Angående relevansen i att granska knugens sexuella utsvävningar är det flera som har hävdat att enbart inomäktenskapliga barn blir tronarvingar. Det är givetvis inte sant, då Successionsordningen enbart stadgar att rätten till Sveriges tron
Citat:
(...) tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.
Innan DNA-tekningens genomslag har det dock varit problemfritt att genomdriva en praxis där oäktingar uteslutits ur tronföljden genom att officiellt förneka faderskap.
Nu tror jag i o f s att sannolikheten för detta är minimal vad gäller CG.
I övrigt tycker jag det är i allra högsta grad intressant med en bok som - om dess påstående stämmer - totalt förgör den officiella bilden av statschefen som förmedlas till oss som har att besluta över dessa fortsatta existens. Hade det officiella budskapet varit att kungen är en partyprisse som inte är så nogräknad med äktenskapets helgd, hade jag ansett det betydligt mindre relevant med detaljer kring vem,var,när, hur osv.