2011-02-18, 16:37
  #7237
Medlem
Otroligs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av zozola
Matte D

Jag ska lösa sin(3x) = sin ( x + (π/4 )

Jag körde med additionsformeln men kom ingenstanas, så det jag undrar är

Sambandet sin(3x) = sin ( x + (π/4 )

Är det samma som

sin(2x) = sin (π/4)



Utförliga förklaringar uppskattas!
Med vänliga och tacksamma hälsningar
Zozola
Du behöver inte hålla på med additionsformler och dylikt, inse bara att:

sin3x = sin(x + π/4) ⇔ 3x = x + π/4 + 2π·n eller 3x = π - (x + π/4) + 2π·n för varje heltal n och lös dessa ekvationer för sig varvid du erhåller alla lösningar för ekvationen.
Citera
2011-02-18, 17:03
  #7238
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sigma88
Anta att vi har 2 företaget som samma identiska produkt på 2 olika platser x och y i någon set X ⊂ [0,1]. Det kostar ingenting att tillverka produkten. Konsumenterna är likformigt fördelade över L = [0,1] och varje konsument köper 1 st från den närmsta butiken. Om x = y så delar respektive företag på kunderna. Varje företag vill förstås maximera dess vinst.

a) Anta att båda företagen säljer till priset p > 0. Hur skriver jag upp detta som ett "normal-form game" och hur hittar jag Nash equilibrium (x*,y*) när X = L?

Kallar företagen A och B. Låt säga att A och B väljer att lägga sina butiker vid position x resp. y. Låt m = (x + y)/2. Antag först att x ≤ y. Då kommer alla kunder från [0, m) gå till X, och alla från (m, 1] gå till Y. Vinsten för X är alltså m, och vinsten för Y är 1 - m. Om y ≤ x så är det istället så att vinsten för X är 1 - m, och vinsten för Y är m. Alltså är payoff-funktionen för X

f(x, y) = (x+y)/2 om x ≤ y,
f(x, y) = 1-(x+y)/2 om x ≤ y,

och payoff-funktionen för Y är 1 minus payoff-funktionen för X. Nu vet jag inte exakt vad som menas med "normal-form game", men jag skulle kalla detta för nån slags normalform. Hitta Nash-jämvikten kan du säkert göra själv. (Jag kan se en jämviktsposition direkt.)

Citat:
Ursprungligen postat av sigma88
b) Anta nu att X ⊂ [0,1] är en godtycklig set så att 1/2 ∈ X. Hur skriver jag upp detta som ett "normal-form game" och hur hittar jag Nash equilibrium (x*,y*)?

Tja, det är ju samma payoff, bara att valen företagen har är begränsade till X. Men om du har gjort uppgiften innan borde detta inte vara svårt.
__________________
Senast redigerad av dbshw 2011-02-18 kl. 17:06.
Citera
2011-02-18, 17:34
  #7239
Medlem
spudwishs avatar
Några frågor till saknar facit på samtliga

1. Define f(z) = (1/z)sin z for z=/=0, f(z) = 1 for z=0.
a) Explain why f(z) is analytic at the origin.
b) Find D^3 f(0) and D^4 f(0).

a) Ingen aning, för att den har en Taylorutveckling runt z=0?
b) Tja, inga problem att derivera Taylorutvecklingen term för term, men det verkar lite brutalt att man ska se att ex tredjederivatan är http://www.wolframalpha.com/input/?i=d3/dx3+(1/x)sin+x

2. Assume that f(z) is analytic at the origin and that f(0)=f'(0)=0. Prove that f(z) can be written in the form f(z)=z^2 g(z), where g(z) is analytic at z=0.

Om f är analytisk i origo kan den Taylorutvecklas där s.a f(z) ={sum} a_k z^k. Begynnelsevillkoren ger att a_0 och a_1 s.a f(z) = {sum 2,inf} a_k z^k. g(z) kan väl konstrueras genom att sätta g(z) = (1/z^2)f(z) = {sum 2,inf} a_k z^(k-2), som är analytisk. Rimligt?

