Efter ditt angrepp på Smilun så tror jag de flesta har förstått att det är nåt som är allvarligt fel med någons människosyn. Det har de dessutom gett uttryck för.
Och det är nog inte min de menar.
Du har lyckats flytta fokus i tråden från ämnet till personer du fattat agg till.
Nåra vågar inte säja vad de vill då de är rädda att råka ut för samma personliga påhopp som vi gjort.
Jag lämnar tråden nu så att jag inte triggar dej till nya stordåd.
Såg att du hade börjat hugga på Camdrea också...
Det är meningslöst att försöka debattera med någon som "hugger" på ens person direkt. Du har helt rätt i det du säger, tror inte jag är ensam om att tycka det, man kanske inte vill säga det bara, för ingen vill ju bli utsatt för "hugg"... Fler har säkert märkt att det "försvunnit" flera debattörer från tråden på ganska kort tid. Tycker inte du också ska lämna tråden!
PS berättar följande i förhör 2010-07-14
M=PS
B=Ena förhörsledaren
”M: Vi börjar det hela med att jag vakna till av att min sambo är i rummet och tar fram
kläder som hon ska ha på sig när hon ska åka till jobbet. Och då säger hon till mig att hon, att
Theo har varit uppe att hon gett honom medicin. Han började med sin medicin i måndags för
tarm. För tarmen.
B: Mm.
M: Och så sa hon att hon hade lagt honom då igen i sängen. Och sen så går hon. Visar
hon mig hur tabletten hur hans medicin ska tas för att den ska tas två gånger om dan. Så hon
visar mig igen sen så, så går hon ut ur rummet och då somnar jag om en stund. Så kommer
hon igen in och säger att hon ska åka till jobbet. Så åker hon till jobbet. Och så vaknar jag då
runt kvart i nio och så går jag in till Theo för han är vaken då. Han, han verkar vara glad fast,
fast han har ont i magen det har han för att han har haft ont i magen från mars vi har sökt för
det på sjukhus. Han har haft ont till och från. Och så jag märker det att han har ont i magen
när vi är påväg till köket han, han går själv till köket och då ser jag på hans gångstil och det.
Jag känner igen det från förr att han har haft ont. Och sen så ger jag honom frukost och så vill
han inte äta så mycket. Jag ger honom en smörgås och yoghurt och han äter upp sin yoghurt
men bara halva mackan och man märker att han inte man får nästan ändå tvinga i honom
yoghurten han vill inte ha. Sen så torkar jag av honom och det och vi sätter oss och kollar på
TV cirka två timmar kollar vi på TV. Och jag går ju till och från, iväg då från TV:n och det
och så. Sedan såg han rädd ut alltid när jag kommer. Och sen så, så ringer jag. Så ringer min
sambo mig på. Nån gång mellan. Runt vad ska man säga lunch eh..nångång mellan 11.30,
12.30 nånstans däremellan. Och så säger jag att det inte står rätt till med att han verkar ha ont
i magen och så. Och då säger hon till mig att jag ska gå in och läsa biverkningar för
medicinen vi hade gett honom på morgonen, eller hon hade gett honom på morgonen. Och då
gick jag in och läste och då stod det att man kunde få ont i magen och man kunde bli trött,
inte vilja äta och allt sånt stämde ju med… Och sen så bruka han ju sova middag och då
märkte jag att han va trött då och då bärde jag honom in i rummet. Så titta han på mig sådär
igen som.. Med den där rädda blicken och då brast det bara för mig. Jag klarade inte av det
mer. Det var då jag slog slaget och sen så somna han och sov. Och sen gick jag in och skulle
kolla till honom. Märkte att han var vaken och så vinka han till mig igen. Och sen så sa jag att
han skulle komma så kröp han till mig. Och när jag skulle ställa honom upp då så sjönk han
bara ihop. Och sen så la jag honom i sängen då och så börja ögonen rulla upp och
bröstkorgen hoppade jättefort på honom och så vi.. Då, då ringde jag min sambo och sa det
att jag nog måste ringa ambulans. Och så kom. Så hade jag tog jag mitt finger i munnen på
honom och så bet han mig i fingret sen efter det så är han borta sen.”
