en betydligt senare tid för "Lisbeth-bilden" så förutsätter det att Ulf Karlssons minnesbild är helt uppåt väggarna fel eller att Sven Anér helt enkelt förvrängt eller förfalskat tidsuppgiften. Det finns alltså felkällor här, och just därför ville jag backa lite från den hårdnackade inställning jag tog igår kväll, där jag uttryckte att "jag inte tror ett ögonblick" på en så sen uppgift.

En mer rimlig inställning är att det nog är möjligt med en betydligt senare tid för bilden, men att det inte verkat så vare sig på Mårtens uppgifter eller på de uppgifter som Ulf Karlsson givit via Sven Anér. Men om man tänker sig att Anér förvrängt eller förfalskat Karlssons uppgifter, eller på annat vis manipulerat Karlsson till att lämna en felaktig uppgift om när bilden togs, då hamnar vi i en situation där Mårtens uppgifter är enda stöttepelaren, och de uppgifterna är vid närmare granskning vagare än jag ville minnas.

Så det är alltså fullt möjligt, att Mårtens redogörelse är lite missvisande och att de i själva verket varit hemma i bostaden en längre stund innan Lisbeth ringer. Han blir ju heller inte tillfrågad om hur lång tid som förlöpte, utan säger bara att "vi sätter på thé", vilket ju låter väldigt tidigt men är ändå inte särskilt precist. Men om Lisbeths telefonsamtal ligger senare än vad Mårten ger sken av i tingsrätten, ja då finns naturligtvis möjligheten att det sena förlopp som du föreslagit ändå gäller.

Det förutsätter emellertid, att Sven Anér manipulerat eller förfalskat uppgifterna om när bilden togs, och det måste ju medges att det inte alls är otänkbart. Jag har i alla fall inget större förtroende för Anér, men att han skulle ha förfalskat den här tidsuppgiften om när bilden togs, det tyckte jag ändå låg i ytterkant. Att han "snurrar till det" med allt möjligt är förstås välkänt, men att han skulle förfalska eller manipulera en sådan här uppgift efter att nyligen ha talat med Ulf Karlsson, det tyckte jag lät magstarkt även för Anér. Men så kan det kanske ändå vara, och då öppnar det ju för ett sent förlopp.

Vad som talar för det sena förloppet skulle i så fall vara TT-uppgiften om att Mårten & Ingrid anlände till Sabbatsberg kl 00.20, och möjligtvis även IM:et som säger att poliserna kommenderades till Västerlånggatan kl 00.13. Om tiden på IM:et är riktig eller om asterisken ställer till det är för mig en öppen fråga. Men en sak som jag tänkte på när jag rotade i det här igår kväll var att Lena Österman, en av sköterskorna på Sabbatsberg, berättar om när Lisbeth fick dödsbudet. Och då hade familjen ännu inte kommit. Vi vet att Palme dödförklarades kl 00.06 och då lär ju läkaren ha gått till Lisbeth kort efter det. Så det tycker jag talar för att det sena förloppet ändå kan vara det riktiga.

Sammanfattningsvis står jag fast vid att Ulf Karlsson kommer tidigt och åker tidigt från mordplatsen. Det är högst troligt att han finns på Sabbatsberg redan 23.40 och då kan man ju inte i hans ände utesluta att han tagit "Lisbeth-bilden" kl 23.43. Rörande Mårtens & Ingrids "exkursion" till Gamla Stan håller jag med om att uppgifterna är alltför vaga för att ge något entydigt stöd för ett tidigt förlopp.

Det jag ville visa med mitt räkneexempel är att det går att få ihop med att de kommer till Sabbatsberg kl 23.43, men då måste skohornet fram. Plockar man bort skohornet får man lägga till några minuter. Det sena förloppet däremot handlar ju om när Lisbeth egentligen ringer upp Mårten hos Ingrid, och då verkar det ändå vara så att hon ringer senare än vad Mårten ger sken av i tingsrätten.