3. Let g be continuous on the real interval [0,1] and define H(z) = ∫{0,1} g(t)dt/(1-zt^2), |z|<1. Prove that H is analytic in the open disk.

Här har jag bara kopierat från en liknande uppgift där man skulle visa att en funktion är "entire" (dvs analytisk på hela C). Utförandet verkar vara att man hittar en Taylorutveckling för (1-zt^2)^(-1), dvs {sum 0,inf} (zt^2)^k s.a. H(z) = {sum 0,inf} [∫{0,1} t^(2k) g(t) dt] z^k. Vet dock inte hur jag ska göra för slutklämmen. Integraluttrycket är en konstant beroende av k så att man egentligen får uttrycket {sum 0,inf} a_k z^k där a_k är integraluttrycket. Om |z|<1 så konvergerar serien. Gör det funktionen analytisk, eller?
Citera
2011-02-18, 18:17
  #7240
Medlem
Otroligs avatar
1. f(z) = (1/z)·sinz för z ≠ 0 och f(z) = 1 för z = 0.

Derivetan i z = 0 är lim (Δz → 0) (f(0 + Δz) - f(0))/Δz = lim(Δz → 0) (sin(Δz)/Δz - 1)/Δz = (sin(Δz) - Δz)/(Δz)²

MacLaurinutveckling av sinΔz = Δz - (Δz)³/3! + O((Δz)⁵)

lim(Δz → 0) (Δz - (Δz)³/3! + O((Δz)⁵) - Δz)/(Δz)² = lim (Δz → 0) -Δz/6 + O((Δz)³) = 0

Därmed deriverbar i en omgivning kring z = 0 och då alltså analytisk.

Tja, MacLaurintvecklingen av funktionen f(z) är ju:

f(z) = 1/z · sinz = 1/z ∑ (-1)ⁿ·z^(2n + 1)/(2n + 1)! = ∑ (-1)ⁿ·z^(2n)/(2n + 1)! = 1 - z²/3! + z⁴/5! - z⁶/7! + ...

Nu ser vi tämligen enkelt att f^(3)(0) = 0 och f^(4)(0) = (4·3·2·1)/5! = 1/5 med reservation för räknefel.
Citera
2011-02-18, 18:23
  #7241
Medlem
hur bestämmer man arean innanför kurvan med p-framställningen y= (sin t)^3 , x = (cos t)^3 , t= 0-> 2*pi

jag vet att det har nånting med Greens formel att göra, men jag har ingen aning hur man ska gå framåt.

tack på förhand
Citera
2011-02-18, 18:23
  #7242
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
2. Evaluate ∫e^(iz)dz/(z^2+1)^2 [along C] where C is the circle |z|=3 traversed once counterclockwise. [Hint: Show that the integral can be written as the sum of two integrals around small circles centered at the singularities.] (ej facit)

Termen z^2 krånglar till det för mig. Hinten vet jag inte om jag förstår rätt. Ska jag skriva om integralen som ∫(e^(iz)/(z^2+1))dz/(z^2+1) + ∫(e^(iz)/(z^2+1))dz/(z^2+1) längs konturerna för resp singularitet?

Okej nu jävlar. Låt γ1, γ2, γ3, γ4 vara som i figur. Polerna ±i är alltså markerade med kryss.

http://img340.imageshack.us/img340/9...plexanalys.png

Övertyga dig om att

∫_γ3 + ∫_γ4 - ∫_γ1 = ∫_γ2

(I dessaa, och alla andra integraler nedan, så är det underförstått att integranden är e^(iz)dz/(z^2+1)^2.) Tänk dig alltså att de delar där den gröna kurvan är parallell med sig själv eller med eller med en annan kurva så sammanfaller de egentligen, bara att vi inte kan rita ut det.

På så sätt blir det så att att på delarna där gröna kurvan först går i ena riktningen och sedan igen längs med samma del, fast motriktat, så tar integralerna på de sträckorna ut varandra. Kvar blir bara den delen som går längs med de blåa, minus den delen där den går längs med de röda, och vi har formeln ovan.