Micro 113 jag har faktist också litet svårt att förstå vad du blir så förbittrad över i bla mina åsikter! Ganska få personer här har varit totalt kategoriska i sina fördömanden av modern! Jag förstår inte varför du uppfattar resonemang omkring varför barnets mor helt lyckades missa vad som hände hennes barn upprör dig så, att han faktiskt måste ha mått mycket dåligt både psykiskt och fysiskt under en längre period utan att hans mor alls fattat vad som var på gång. Det är imo struntprat att säga att det är ett normalt beteende. Att insistera på att det kunde hänt vem som helst, det kunde det självklart inte alls! Mycket är långt från normalt i hennes agerande. Samma sak med hennes utsaga i FUP!
Det är ju förmodligen en urskuldande och förnekande inställning från de sociala myndigheternas sida som starkt bidragit till den tragiska utgången av baby Ts öde!
Nu har väl de allra flesta här blivit hyfsat överens om att baby T:s mor av olika orsaker inte varit kapabel att ha ansvaret för sin lille son. Att detta förhållande har varit ganska så uppenbart och att de myndigheter som hon kommit i kontakt med definitivt borde ha förstått att någonting var extremt fel i lille T:s hemmiljö och agerat därefter! Att diskutera om varför det blev en så tragisk utgång för stackars T och att undra över hans mammas roll är väl inte konstigt - styvpappan/GM:s brottsliga, våldsamma och sadistiska agerande har väl varit tämligen solklart från start!
Du får gärna betrakta mig som en representant från "andra sidan"; oempatisk, antifeministisk etc - det tål jag mer än väl, men litet förvånad blir jag!
PS berättar följande i förhör 2010-07-14
M=PS
B=Ena förhörsledaren
”M: Vi börjar det hela med att jag vakna till av att min sambo är i rummet och tar fram
kläder som hon ska ha på sig när hon ska åka till jobbet. Och då säger hon till mig att hon, att
Theo har varit uppe att hon gett honom medicin. Han började med sin medicin i måndags för
tarm. För tarmen.
B: Mm.
M: Och så sa hon att hon hade lagt honom då igen i sängen. Och sen så går hon. Visar
hon mig hur tabletten hur hans medicin ska tas för att den ska tas två gånger om dan. Så hon
visar mig igen sen så, så går hon ut ur rummet och då somnar jag om en stund. Så kommer
hon igen in och säger att hon ska åka till jobbet. Så åker hon till jobbet. Och så vaknar jag då
runt kvart i nio och så går jag in till Theo för han är vaken då. Han, han verkar vara glad fast,
fast han har ont i magen det har han för att han har haft ont i magen från mars vi har sökt för
det på sjukhus. Han har haft ont till och från. Och så jag märker det att han har ont i magen
när vi är påväg till köket han, han går själv till köket och då ser jag på hans gångstil och det.
Jag känner igen det från förr att han har haft ont. Och sen så ger jag honom frukost och så vill
han inte äta så mycket. Jag ger honom en smörgås och yoghurt och han äter upp sin yoghurt
men bara halva mackan och man märker att han inte man får nästan ändå tvinga i honom
yoghurten han vill inte ha. Sen så torkar jag av honom och det och vi sätter oss och kollar på
TV cirka två timmar kollar vi på TV. Och jag går ju till och från, iväg då från TV:n och det
och så. Sedan såg han rädd ut alltid när jag kommer. Och sen så, så ringer jag. Så ringer min
sambo mig på. Nån gång mellan. Runt vad ska man säga lunch eh..nångång mellan 11.30,
12.30 nånstans däremellan. Och så säger jag att det inte står rätt till med att han verkar ha ont
i magen och så. Och då säger hon till mig att jag ska gå in och läsa biverkningar för
medicinen vi hade gett honom på morgonen, eller hon hade gett honom på morgonen. Och då
gick jag in och läste och då stod det att man kunde få ont i magen och man kunde bli trött,
inte vilja äta och allt sånt stämde ju med… Och sen så bruka han ju sova middag och då
märkte jag att han va trött då och då bärde jag honom in i rummet. Så titta han på mig sådär
igen som.. Med den där rädda blicken och då brast det bara för mig. Jag klarade inte av det
mer. Det var då jag slog slaget och sen så somna han och sov. Och sen gick jag in och skulle
kolla till honom. Märkte att han var vaken och så vinka han till mig igen. Och sen så sa jag att
han skulle komma så kröp han till mig. Och när jag skulle ställa honom upp då så sjönk han
bara ihop. Och sen så la jag honom i sängen då och så börja ögonen rulla upp och
bröstkorgen hoppade jättefort på honom och så vi.. Då, då ringde jag min sambo och sa det
att jag nog måste ringa ambulans. Och så kom. Så hade jag tog jag mitt finger i munnen på
honom och så bet han mig i fingret sen efter det så är han borta sen.”
