2012-08-28, 20:44
  #27817
Medlem
dxdps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lol4reN
Jag har lite problem med integralen som följer:

∫_{0, sqrt(pi/2)} (1 + sin(x²))xcos(x²) dx

Jag vet inte riktigt vilket variabelbyte man skall göra, för jag har provat en massa olika men ingen verkar bli rätt.

Nästan som föregående person föreslog, men bättre. Låt t = 1 + sin(x^2) då är dt/dx = 2xcos(x^2) och xcos(x^2) = (1/2)(dt/dx) och det övergår i

§ t*(1/2)(dt/dx)(dx) = (1/2) § t dt = t^2/4 + C där C är en integrationskonstant. Så primitiv funktion är (1/4)*(1 + sin(x^2))^2 + C och med övre gräns sqrt(pi/2) blir det:

(1/4)*(1 + sin(pi/2))^2 = (1/4)*(1+1)^2 = 4/4

Och som undre gräns
(1/4)*(1+sin(0^2))^2 = (1/4)*1=1/4

Så totalt blir hela integralen 3/4.

Edit: Fixade slarvfel
__________________
Senast redigerad av dxdp 2012-08-28 kl. 20:48.
Citera
2012-08-28, 20:48
  #27818
Medlem
lol4reNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av adequate
Variabelbytet t = sin(x²) torde duga. Du får dt/dx = 2xcos(x) => (1/2)dt = xcos(x)dx, t(0) = 0, t(sqrt(pi/2)) = sin(pi/2) = 1 så integralen blir
(1/2)∫_{0,1} (1 + t) dt




dt/dx måste väl ändå bli 2xcos(x^2)

Vad är det här: t(0) = 0, t(sqrt(pi/2)) = sin(pi/2) = 1
Citera
2012-08-28, 20:53
  #27819
Medlem
adequates avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lol4reN
dt/dx måste väl ändå bli 2xcos(x^2)
Ja, det blir det ju naturligtvis, skrev fel. Och eftersom det är cos(x²) du har i integralen så är det bara bra.

Citat:
Ursprungligen postat av lol4reN
Vad är det här: t(0) = 0, t(sqrt(pi/2)) = sin(pi/2) = 1
De nya integralgränserna om vi betraktar t som funktion av x: t = t(x). Vad är då t då x = 0? Jo, t(0). Vad är t då x = sqrt(pi/2)? Jo, t(sqrt(pi/2)).
Citera
2012-08-28, 21:05
  #27820
Medlem
lol4reNs avatar
Ah, jag förstår, stort tack till er båda.

Jag vill bara kolla en sak.

Jag har differentialekvationen som följer:

y'' + 2y' + y = x^2 + e^-x

Jag får lösningen:

y = x^2 - 4x + 2 + (1/2)(x^2)(e^-x) + (C1x + C2)e^-x

Dock skall lösningen enligt facit vara:

y = x^2 - 4x + 6 + (1/2)(x^2)(e^-x) + (C1x + C2)e^-x

Jag har gjort det fetstilt som facit har annorlunda jämfört med mig.
Citera
2012-08-28, 21:07
  #27821
Medlem
M3E30.s avatar
har följande problem låt p(x)=x^4-x^2-2. Visa att ekvationen p(x)=0 saknar rationella rötter

jag kommer så här långt
För att p(x)=0 ska ha en rationell rot så måste det finnas heltal a,b sådana att x=a/b är en lösning

jag undersöker om p(x) har rationella rötter

om vi antar att ekvationen p(x)=0 har en rationell rot x=a/b då a och b är heltal. Samt att deras störta gemensamma nämnare sgd(a,b)=1

Då gäller det att (a/b)^4-(a/b)^2-2=0
Multiplicerar vi båda leden med b^4 och får vi
a^4=a^2*b^2+2*b^4.b delar högerledet och måste då även dela vänsterled.

b delar alltså inte a^4. Alltså finns det inga a och b sådanna att x=a/b löser p(x)=0.


men det är tydligen möjligt att b delar a^4, även om sgd(a,b)=1. Det finns 2 sådana möjliga värden på b. Kan någon visa hur jag kommer fram till det?

