2016-05-13, 11:28
  #78037
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Det är ju redan partialbråksuppdelat, så du behöver inte ansätta någonting.

Juste! Löste det, tack! Om jag har (D*e*(fx + g))/((x^2 + e^2)(x^2 + fx + g)), kan jag skriva om det på något sätt eller är PBU enda lösningen här att gå vidare? D,e,g,f är konstanter.
Citera
2016-05-13, 12:41
  #78038
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Jo, du ska använda den där ledningen tillsammans med det givna uttrycket du har för k(x). Det kommer att ge dig ett ekvationssystem där du kan uttrycka T(xᵢ₊₁) i T(xᵢ) och T(xᵢ₋₁). Då kan du formulera det i termer av ett linjärt ekvationssystem.
När jag produktutvecklar får jag jätte konstiga termer. Du har inte lust att visa hur man produktutvecklare (ledningen) korrekt?
Kan liksom inte ta mig vidare.
Citera
2016-05-13, 12:44
  #78039
Medlem
Tänkte fel
__________________
Senast redigerad av Armega 2016-05-13 kl. 12:49.
Citera
2016-05-13, 12:50
  #78040
Medlem
e⁻ˣ = lim n → ∞ (1-x/n)ⁿ, hur ska man då tolka detta när även x → ∞? Delvis vad kan man säga om x/n då? Säger man då att x → ∞, n → ∞ ⇔ x/n = 1 så att (1-x/n)ⁿ = 2ⁿ → ∞? Ska jag använda polära koordinater istället då det blir en 2 variabelproblem?
Citera
2016-05-13, 12:54
  #78041
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av TenTen
Bestäm den minsta konstanten a>0

∫sin(x/2)dx = 0 mellan a och 0 där a>0

[-2cos(x/2)] = -cos(a/2) + 2cos(0)

kommer inte längre än så. lite tips?

∫ 0 dx = 0. För vilka a > 0 är sin(x/2) = 0?
Citera
2016-05-13, 13:10
  #78042
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kreativtnamn123
e⁻ˣ = lim n → ∞ (1-x/n)ⁿ, hur ska man då tolka detta när även x → ∞? Delvis vad kan man säga om x/n då? Säger man då att x → ∞, n → ∞ ⇔ x/n = 1 så att (1-x/n)ⁿ = 2ⁿ → ∞? Ska jag använda polära koordinater istället då det blir en 2 variabelproblem?

Det beror på hur n och x beror på varandra. Så det går inte riktigt tolka utan att du specificerar det. Om x/n = 1 så får du att (1 - x/n)ⁿ = 0 så alltså går gränsvärdet mot 0 och inte ∞.
Citera
2016-05-13, 13:10
  #78043
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kreativtnamn123
e⁻ˣ = lim n → ∞ (1-x/n)ⁿ, hur ska man då tolka detta när även x → ∞? Delvis vad kan man säga om x/n då? Säger man då att x → ∞, n → ∞ ⇔ x/n = 1 så att (1-x/n)ⁿ = 2ⁿ → ∞? Ska jag använda polära koordinater istället då det blir en 2 variabelproblem?

Det du eftefrågar är alltså lim x→ ∞ e^(-x) = lim x→∞ (lim n → ∞ (1-x/n)^n)
Gränsvärdet är alltså noll, det ser du i VL. Genom den omskrivningen kan du tolka det. Om du vill resonera kring uttrycket i HL så är det viktigt att inse att oändligheten delat på oändligheten inte är ett uttryck som är "vettigt" eller väldefinierat inom reell analys (det som vi håller på med här). Därför använder vi behjälpligt omskrivningen att lim n → ∞ (1-x/n)^n = e^(-x) för att förstå det gränsvärdet!
Citera
2016-05-13, 13:14
  #78044
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av TenTen
Bestäm den minsta konstanten a>0

∫sin(x/2)dx = 0 mellan a och 0 där a>0

[-2cos(x/2)] = -cos(a/2) + 2cos(0)

kommer inte längre än så. lite tips?

du vill alltså att 2cos(0) - 2cos(a/2) = 0 (antar att du skrev fel i sista delen)

dvs: cos(0) = cos(a/2)
cos(0) = 1 => cos(a/2) = 1, a=0 löser detta men är inte en sökt lösning, vi vet att cos är 2pi periodisk men även upprepar sig efter pi radianer, alltså vill vi att a/2 = pi => a=2pi.
Citera
2016-05-13, 13:15
  #78045
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Yukno
Juste! Löste det, tack! Om jag har (D*e*(fx + g))/((x^2 + e^2)(x^2 + fx + g)), kan jag skriva om det på något sätt eller är PBU enda lösningen här att gå vidare? D,e,g,f är konstanter.

Det blir nog bara att köra på med PBU.
Citera
2016-05-13, 14:36
  #78046
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Det blir nog bara att köra på med PBU.

Okej och då blir ansättningen: A/x + B/x^2 + (Cx+D)/(x^2+fx+g) eller?
Citera
2016-05-13, 14:37
  #78047
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Yukno
Okej och då blir ansättningen: A/x + B/x^2 + (Cx+D)/(x^2+fx+g) eller?

Nej den blir

(Ax + B)/(x² + e²) + (Cx + D)/(x² + fx + g)
Citera
2016-05-13, 14:42
  #78048
Medlem
Gengarzs avatar
A1,...,An är oberoende händelser. Låt pj := P(Aj).

Uppgift: Ange ett uttryck för P(något av A1,...,An inträffar) i termer av p1,...,pn.

Svaret är tydligen;

P(något av A1,...,An inträffar) = P(∪(Aj)) = 1 - π(1-pj)

∪: Union av alla värden Aj; n, j=1
π: Stora pi; Produkt av alla värden (1-pj); n, j=1


Vilken sats/regel/lag/axiom motiverar följande ekvivalens "P(∪(Aj)) = 1 - π(1-pj)"?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in