Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Anders Perklev är sedan 2008 riksåklagare och chef för Åklagarmyndigheten. Han tillträder sin tjänst som hovrättspresident i Svea hovrätt den 1 juni 2018. Innan tiden som riksåklagare var Anders Perklev expeditions- och rättschef i Jordbruksdepartementet. Han har också mångårig erfarenhet av arbete i Justitiedepartementet, bland annat som departementsråd och chef för straffrättsenheten. Han har haft ett flertal uppdrag som särskild utredare, företrädesvis inom straffrättens område, för närvarande i Blåljusutredningen.

Då slutförhör har hållits med den misstänkte, har denne en ovillkorlig rätt att få del av hela det föreliggande bevismaterialet innan åklagaren beslutar om åtal, detta kallas slutdelgivning.

Åklagaren kan enligt rättegångsbalken 23 kap 18 § 3 st. hålla ett särskilt sammanträde med den misstänkte eller hans försvarare innan åtal väcks, om detta kan antas vara till fördel för åtalsbeslutet eller för sakens fortsatta handläggning i övrigt.

Syftet med bestämmelsen är att i mål som rör omfattande eller juridiskt komplicerad brottslighet ge den misstänkte en möjlighet att få del av åklagarens påståenden och kunna klargöra sin inställning till dessa.

Dessutom kan åklagaren i sin tur förenkla rättegången genom att i åtalet ta hänsyn till den misstänktes inställning.

Man skall till viss del även kunna diskutera bevisfrågor, hur den misstänktes förhåller sig till eventuella skadeståndsanspråk bör också aktualiseras under detta möte. En sådan här överläggning kan på flera sätt vara till fördel för den misstänkte. Mötet skall dock vara frivilligt och väljer han att förhålla sig passiv och ej infinna sig så företas inga speciella sanktioner.67

Men för att syftet med förberedelsen skall nås krävs naturligtvis att den tilltalade frivilligt medverkar till processen. Så kallad plea bargening, köpslående i åtalsfrågan som är vanligt förekommande i t.ex. USA finns det däremot inget utrymme för i svensk rätt.