Tidig Ulf Karlsson, sen exkursion alltså. Och med Sven Anér är det rentav värre än jag trodde, vilket ju inte säger lite.

På Expressens ikoniska foto av Kjell (sidan 7 i Expressen den 5 mars 1986) är dörren öppen för att Kjell just har satt sig. Fotografen passar på att ta bilden när dörren är öppen.

Självklart satt inte Kjell med dörren öppen hela tiden. Säkert var dörren stängd för det mesta. Det var lättare att höra svaren om dörren var stängd. Obehöriga hörde inte samtalen om dörren var stängd. Dessutom var det kallt ute. Minus sex.

Gott, men självfallet anser jag ju inte att jag "förvanskat". Med ett sådant påstående får du gärna precisera exakt vad.

Det finns ju fler källor i allt detta och inte enbart det Anér fått fram.
(Och nej, jag tror inte på att Anér ljugit eller förvanskat här. Han har säkert hört 23:42 från Ulf och tagit det för en korrekt tid.)

Vi har Ulf Karlssons egna förhör också.
EAE 2495-C så uppger han att han kom ca. 23:30 och var på platsen 10 min. I ett senare förhör endast 5 minuter på platsen. Svårt att dra slutsatser där, annat än att Ulf Karlsson är på platsen då avspärrningen sätts upp.

Även då Lena Ö's vittnesmål som du själv också tar upp.

Gällande avsikten för Mårten att bege sig Västerlånggatan, så är det en helt annan diskussion.
Här är det ju frågan om tiden för "Lisbeth-bilden" och då är det endast ATT Mårten och Ingrid varit vid Västerlånggatan som är intressant.

Tack för ett klart mycket trevligare inlägg!

Vid närmare eftertanke har du rätt i att du inte "förvanskar" utan det ska heta att du ljuger. Alla känner ju till hur du håller på och infiltrerar och manipulerar. Ta och lyssna lite på Postum, jag delar hans uppfattning om dig till 100%.

Efter alla dessa rundor ljuger du fortfarande om att Anérs tidsuppgift (som han fått från Ulf Karlsson) skulle vara "23.42" medan det i artikeln står 23.43. Detta visar att inget är för smått för dig att ljuga om. Du kör visst samma metod som Stig Engström körde med utstämplingstiden, nämligen att om man ljuger om skitsaker så orkar folk inte hålla efter det.

I det här inlägget ljuger du dessutom om innehållet i EAC2495-C, som är det första uppslaget som finns ute (daterat den 20/3, se sista sidan i pdf:en).

https://drive.google.com/file/d/1rcVZ_u7QbmGD5s730_KFslHXLGgHSiTA/view

Där står inte ett knyst om hur länge Ulf Karlsson stannade vid mordplatsen, utan den första uppgiften om den saken kommer dagen efter (se sid 2 i pdf:en):

"Under ca fem minuter gick han runt mordplatsen och fotograferade."

Den första tidsuppgiften heter alltså fem minuter, inte tio minuter. Det är först den 14/4 1988 som Karlsson säger tio minuter (se sid 4 i pdf:en).

Angående ankomsttiden till mordplatsen så manipulerar du den också. Så här står det i uppslaget du hänvisar till:

"Karlsson kom till mordplatsen 860228 ca 23.30. Karlsson kom med sin fru och en av polisens piketer hade just kommit till platsen."

Dels framgår att ankomsttiden är ungefärlig och att han kommit i nära anslutning till att piketen kom. Det låter som om bara en piket funnits på plats, men troligtvis handlar det ändå om den andra piketen (Norrmalmspiketen). Det är definitivt före kl 23.30, och "ca 23.30" uttrycker alltså en avrundning.

I tidningsartikeln (sid 3 i pdf:en) säger Ulf Karlsson att han "kom till mordplatsen strax efter att ambulansen med Palme kört iväg", och då har jag utrett i detalj att ambulanserna kört iväg vid pass 23.26. I samma veva kommer även Norrmalmspiketen. De börjar inhägna mordplatsen med plastband så snart ambulanserna kört iväg.