Jag vet att substitution är lättare men jag måste använde mig av Rational root theorem
Citera
2012-08-28, 21:13
  #27822
Medlem
adequates avatar
Citat:
Ursprungligen postat av M3E30.
har följande problem låt p(x)=x^4-x^2-2. Visa att ekvationen p(x)=0 saknar rationella rötter

jag kommer så här långt
För att p(x)=0 ska ha en rationell rot så måste det finnas heltal a,b sådana att x=a/b är en lösning

jag undersöker om p(x) har rationella rötter

om vi antar att ekvationen p(x)=0 har en rationell rot x=a/b då a och b är heltal. Samt att deras störta gemensamma nämnare sgd(a,b)=1

Då gäller det att (a/b)^4-(a/b)^2-2=0
Multiplicerar vi båda leden med b^4 och får vi
a^4=a^2*b^2+2*b^4.b delar högerledet och måste då även dela vänsterled.

b delar alltså inte a^4. Alltså finns det inga a och b sådanna att x=a/b löser p(x)=0.


men det är tydligen möjligt att b delar a^4, även om sgd(a,b)=1. Det finns 2 sådana möjliga värden på b. Kan någon visa hur jag kommer fram till det?

Jag vet att substitution är lättare men jag måste använde mig av Rational root theorem
... men det har du väl inte gjort?
Citera
2012-08-28, 21:23
  #27823
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SwAxX
z^2+z+1+i=0

Vet inte hur jag ska köra när jag har 1+i. Hade det varit en konstant hade det inte varit några problem.



z^2+z+1+i=0

z=-1/2±sqrt(-3/4-i)


Gör om till polär form:

arg(-3/4-i)=arctan(-1/(-3/4)))-pi=arctan(4/3)-pi

|-3/4-i|=5/4

-3/4-i=5/4e^(i*(arctan(4/3)-pi))

sqrt(-3/4-i)=sqrt(5/4e^(i*(arctan(4/3)-pi)))=

=(5/4e^(i*(arctan(4/3)-pi)))^(1/2)=(5/4)^(1/2)e^(i*(1/2)*(arctan(4/3)-pi))=

=sqrt(5)/2 * e^(i*(1/2)*(arctan(4/3)-pi))=sqrt(5)/2 * (cos((1/2)*(arctan(4/3)-pi))+i*sin((1/2)*(arctan(4/3)-pi)))=0.5-i



z=-1/2±(0.5-i)

z1=-1/2+0.5-i=-i
z2=-1/2-0.5+i=-1+i
Citera
2012-08-28, 22:31
  #27824
Medlem
-3x^2 -2x +1.

Hur skriver man detta i faktorform?
Citera
2012-08-28, 23:38
  #27825
Medlem
mr-virros avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Krittos
-3x^2 -2x +1.

Hur skriver man detta i faktorform?
-3x^2 -2x +1=0, lös denna och använd sedan faktorsatsen:
Citat:
Låt p(x) vara ett polynom av grad n och låt a vara ett reellt tal. Då är (x-a) en faktor till p(x) om och endast om p(a) = 0.
Förtydligande: Hitta rötterna r_1 och r_2, du kan då bilda polynomet -3x^2 -2x +1 genom att sätta (x-r_1)*(x-r_2)
Citera
2012-08-29, 08:01
  #27826
Medlem
Dammerts avatar
1) (2x+1)/(4x+1)=1/2

2) (2x+1)/(4x+2)=1/2

3) (1/3)(6x/7+1)-(3/2)(1/6+5x/7-4/9)=9x/14+1/28

Ska alltså lösa ekvationerna.
__________________
Senast redigerad av Dammert 2012-08-29 kl. 08:03.
Citera
2012-08-29, 08:32
  #27827
Medlem
Matte C uppgift:

x^2 + 5^2 = 13^2.

Vilka regler ska man tillämpa?

MVH
Citera
2012-08-29, 08:47
  #27828
Medlem
M3E30.s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av adequate
... men det har du väl inte gjort?


är det helt fel?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in