Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Det är domstolens uppgift att värdera bevisföringen. Uppenbarligen misslyckades de med sin uppgift.

haha vadå kränk ge dig nu

Domstolen ska ta del av bevisningen och döma utifrån den. Man har agerat enligt handboken. Allt talade emot Thomas Quick (på den tiden) och då ska han också dömas. Så enkelt är det. Själva poängen är att förundersökningarna är manipulerade, med det är ingenting som domstolarna kan belastas för.

Mitt tips till dig: läs på och återkom sedan med en klokare kommentar.

Nej, de lät sig övertygas av en mycket bristfällig bevisning. Eller kanske mest av ett erkännande uppbackad av psykiatrin. Lite poäng har du i och för sig, eftersom psykiatrin angående TQ ansågs såpass tung. Men en domstol får inte döma enbart utifrån ett erkännande, och övrig bevisning var mycket bristfällig.

Du har förvisso en liten poäng när du säger bristfällig bevisning, men det har länge varit praxis inom svensk rätt att man inte ska ifrågasätta en person som erkänner ett brott. Det fick vi se ett synnerligen trist exempel på 2006 när de första domarna avseende hedersmordet i Högsby avkunnades.

Thomas Quicks erkännanden vann ju dock stöd på alla tänkbara sätt, han kunde uppge hur en skog såg ut (!), han visste att något offer hade ett födelsemärke (eller liknande), han kunde beskriva skador och tillvägagångssätt med mera.

Sammanfattningsvis så kan man säga att enligt den tidsanda som rådde då, och som fortfarande håller i sig, så var det rätt att döma honom. Ur ett lite mer sundare perspektiv var det helt åt helvete.

När förväntas nästa rättegång?
Brukar dom vara offentliga?

Mvh El H.

Vad jag förstår kommer överklagandena som nu ligger inne att tas upp rätt snart

Tidsandan? Jo, den var konstig. Enligt tidsandan gjorde psykiatern helt rätt och undersökte eventuella bortträngda minnen. Jag kan hålla med om att det inte var lätt för rätten, men fel gjorde de som inte värderade stödbevisningen till erkännandet.

Vilket man också gjorde och kom fram till att den gav massivt stöd för erkännandet. Har du läst någon av domarna i fallet? Allting talade emot Quick, att komma fram till någon annan slutsats än att övertygande bevis för hans skuld föreligger är direkt verklighetsfrämmande. För att citera en av lagmännen:


Artikel från www.dalademokraten.se - ”Han är bortom rimligt tvivel skyldig till Rörshyttemordet”

Det stora problemet var ju att han INTE kunde göra detta i förhör nr1 - det mesta han inledningsvis beskrev var helt fel (inklusive offrens hårfärg och klädsel) - däremot så blev hans beskrivningar allt mer korrekta anefter som han, terapeuten och förhörsledaren "arbetade" på fallen.

Den riktigt stora skandalen här är polisarbetet och åklagaren som presenterade denna stödbevisning och förteg hur den tillkommit.

Litet skulle jag också vilja kommentera det här med hur hela härvan rullade igång.
Av egen erfarenhet* vet jag att i ett utsatt läge i en terapi- eller terapiliknande-situation så är det otroligt enkelt att låta sig styras av terapeutens/läkarens intressen. Också med ett fast grepp om verkligheten (vilket SB/TQ inte hade vid den tiden) så är det oändligt mycket lättare att prata på om det som terapeuten verkar vilja höra, än om det som verkligen skulle vara relevant. Och inom terapi/mentalvårdsområdet så finns det tyvärr en stor grupp som är saligt omedvetna och icke-ifrågasättande vad gäller sina egna "glasögon".

Så jag skulle nog inte lasta SB/TQ framom vårdpersonalen när det gäller den saken.

*Jag hade första gången insjuknat i en riktigt allvarlig depression. Fått bra vård och medicinering (detta var innan SSRI var i allmänt bruk), men så kom semestertiden. Fick en vikarierande läkare som skulle sköta om mig polikliniskt. Fick ingen vettig kontakt med människan, det synkade bara inte. Men i det utsatta läget jag var måste jag gå och prata med henne. Var bokstavligen livrädd att förlora medicineringen och vårdkontakten. Det som räddade mig den dryga månaden var att jag kunde "stänga av" genom att prata om att min pappa är homosexuell, vilket intresserade tanten otroligt. Det hade absolut ingen bäring på min situation, berörde mig inte ett smack.
Men förtroendet för den tanten var noll, och något måste jag ju tala om. Hon tyckte säkert att hon gjorde ett bra och djuplodande jobb - jag överlevde genom att räkna dagarna tills mitt egentliga vårdteam var tillbaka i arbete, och genom stöd av familj och vänner.
Hade jag fått någotslags relation till den läkaren, så är det mycket sannolikt att jag själv börjat tro att min pappas sexuella läggning var relevant för min sjukdom.

Ang Yenon Levi:Författaren till artikeln är GUBB JAN STIGSON 2009-06-18 05:50

Det säger en hel del............
Wikipedia upplyser om


En hel del säger också att det INTE var en psykiater som i första hand "kom på" det att leda TQ/SB in på minnen som inte fanns det var en manlig psykolog.Däremot var det en psykiater som så småningom efter ett antal år drog in all narkotika varpå inga mer "erkännanden" kom.Terapin avslutades också då

Aspsusa
.

Tack.
Var och en som läst på vet ju att de uppgifter som först var fel som TQ gav rättades av dem som fanns med i härvan så att nästa gång han skulle säga rätt saker.Han hade ju också tillgång till kunl bibloteket den första tiden och hämtade uppgifter därifrån i de olika fallen.En av de chaufförer som polisen hade mådde så illa av detta smusslande och rättande av det som blev fel att han slutade köra TQ till de olika platser där han enligt polis och åklagare skulle vallas med hjälp av minnes expert och psykolog

Jag minns också att där var en kvinligg kriminologexpert som gått emot KvdK i sitt rättsutlåtande och han begärde att hon skulle ändra på det vilket hon inte gjorde utan hon avgick ifrån uttredningen för att slippa utpressning.Jag tror inte att hennes utlåtande presenterades i rätten.

Sen finns det en sak jag själv undrar över.Det hade ju gått många år emellan det första mordet skedde och TQ "bekände" med terapeutens hjälp och instruktioner och med lockbetet mer narkotika att han begått det.
Att så få personer inte ens har skänkt det en endaste tanke,för det är ju märkligt att var det 18 år efter det första mordet börjar TQ med hjälp av vårdpersonal minnesexpert,polis och andra att erkänna det ena mordet efter det andra.Att man så tanklöst bara fortsatte med denna sortens teraperande och denna massiva omänskliga "medicinering" med uppbackning av rättsväsendet för att få de resultat man ville ha är för mej mycket märkligt.NÅGON borde ju ha höjt en varningsflagga..jo jag vet att det fanns de som gjorde det men de stod utanför.Men någon innanför borde ha förstått att något var alldeles på tok om de inte var upptagna av tankarna på sina egna avancemang i arbetshänseende.

Jaja sanningen kommer väl fram varefter allting rullas upp.Det spelar ingen roll vem personen är som hamnar i sånt här.Man ska aldrig döma eller fria någon utan ordentligt underlag och det står i lagen att det ska vara utom allt rimligt tvivel om en person ska dömas.......Hur många teg med sina tvivel???