Men, nu kan vi tänka oss att vi ändrar på den gröna kurvan pyttelite, så att vi tar isär de delarna där den är parallell med sig själv, så den blir en enkel kurva. Då omsluter den ett område i ℂ där integranden är analytisk, och alltså blir av Cauchys sats

∫_γ2 = 0.

Eftersom integranden är kontinuerlig så följer att samma integral måste vara lika med noll om vi flyttar tillbaka γ2 till den kurva som inte är enkel, men där de olika delarna faktiskt tar ut varandra.

Nu har vi alltså visat att

∫_γ3 + ∫_γ4 - ∫_γ1 = 0

eller med andra ord

∫_γ1 = ∫_γ3 + ∫_γ4.

Vänsterledet är det du ska räkna ut; högerledet kan du räkna ut mha Cauchys integralformel.
__________________
Senast redigerad av dbshw 2011-02-18 kl. 18:25.
Citera
2011-02-18, 18:32
  #7243
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
Några frågor till saknar facit på samtliga

1. Define f(z) = (1/z)sin z for z=/=0, f(z) = 1 for z=0.
a) Explain why f(z) is analytic at the origin.
b) Find D^3 f(0) and D^4 f(0).

a) Ingen aning, för att den har en Taylorutveckling runt z=0?

T.ex. ja.

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
b) Tja, inga problem att derivera Taylorutvecklingen term för term, men det verkar lite brutalt att man ska se att ex tredjederivatan är http://www.wolframalpha.com/input/?i=d3/dx3+(1/x)sin+x

De frågar bara efter tredje- och fjärdederivatan vid origo. Dessa kan du läsa ut direkt ur Taylorutvecklingen runt z=0.

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
2. Assume that f(z) is analytic at the origin and that f(0)=f'(0)=0. Prove that f(z) can be written in the form f(z)=z^2 g(z), where g(z) is analytic at z=0.

Om f är analytisk i origo kan den Taylorutvecklas där s.a f(z) ={sum} a_k z^k. Begynnelsevillkoren ger att a_0 och a_1 s.a f(z) = {sum 2,inf} a_k z^k. g(z) kan väl konstrueras genom att sätta g(z) = (1/z^2)f(z) = {sum 2,inf} a_k z^(k-2), som är analytisk. Rimligt?

Yes.

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
3. Let g be continuous on the real interval [0,1] and define H(z) = ∫{0,1} g(t)dt/(1-zt^2), |z|<1. Prove that H is analytic in the open disk.

Här har jag bara kopierat från en liknande uppgift där man skulle visa att en funktion är "entire" (dvs analytisk på hela C). Utförandet verkar vara att man hittar en Taylorutveckling för (1-zt^2)^(-1), dvs {sum 0,inf} (zt^2)^k s.a. H(z) = {sum 0,inf} [∫{0,1} t^(2k) g(t) dt] z^k. Vet dock inte hur jag ska göra för slutklämmen. Integraluttrycket är en konstant beroende av k så att man egentligen får uttrycket {sum 0,inf} a_k z^k där a_k är integraluttrycket. Om |z|<1 så konvergerar serien. Gör det funktionen analytisk, eller?

Ja, funktionen är analytisk om den har en Taylorutvecklar som konvergerar mot rätt värde i en omgivning av en punkt. Så om du har visat att så är fallet s åär du klar. Var dock försiktig, det känns som att nånstans i ditt argument behöver du byta plats på summan och integralen och det är inte alltid man får göra det.
Citera
2011-02-18, 19:15
  #7244
Medlem
spudwishs avatar
Tack Otrolig och dbshw!

Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Okej nu jävlar. Låt γ1, γ2, γ3, γ4 vara som i figur. Polerna ±i är alltså markerade med kryss.

http://img340.imageshack.us/img340/9...plexanalys.png

Övertyga dig om att

∫_γ3 + ∫_γ4 - ∫_γ1 = ∫_γ2

(I dessaa, och alla andra integraler nedan, så är det underförstått att integranden är e^(iz)dz/(z^2+1)^2.) Tänk dig alltså att de delar där den gröna kurvan är parallell med sig själv eller med eller med en annan kurva så sammanfaller de egentligen, bara att vi inte kan rita ut det.

