Jag håller på och läser boken 'Svart intelligens i ett vitt samhälle' av Stanley Burnham (en pseudonym av karriärmässiga skäl) och inledningen - för den oinsatta - ger en mycket bra verklighetsbild av negrers självållade situation.
Read and weep ;
Citat:
SVARTAS LÅGA GENOMSNITTLIGA IQ framstår alltjämt som den mest välbevakade hemligheten i Förenta staterna. Under de senaste fyrtio åren har samma energi lagts ned av samma samling forskare, experter och opinionsbildare för att bevara denna hemlighet, och vi kan vänta oss en fortsättning av denna ansträngning inom överskådlig framtid. Men med få undantag avslöjar IQ-test praktiskt taget samma kognitiva skillnader som tidigare, trots de hundratals miljarder dollar som lagts ned på att förbättra svartas utbildning och sociala status. Visst har många svarta gynnats av integrationen i skolorna, och må så vara att många av dem förtjänar de omfattande fördelar som tillkommit dem tack vare deras utbildning, men de fördelar som många andra tillskansat sig har bara varit möjliga tack vare kvoteringar (eufemistiskt beskrivna som ”riktlinjer för mångfald” eller ”rasnormering”), påtvingade av våra domstolar och statliga och federala byråkratier. Samtidigt fortsätter genomsnittstalen för svartas IQ och anlagsprov att ligga lågt – den genomsnittliga levnadsstandarden bland den svarta underklassen har till och med sjunkit – och såsom alltid varit fallet, fortsätter svartas låga ställning i samhället att vara allmängiltig, inte bara en unik skönhetsfläck i den amerikanska demokratin.
Trots massiva satsningar uppnås aldrig det förväntade resultatet, även om det inte kommer som en överraskning. Man kan också relatera till detta i svenskt sammanhang genom att kolla på de satsningar som har gjorts i förorten, utan resultat.
Författaren fortsätter ;
Citat:
Faktum är att det inte finns något annat samhälle i världen, ej heller har det någonsin funnits något, i vilket svartas prestationer i fråga om utbildning och sociala framsteg nått upp till europeisk eller nordamerikansk standard. Ingen annanstans presterar svarta bättre. Nästan hela den afrikanska kontinenten under Sahara är sorgligt efterbliven, och så är även Haiti, det äldsta oberoende svarta samhället i världen. Resten av den svarta befolkningen i Västindien lever på existensminimum, liksom den stora svarta minoriteten i Brasilien och de små svarta storstadskolonierna i Europa, vilka uppenbarligen lider av samma problem som sina motsvarigheter i amerikanska städer. Var någonstans på jordens yta åtnjuter en svart majoritet, eller ens en ansenlig svart minoritet, en god levnadsstandard? Ingenstans, så vitt jag kan avgöra.
Negern uppvisar alltså samma beteendemönster, låg intelligens och dysfunktionalitet oavsett geografisk punkt - vilket också bekräftas i tråden om och om igen.
Citat:
Den alternativa förklaring som utforskas i denna bok – att ingen specifikt står att klandra, varken svarta eller vita – baseras på den enkla och påvisbara förutsättningen att den svarta samhällsgruppens problem i första hand härrör från en hos negern genetiskt betingad brist på intelligens jämfört med de andra raserna.
Intressant, om än något en okonventionell slutsats och precis det som flertalet har hävdat i tråden.
Återkommer om jag hittar fler klockrena citatvärdiga beskrivningar. Boken som PDF hittar ni här -
http://www.preservationist-books.com./SVIQ.pdf