Även om man arbetar med ofördelaktiga antaganden så hinner Ulf Karlsson ändå till Sabbatsberg före den av Sven Anér redovisade tiden kl 23.43. I realiteten torde han ha kommit dit några minuter tidigare än så. Det finns ingenting i materialet som antyder att Ulf Karlsson fortfarande skulle befinna sig på mordplatsen kl 23.43, vilket är vad du påstått reservationslöst. Och i och med att du inte backar när man påvisar att du har fel så blir ju slutsatsen ofrånkomlig att du medvetet ljuger om saken.

Huruvida det är Ulf Karlsson som lämnat en felaktig tidsuppgift till Sven Anér rörande "Lisbeth-bilden" eller om det är Sven Anér som förvrängt eller förfalskat uppgifterna, det går naturligtvis inte att säga med säkerhet. Men om jag skulle satsa en slant på endera alternativet så skulle jag nog satsa på att det är Anér som ljuger.

Ditt humör skiftar snabbt och du är i precis samma fack som Postum, speciellt när det kommer till att inte kunna diskutera med meningsmotståndare utan personangrepp och falska påståenden. Smutsigt och tröttsamt!

Ok, du ska få ett "backande" av mig.
Ulf Karlsson kan kanske ha hunnit till Sabb 23:42 om han hade skyndat sig, men frågan vi diskuterar här är bilden och om det vid 23:42 skulle kunna vara Ingrid Klering på den!
Det du inte har med i dina spekulationer är att Ulf måste ha anlänt Sabb tidigare än så för att parkera bilen. Ta fram sin kamera. Och därefter har du ingen aning om när polisbilen ens kom.
"Knäppt bilden" kl.23:42 ser jag fortfarande som omöjligt!

Utifrån bilden med alla polisbilar parkerade så ser jag som sagt inte heller någon större möjlighet att den kan vara tagen så tidigt. (IM-listan, Rimborns påstående om att det är hans bil som står längst upp i bild.)

Sedan har vi ju då detta med, om det är Ingrid Klering på bilden.
Det anser vi båda, där jag ser det som omöjligt att bilden är tagen 23:42.

Nej vad vi diskuterar här är absolut inte om det är Klering på bilden. Det har vi ju varit ense om hela tiden. Jag har aldrig ifrågasatt att det skulle vara Ingrid Klering på bilden, och du har heller aldrig påstått något annat. Då undrar man varför du nu insinuerar att jag skulle ha trott något annat?

Det jag förde på tal är att du kategoriskt och reservationslöst påstod i ditt inlägg som jag först svarade på, att Ulf Karlsson befann sig på mordplatsen vid den tidpunkt – fortfarande kl 23.43 – när Ulf Karlsson enligt Sven Anér säger att han befann sig på Sabbatsberg och tog "Lisbeth-bilden".

Nu backar du på det påståendet, och det välkomnar jag. I själva verket är det högst osannolikt att Ulf Karlsson skulle befinna sig på mordplatsen så sent, och mycket troligt att han redan kommit till Sabbatsberg vid den tiden.

Lustigt nog upprepar du den påvisat felaktiga uppgiften "23.42" gång på gång, vilket ju inte kan ha någon annan förklaring än att du satt i system att använda sådana pisslögner i provokativt syfte. Det tycker jag säger väldigt mycket om din attityd och ditt arbetssätt överlag.

Det här kunde ha blivit ett angenämt meningsutbyte om det inte varit för din utomordentligt dåliga attityd. Men det där känner vi ju till sedan tidigare, och det är som det är med den saken. Vad mitt humör beträffar så kan jag meddela att jag är på utmärkt humör och har varit det hela tiden.

Kanske ligger vi inte helt och hållet på samma våglängd i sakfrågorna här, men ändå tycker jag att vi fått dem ordentligt genomlysta och att vi båda fått tänka efter lite och även samla upp och bearbeta vad som finns i materialet. Det finns ju ett värde i det också, eller hur?