På så sätt blir det så att att på delarna där gröna kurvan först går i ena riktningen och sedan igen längs med samma del, fast motriktat, så tar integralerna på de sträckorna ut varandra. Kvar blir bara den delen som går längs med de blåa, minus den delen där den går längs med de röda, och vi har formeln ovan.

Men, nu kan vi tänka oss att vi ändrar på den gröna kurvan pyttelite, så att vi tar isär de delarna där den är parallell med sig själv, så den blir en enkel kurva. Då omsluter den ett område i ℂ där integranden är analytisk, och alltså blir av Cauchys sats

∫_γ2 = 0.

Eftersom integranden är kontinuerlig så följer att samma integral måste vara lika med noll om vi flyttar tillbaka γ2 till den kurva som inte är enkel, men där de olika delarna faktiskt tar ut varandra.

Nu har vi alltså visat att

∫_γ3 + ∫_γ4 - ∫_γ1 = 0

eller med andra ord

∫_γ1 = ∫_γ3 + ∫_γ4.

Vänsterledet är det du ska räkna ut; högerledet kan du räkna ut mha Cauchys integralformel.

Thanks for the effort! Något pesky att inte ha facit, men jag tittade lite på uppgiften igen, försökte läsa lite noggrannare, tror jag kom fram till samma.

Det gäller ju att (z^2+1)^2 = (z+i)^2 (z-i)^2. Då blir integralen längs |z|=3 lika med ∫(e^(iz)/(z+i)^2)dz/(z-i)^2 + ∫(e^(iz)/(z-i)^2)dz/(z+i)^2 längs resp singularitet. Sen Cauchys integralformel på det, et voilà.
Citera
2011-02-18, 19:47
  #7245
Bannlyst
Hur kan man se kurvan på denna formel: (a((b^c))-1)/(b-1)
a = instättning kr per månad t.ex. 100
b = hur många % den stiger per månad t.ex. 1.02 som är 2%
c = Antal månader t.ex. 45

Hur kan man se kurvan?
Citera
2011-02-18, 20:46
  #7246
Medlem
spudwishs avatar
Men för helvete, vad är nu detta...

Koefficienten i Laurent-serier: a_j = 1/(2pi*i) ∫ f(z)dz/(z-z_0)^(j+1), j heltal (1). "Notice that if f is analytic throughout the disk |z-z_0|<R, the coefficients in (1) with negative subscripts are zero by Cauchy's theorem...

Det finns ingen sådan sats? Det närmaste jag hittar är att ∫(z-z_0)^n dz = 2pi*i om n=-1 och 0 annars.

ååååå
Citera
2011-02-18, 22:43
  #7247
Medlem
svampdamps avatar
sin(x-51) = 0,700
ger x-51 +/- 44,4 + n * 360

Hur som helst får jag två fall varav det första blir
(+)
95,4 + n * 360

men i fall två blir det
(-)
186.6 + n * 360

då blir min fråga varför tar man 51 - 44.4 och sedan det plus 180 och inte 360 och varför inte minus 180?
Citera
2011-02-18, 23:45
  #7248
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av svampdamp
sin(x-51) = 0,700
ger x-51 +/- 44,4 + n * 360

Hur som helst får jag två fall varav det första blir
(+)
95,4 + n * 360

men i fall två blir det
(-)
186.6 + n * 360

då blir min fråga varför tar man 51 - 44.4 och sedan det plus 180 och inte 360 och varför inte minus 180?

sin(x)=cos(x-90°)

sin(x-51)=cos((x-51°)-90°)=0.7

cos(x-141°)=0.7

x-141°=arccos(0.7)+n360°

x=141°+arccos(0.7)+n360°

x=186.57+n360°
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in