2011-10-21, 20:22
  #17905
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Erkalinen
Beräkna kurvintegralen int(A*dr "över gamma" där A= (𝑦^2 +𝑧^2)𝑥ˆ+(𝑥^2 +𝑧^2)𝑦ˆ+(𝑥^2 +𝑦^2)𝑧ˆ och gamma är randen till ystycket x^2 + y^2 + z^2 = 9; x,y,z>0 (1/8-dels klot).

Med Gauss sats får man ju rotA*nˆ

I facit säger de "observera att i vårt fall är nˆ= r/abs(r) = r/3. Det är detta jag inte riktigt förstår, hur man får fram att nˆ= r/3.

Tack på förhand.

Obs 𝑥ˆ och nˆ är självklart "x-hatt" och "n-hatt".

Ortsvektorn pekar ju åt samma håll som normalen när vi har en sfär, men den har längd 3 (eftersom radien är 3), så en enhetsnormal måste bli detta dividerat med 3. Du kan ju annars ta (om vi låter F representera ytstycket) (grad F)/|grad F| = (2x, 2y, 2z)/(4x^2 + 4y^2 + 4z^2)^0.5 = (x, y, z)/(x^2 + y^2 + z^2)^0.5 = (x, y, z)/3.
Citera
2011-10-21, 20:34
  #17906
Medlem
Horys avatar
Någon som kan hjälpa att förkorta detta?

lg(10x^3)+2lgx-5lg x/10
Citera
2011-10-21, 21:37
  #17907
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av cracer
Förresten om arean på en kvadrat är 64cm (tvåa över m:et) hur mycket blir då diagonalen?

Kan man göra såhär? 8^2+8^2= x^2

X^2= 128

X= roten ur 128= 11,1

Svar: Diagonalen är 11,1 cm

Är detta rätt? Och är då längden av kvadraten 8cm?

Vet att det här är rätt men vill vara på den säkra sidan.

Diagonalen är en rätvinklig triangel där a^2 + b^2 = c^2. Hypotenusan (diagonalen i kvadraten) är c, medan a och b representerar kateterna.


I ditt fall får du alltså fram diagonalen genom att ta sqrt(a^2 + b^2) = c => sqrt(8^2 + 8^2) = sqrt(128) = c. Egentligen är det +- men en längd kan inte vara negativ.
__________________
Senast redigerad av Erkalinen 2011-10-21 kl. 21:40.
Citera
2011-10-21, 22:01
  #17908
Medlem
pontusens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hory
Någon som kan hjälpa att förkorta detta?

lg(10x^3)+2lgx-5lg x/10

Använd räknereglerna a*log(b)=log(b^a), log(a)+log(b)=log(ab), log(a)-log(b)=log(a/b)

Grunna på det innan du kikar i spoilern.
Citera
2011-10-21, 23:16
  #17909
Medlem
spudwishs avatar
1. Hur kan (1+1/n)^n = 1+1+(1/2)(1-1/n)+(1/6)(1-1/n)(1-2/n)+... ? (1+1/n)^n = Sum{k=0,n} C(n,k) (1/n)^(n-k). Den första termen blir då 1*(1/n)^(n-0) = 1/n^n.

2. Thm: Suppose f is a real function defined on [a,b], f^(n-1) is continuous on [a,b], f^(n)(t) exists for every t in (a,b). Let u,v be distinct points of [a,b] and define P(t) = Sum{k=0,n-1} (1/k!)f^(k)(u)(t-u)^k (i). Then there exists a point between u and v s.t f(v) = P(v)+(1/n!)f^(n)(x)(v-u)^n.

Proof: Let M be the number defined by f(v)=P(v)+M(v-u)^n and put g(t)=f(t)-P(t)-M(t-u)^n (ii), t in [a,b]. We have to show that n!M = f^(n)(x) for some x between u and v. By (i) and (ii), g^(n)(t)=f^(n)(t)-n!M, t in (a,b). Hence the proof will be complete if we can show that g^(n)(x) = 0 for some x between u and v.
Since P^(k)(u) = f^(k)(u) for k=0,1,...,n-1 (*), we have g(u)=g'(u)=...=g^(n-1)(u)=0. Our choice of M shows that g(v)=0, so that g'(x1)=0 for some x1 between u and v, by the mean value theorem, etc...

