Den stora skvallertråden om H.M. Kung Carl XVI Gustaf

birkaboo skrev
Jag får uppfattningen utav att hon sökt kontakt med användare i tråden för att kunna avfärda eller bekräfta de påståenden hon gör i boken. Men långt ifrån allt kommer härifrån. Många runt kungen namnges och en del påståenden bekräftas i boken av namngivna personer.

Hur som är boken märkligt uppdelad i två delar som ligger så långt ifrån varandra att man funderar på om det tillhör samma bok. De vill visa på kungens två olika sidor , den offentliga och den privata antar jag.

Blir inte imponerad utav den privata sidan och kan inte riktigt förstå hur förståndiga människor i en modern tid kan vara för monarki. De som befinner sig runt kungen åtnjuter ekonomisk trygghet då kungen självklart kan påverka. De enorma summor som kungen knappast behöver redovisa av skattemedel gynnar hans privata ekonomi. Så även om de är dessa pengar han spenderar med sina vänner på kaffeflickor, och porrklubbar utomlands lämnar det efter sig en unken bismak.

Vad exakt är det kungen presterar som gör att en del tycker att man ska lämna honom ifred med ca
125 miljoner i apanage varav hälften av dessa går till kungen och hans familj utan krav på redovisning /år. Skattebetalarna ska alltså förväntas bidra till hans slöa familj, deras festande, kungens förvrida och omoderna syn på "kaffeflickor" och bekosta hans porrklubbs besök ? Utöver dessa pengar så begärs det stundom extra miljonanslag samt tillkommer det ännu fler miljoner för säkerhetspersonal och annat runt om hovet.

Att ha någon vid sidan om är privat och kan vara en överenskommelse mellan kungen och drottningen. Men att bete sig sexistiskt, springa på porrklubb, indirekt köpa sex vilket naturligtvis kan vara svårt att bevisa men att samtidigt ha det dåliga omdömet att utsätta sig för detta även om det är vännerna som arrangerar ( kanske med våra pengar ) är knappast en kung våra barn eller ett modernt samhälle behöver.

Två av mina vänner har berättat hur de träffat på kungen ute både på privat klubb / Östermalm samt en vanlig restaurang/pub på Norrmalm öppen för alla, och hur han då helt ogenerat uppträtt olämpligt för en kung och en gift man och det hände inte för två decennium sedan utan låg väl närmare 5-6 år tillbaka i tiden.

Från Sydsvenskan
Nummer 4 av Pockettidningen R 1977 hette Horor och Herrar. Här skrev Stig Edling, som fick Stora journalistpriset samma år, om hur en UD-tjänsteman, ”anställd av staten och betald med skattepengar”, fick i uppdrag att under kung Carl Gustafs PR-resa i USA våren 1976 ”skaffa kungen unga damer som var tillräckligt pålitliga att ta upp på rummet så sent på natten”.