PS berättar följande i förhör 2010-07-14
M=PS
B=Ena förhörsledaren
”M: Vi börjar det hela med att jag vakna till av att min sambo är i rummet och tar fram
kläder som hon ska ha på sig när hon ska åka till jobbet. Och då säger hon till mig att hon, att
Theo har varit uppe att hon gett honom medicin. Han började med sin medicin i måndags för
tarm. För tarmen.
B: Mm.
M: Och så sa hon att hon hade lagt honom då igen i sängen. Och sen så går hon. Visar
hon mig hur tabletten hur hans medicin ska tas för att den ska tas två gånger om dan. Så hon
visar mig igen sen så, så går hon ut ur rummet och då somnar jag om en stund. Så kommer
hon igen in och säger att hon ska åka till jobbet. Så åker hon till jobbet. Och så vaknar jag då
runt kvart i nio och så går jag in till Theo för han är vaken då. Han, han verkar vara glad fast,
fast han har ont i magen det har han för att han har haft ont i magen från mars vi har sökt för
det på sjukhus. Han har haft ont till och från. Och så jag märker det att han har ont i magen
när vi är påväg till köket han, han går själv till köket och då ser jag på hans gångstil och det.
Jag känner igen det från förr att han har haft ont. Och sen så ger jag honom frukost och så vill
han inte äta så mycket. Jag ger honom en smörgås och yoghurt och han äter upp sin yoghurt
men bara halva mackan och man märker att han inte man får nästan ändå tvinga i honom
yoghurten han vill inte ha. Sen så torkar jag av honom och det och vi sätter oss och kollar på
TV cirka två timmar kollar vi på TV. Och jag går ju till och från, iväg då från TV:n och det
och så. Sedan såg han rädd ut alltid när jag kommer. Och sen så, så ringer jag. Så ringer min
sambo mig på. Nån gång mellan. Runt vad ska man säga lunch eh..nångång mellan 11.30,
12.30 nånstans däremellan. Och så säger jag att det inte står rätt till med att han verkar ha ont
i magen och så. Och då säger hon till mig att jag ska gå in och läsa biverkningar för
medicinen vi hade gett honom på morgonen, eller hon hade gett honom på morgonen. Och då
gick jag in och läste och då stod det att man kunde få ont i magen och man kunde bli trött,
inte vilja äta och allt sånt stämde ju med… Och sen så bruka han ju sova middag och då
märkte jag att han va trött då och då bärde jag honom in i rummet. Så titta han på mig sådär
igen som.. Med den där rädda blicken och då brast det bara för mig. Jag klarade inte av det
mer. Det var då jag slog slaget och sen så somna han och sov. Och sen gick jag in och skulle
kolla till honom. Märkte att han var vaken och så vinka han till mig igen. Och sen så sa jag att
han skulle komma så kröp han till mig. Och när jag skulle ställa honom upp då så sjönk han
bara ihop. Och sen så la jag honom i sängen då och så börja ögonen rulla upp och
bröstkorgen hoppade jättefort på honom och så vi.. Då, då ringde jag min sambo och sa det
att jag nog måste ringa ambulans. Och så kom. Så hade jag tog jag mitt finger i munnen på
honom och så bet han mig i fingret sen efter det så är han borta sen.”
Man blir så förtvivlat ledsen. Vilket hemskt öde han drabbades av lilla T.
Ja jag kan inte förstå micro113's kategoriska försvar av mamman. Jag tror inte Z medvetet döljt någon misshandel, men nog fan borde hon in och röntga hjärnan, för det står definitivt inte rätt till däruppe.