*) Om man ska använda ekv. (i) här så vet jag inte hur det kan stämma. P(u)=Sum{k=0,n-1}(1/k!)f^(k)(u)(u-u)^k. Om vi låter (u-u)^0 = 1 så gäller det att P(u)=f(u), men för P'(u) har man faktorn (u-u)^1 = 0 i övriga termer, varför P^(k)(u)=f(u) för k=0,1,...,n-1.
Citera
2011-10-21, 23:24
  #17910
Medlem
Visa att följande följd av funktioner är en ON-mängd i L^2(D) där D är vilken kvadrat som helst med sidor parallella med axlarna och längd 1: {e^(2*pi*i(mx+ny)} n,m går från -oändligheten till +oändligheten.

Jag har tänkt på följande vis. Visa först att de har normen 1. Detta är simpelt behöver inte visa hur. Att sedan visa att de är ortogonala borde ju inte heller vara några problem. Man tar helt enkelt inreprodukten av två godtyckliga funktioner i följden och visar att det blir 1 om m och n är lika i båda funktionerna och 0 i övriga fall. Inreprodukten av <f(x),g(x)> är definierad som dubbelintegralen från a till a+1, b till b+1 f(x)g(x) dx dy där g(x) är komplexkonjugat till h(x). Vi ska alltså stoppa in f(x)=e^(2*pi*i(px+qy) och g(x)=e^-(2*pi*i(rx+sy) och visa att detta blir 1 då p=r och q=s och 0 i övriga fall. Vart tänker jag fel?

EDIT: Jag har gjort helt rätt kom jag på, tänkte inte på att e^(2*pi*i*n) alltid är 1 när n är ett heltal.
__________________
Senast redigerad av deadwood88 2011-10-21 kl. 23:41.
Citera
2011-10-21, 23:30
  #17911
Medlem
Stuuuuutes avatar
Ifall jag vill uppskatta var f'(3), hur går jag då lättast tillväga alternativt hur ska man börja läsa grafen?

http://data.fuskbugg.se/skalman02/01cca6d5_Uppskatta%20derivatan.png

Stort tack i förhand!
Citera
2011-10-21, 23:31
  #17912
Medlem
bjornebarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Citat:
För att få begynnelsevärdena sätter man t = 0, och får

cos²(x) = u(x, 0) = Σ a_n cos(nx).

Så problemet är egentligen bara att hitta en cosinusserie för cos²(x). Men som de skriver så är

cos²(x) = 1/2 + 1/2 * cos(2x).

Notera att detta är en cosinusserie: Vi kan skriva det som

cos²(x) = 1/2 * cos(0x) + 0*cos(1x) + 1/2*cos(2x) + 0*cos(3x) + 0*cos(4x) + ...

Så vi har alltså redan hittat vår cosinusserie, och kan bara avläsna koefficienterna a_i som (1/2, 0, 1/2, 0, 0, 0, ...), dvs a_0 = a_2 = 1/2, resten 0.

Tack så mycket Nu när jag har fått lite vana för det var det ju nite så svårt...

Citat:
Ursprungligen postat av Stuuuuute
Ifall jag vill uppskatta var f'(3), hur går jag då lättast tillväga alternativt hur ska man börja läsa grafen?

http://data.fuskbugg.se/skalman02/01cca6d5_Uppskatta%20derivatan.png

Stort tack i förhand!

Rita in ett rakt streck (eller tänk dig) som precis följer lutningen vid den punkt på kurvan där du vill evaluera derivatans värde. Sedan kollar du bara lutningen på ditt raka streck, så får du ut vad derivatan är i den punkten.

Lutningen för ett rakt streck får ur formeln y=kx+m. Alltså, ser du till exempel att ditt inritade streck faller 1 i y (stiger med -1 i y) när det stiger 2 i x, så vet du att du har en derivata på -1/2 x, x måste alltså stiga två i värde, för att y skall falla 1.
__________________
Senast redigerad av bjornebarn 2011-10-21 kl. 23:35.
Citera
2011-10-22, 01:15
  #17913
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
1. Hur kan (1+1/n)^n = 1+1+(1/2)(1-1/n)+(1/6)(1-1/n)(1-2/n)+... ? (1+1/n)^n = Sum{k=0,n} C(n,k) (1/n)^(n-k). Den första termen blir då 1*(1/n)^(n-0) = 1/n^n.

För det första så har de skrivit termerna i en annan ordning, nämligen
Sum{k=0,n} C(n,k) (1/n)^k.
Då är första termen 1, så det stämmer. Sen så kan man skriva om den k:te termen som
C(n, k) (1/n)^k = 1/k! * (n! / (n-k)!) * 1/n^k
= 1/k! * n(n-1)(n-2)...(n-k+1) / n^k
= 1/k! * n/n * (n-1)/n * (n-2)/n * ... * (n-k+1)/n
= 1/k! * 1 * (1 - 1/n) * (1 - 2/n) * ... * (1 - (k+1)/n)
vilket är precis vad man har gjort här.

Citat:
Ursprungligen postat av spudwish
2. Thm: Suppose f is a real function defined on [a,b], f^(n-1) is continuous on [a,b], f^(n)(t) exists for every t in (a,b). Let u,v be distinct points of [a,b] and define P(t) = Sum{k=0,n-1} (1/k!)f^(k)(u)(t-u)^k (i). Then there exists a point between u and v s.t f(v) = P(v)+(1/n!)f^(n)(x)(v-u)^n.

Proof: Let M be the number defined by f(v)=P(v)+M(v-u)^n and put g(t)=f(t)-P(t)-M(t-u)^n (ii), t in [a,b]. We have to show that n!M = f^(n)(x) for some x between u and v. By (i) and (ii), g^(n)(t)=f^(n)(t)-n!M, t in (a,b). Hence the proof will be complete if we can show that g^(n)(x) = 0 for some x between u and v.
Since P^(k)(u) = f^(k)(u) for k=0,1,...,n-1 (*), we have g(u)=g'(u)=...=g^(n-1)(u)=0. Our choice of M shows that g(v)=0, so that g'(x1)=0 for some x1 between u and v, by the mean value theorem, etc...

*) Om man ska använda ekv. (i) här så vet jag inte hur det kan stämma. P(u)=Sum{k=0,n-1}(1/k!)f^(k)(u)(u-u)^k. Om vi låter (u-u)^0 = 1 så gäller det att P(u)=f(u), men för P'(u) har man faktorn (u-u)^1 = 0 i övriga termer, varför P^(k)(u)=f(u) för k=0,1,...,n-1.

Jag hänger inte helt med på hur du räknar, men det känns som att du gör felet att du sätter in t = u, och sen deriverar med avseende på u, istället för att derivera med avseende på t (vilket är meningen). Vad är, enligt dig, P^(k)(t) för generella t?
Citera
2011-10-22, 11:14
  #17914
Medlem
spudwishs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dbshw
Jag hänger inte helt med på hur du räknar, men det känns som att du gör felet att du sätter in t = u, och sen deriverar med avseende på u, istället för att derivera med avseende på t (vilket är meningen). Vad är, enligt dig, P^(k)(t) för generella t?

edit 2: glöm allt jag sa, min hjärna jeez...
__________________
Senast redigerad av spudwish 2011-10-22 kl. 11:48.
Citera
2011-10-22, 12:52
  #17915
Medlem
Till kurvan y = x^2-2x-1 finns två tangenter. Den ena tangeringspunkten har x=0 och den andra har x=2. Beräkna koordinaterna för den punkt där dessa två tangenter skär varandra.

Hur räknar man ut detta? Tack på förhand
Citera
2011-10-22, 13:10
  #17916
Medlem
Madagascars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JohanAwesome
Till kurvan y = x^2-2x-1 finns två tangenter. Den ena tangeringspunkten har x=0 och den andra har x=2. Beräkna koordinaterna för den punkt där dessa två tangenter skär varandra.

Hur räknar man ut detta? Tack på förhand
Ledning:

Den långa vägen är att beräkna funktionerna för de två tangentern t1(x) och t2(x) med derivator etc

Den korta vägen är att resonera dig fram till svaret. Du kan börja med att konstatera att y = (x-1)^2. Vilket i sin tur innebär...?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in