Ibland låter inte tvångssterilisering så tokigt....
Jag blir alldeles ifrån mig när jag läser om lille Theos sista timmar.
Åh, hur kan något sådant få hända. Han vinkar och kryper till sin baneman. NEJ DETTA ÄR FÖR MYCKET!
Jag vägrar döda spindlar och flugor - fångar och släpper ut dem. Och så läser man detta.
Detta måste vara det mest fasansfulla brott som skett här i Sverige. Jag ser bara hans lilla leende ansikte framför mig.
Jag är definitivt inte en "öga för öga"-människa. Men i det här fallet skulle jag kunna tänka mig att ta hand om gärningsmannen. FY FAN!
PS berättar följande i förhör 2010-07-14
M=PS
B=Ena förhörsledaren
”M: Vi börjar det hela med att jag vakna till av att min sambo är i rummet och tar fram
kläder som hon ska ha på sig när hon ska åka till jobbet. Och då säger hon till mig att hon, att
Theo har varit uppe att hon gett honom medicin. Han började med sin medicin i måndags för
tarm. För tarmen.
B: Mm.
M: Och så sa hon att hon hade lagt honom då igen i sängen. Och sen så går hon. Visar
hon mig hur tabletten hur hans medicin ska tas för att den ska tas två gånger om dan. Så hon
visar mig igen sen så, så går hon ut ur rummet och då somnar jag om en stund. Så kommer
hon igen in och säger att hon ska åka till jobbet. Så åker hon till jobbet. Och så vaknar jag då
runt kvart i nio och så går jag in till Theo för han är vaken då. Han, han verkar vara glad fast,
fast han har ont i magen det har han för att han har haft ont i magen från mars vi har sökt för
det på sjukhus. Han har haft ont till och från. Och så jag märker det att han har ont i magen
när vi är påväg till köket han, han går själv till köket och då ser jag på hans gångstil och det.
Jag känner igen det från förr att han har haft ont. Och sen så ger jag honom frukost och så vill
han inte äta så mycket. Jag ger honom en smörgås och yoghurt och han äter upp sin yoghurt
men bara halva mackan och man märker att han inte man får nästan ändå tvinga i honom
yoghurten han vill inte ha. Sen så torkar jag av honom och det och vi sätter oss och kollar på
TV cirka två timmar kollar vi på TV. Och jag går ju till och från, iväg då från TV:n och det
och så. Sedan såg han rädd ut alltid när jag kommer. Och sen så, så ringer jag. Så ringer min
sambo mig på. Nån gång mellan. Runt vad ska man säga lunch eh..nångång mellan 11.30,
12.30 nånstans däremellan. Och så säger jag att det inte står rätt till med att han verkar ha ont
i magen och så. Och då säger hon till mig att jag ska gå in och läsa biverkningar för
medicinen vi hade gett honom på morgonen, eller hon hade gett honom på morgonen. Och då
gick jag in och läste och då stod det att man kunde få ont i magen och man kunde bli trött,
inte vilja äta och allt sånt stämde ju med… Och sen så bruka han ju sova middag och då
märkte jag att han va trött då och då bärde jag honom in i rummet. Så titta han på mig sådär
igen som.. Med den där rädda blicken och då brast det bara för mig. Jag klarade inte av det
mer. Det var då jag slog slaget och sen så somna han och sov. Och sen gick jag in och skulle
kolla till honom. Märkte att han var vaken och så vinka han till mig igen. Och sen så sa jag att
han skulle komma så kröp han till mig. Och när jag skulle ställa honom upp då så sjönk han
bara ihop. Och sen så la jag honom i sängen då och så börja ögonen rulla upp och
bröstkorgen hoppade jättefort på honom och så vi.. Då, då ringde jag min sambo och sa det
att jag nog måste ringa ambulans. Och så kom. Så hade jag tog jag mitt finger i munnen på
honom och så bet han mig i fingret sen efter det så är han borta sen.”
Enligt loggar har PS denna dag porrsurfat mellan ca 07:40-11:40, i princip oavbrutet... Man undrar hur de hann med att äta frukost tillsammans... det kanske kommer svar på det senare i fup...
PS berättar följande i förhör 2010-07-14
M=PS
B=Ena förhörsledaren
”M: Vi börjar det hela med att jag vakna till av att min sambo är i rummet och tar fram
kläder som hon ska ha på sig när hon ska åka till jobbet. Och då säger hon till mig att hon, att
Theo har varit uppe att hon gett honom medicin. Han började med sin medicin i måndags för
tarm. För tarmen.
B: Mm.
M: Och så sa hon att hon hade lagt honom då igen i sängen. Och sen så går hon. Visar
hon mig hur tabletten hur hans medicin ska tas för att den ska tas två gånger om dan. Så hon
visar mig igen sen så, så går hon ut ur rummet och då somnar jag om en stund. Så kommer
hon igen in och säger att hon ska åka till jobbet. Så åker hon till jobbet. Och så vaknar jag då
runt kvart i nio och så går jag in till Theo för han är vaken då. Han, han verkar vara glad fast,
fast han har ont i magen det har han för att han har haft ont i magen från mars vi har sökt för
det på sjukhus. Han har haft ont till och från. Och så jag märker det att han har ont i magen
när vi är påväg till köket han, han går själv till köket och då ser jag på hans gångstil och det.
Jag känner igen det från förr att han har haft ont. Och sen så ger jag honom frukost och så vill
han inte äta så mycket. Jag ger honom en smörgås och yoghurt och han äter upp sin yoghurt
men bara halva mackan och man märker att han inte man får nästan ändå tvinga i honom
yoghurten han vill inte ha. Sen så torkar jag av honom och det och vi sätter oss och kollar på
TV cirka två timmar kollar vi på TV. Och jag går ju till och från, iväg då från TV:n och det
och så. Sedan såg han rädd ut alltid när jag kommer. Och sen så, så ringer jag. Så ringer min
sambo mig på. Nån gång mellan. Runt vad ska man säga lunch eh..nångång mellan 11.30,
12.30 nånstans däremellan. Och så säger jag att det inte står rätt till med att han verkar ha ont
i magen och så. Och då säger hon till mig att jag ska gå in och läsa biverkningar för
medicinen vi hade gett honom på morgonen, eller hon hade gett honom på morgonen. Och då
gick jag in och läste och då stod det att man kunde få ont i magen och man kunde bli trött,
inte vilja äta och allt sånt stämde ju med… Och sen så bruka han ju sova middag och då
märkte jag att han va trött då och då bärde jag honom in i rummet. Så titta han på mig sådär
igen som.. Med den där rädda blicken och då brast det bara för mig. Jag klarade inte av det
mer. Det var då jag slog slaget och sen så somna han och sov. Och sen gick jag in och skulle
kolla till honom. Märkte att han var vaken och så vinka han till mig igen. Och sen så sa jag att
han skulle komma så kröp han till mig. Och när jag skulle ställa honom upp då så sjönk han
bara ihop. Och sen så la jag honom i sängen då och så börja ögonen rulla upp och
bröstkorgen hoppade jättefort på honom och så vi.. Då, då ringde jag min sambo och sa det
att jag nog måste ringa ambulans. Och så kom. Så hade jag tog jag mitt finger i munnen på
honom och så bet han mig i fingret sen efter det så är han borta sen.”
Hjärtat blöder. Hoppas att Theo bet så pass hårt att det blir ett ärr, som aldrig försvinner, utan påminner FS hela livet om vad han har gjort.
Efter ditt angrepp på Smilun så tror jag de flesta har förstått att det är nåt som är allvarligt fel med någons människosyn. Det har de dessutom gett uttryck för.
Och det är nog inte min de menar.
Du har lyckats flytta fokus i tråden från ämnet till personer du fattat agg till.
Nåra vågar inte säja vad de vill då de är rädda att råka ut för samma personliga påhopp som vi gjort.
Jag lämnar tråden nu så att jag inte triggar dej till nya stordåd.
Såg att du hade börjat hugga på Camdrea också...
Vore bra om du ville vara kvar ändå.... Du tillför mycket i den här tråden. Betr micro så kan man bara bortse från hans synpunkter.
