Bostadsbubbla i Sverige?

Det ökande hemmajobbandet driver upp priserna på större bostäder och fritidshus.

– Det här är en trend vi sett, nu har vi siffror på det också, säger vd:n för en mäklarbyrå.

I snitt har priserna på bostadsrätter stigit med sju procent i år. På treor och fyror eller ännu större lägenheter är uppgången 8,9-9,4 procent.


https://bulletin.nu/ekonomi/all/pandemin-driver-upp-priser-pa-storre-bostader

Nej det är såklart svårt. Jag tror inte bygglönerna har skenat men de har nog viss del idet.

Sist jag gjorde en större renovering för 15 år sedan kostade tex en snickare 350 kr per timme som någon form av referens i Stockholm..Idag är det svårt att få tag i någon vettig snickare för mindre än det dubbla.

Finns väl data på det, men mer troligt är det väl att lönekostnader per byggd enhet ökat mer pga fler överbetalda chefer, administratörer, konsulter, kommunikatörer, värdegrundscertifierare och annat än att Snickare-Sixten tjänar 50k/mån istället för 30k för 10 år sedan.

När priset på det man bygger och säljer går upp och är i brist börjar slöseriet på alla håll. Gäller alla sektorer förutom det offentliga där det istället är ett konstant tillstånd.

Fast jag pratar om enskilda firmor med en eller två anställda. Båda anställda är ute och snickrar själva.

Oklart varför en snickare behöver ta ut 700 kr i timmen när 350 kr i timmen dög för 15 år sedan. Knappast så att andra yrkesgrupper har dubblat sina löner på 15 år. Dessutom fakturerar de biltullar och parkering. Sen har de nästan alltid 10-30% på sitt material de köper men fakturerar givetvis sina kunder fullpris.

Sannolikt har rot avdragen bidragit till att boosta timlönerna rejält.

350 uppräknat med 3% över 15 år blir ca 550. Om en snickare med egen firma skulle ta ett jobb på några dagar för 350 per timme inkl moms skulle det knappt ge en städarlön.

Givetvis har ROT-avdraget gjort så priserna höjts en del, många marknadsför sina priser efter ROT/RUT till och med.

3% per år är betydligt högre än genomsnittet. 2% vore mer rimligt för att följa den generella löneutvecklingen. Det skulle ge 471 kr per timme 2020. Men hantverkare har ökat sina löner med runt 5% per år i 15 år.

Kostar som sagt att anlita hantverkare.

Och det innebär naturligtvis att bostadspriserna stiger.

Den som renoverar/underhåller/moderniserar sin bostad för x MSEK kommer kunna sälja bostaden för ca x MSEK mer. Iaf på adresser som är någorlunda attraktiva. (Fixar man till bostaden för 2 MSEK i Kramfors får man kanske inte så mycket mer).

Varför skulle företag ha "överbetalda chefer, administratörer, konsulter, kommunikatörer, värdegrundscertifierare"?

Om du skulle äga en firma inom bygg/entreprenad, skulle du betala för det?
Om ja, så varför?
Om nej, så varför menar du att andra skulle göra det?

Men det är ändå rätt talande att hantverkare tar ut dubbelt så mycket 2020 mot 2005. Samtidigt som landet överskjölts med bla Polacker som gör jobbet mycket billigare. Det talar för allt annat än en fungerande bransch i balans utan brist.

Hör samma snack jämt från folk som själva jobbar på golven. De tror seriöst att deras chefer sitter och vänder papper samt spelar golf

Svenska centralbanksräntan ligger på noll, men går det att garantera låga räntor för bostadslån de närmaste åren?

Detta ökar inflationen eftersom pengar når ut till konsument, dvs KPI inflation:
-Ökade fiskala stimulanser, dvs stat och kommun drar på sig skulder för att försöka få igång/upprätthålla ekonomin genom diverse infrastrukturprojekt, gröna initiativ och så vidare

Marginell påverkan på KPI inflation, men fortsatt hög tillgångsinflation, asset inflation
-Riksbanken kanske kan låna ut mer till bankerna, men det betyder ju inte att bankerna lånar vidare till konsumenter. Det är först när pengarna når konsumenten som vi får KPI inflation

KPI deflationsdrivande:
-Under och efter Corona misstänker jag att arbetslösheten kommer vara fortsatt hög, vissa företag har insett att de kommer klara sig bra med den personal de har. Automatiseringen och digitaliseringen har tagit ett sjumilakliv under Corona, vilket minskar personalbehovet

Bostadspriserna är ju väldigt beroende av räntan och arbetslösheten. Enligt ovan tror jag att arbetslösheten kommer vara fortsatt hög. Så till räntan. Riksbankens ränta till bankerna kommer nog vara noll eller liknande för lång tid framöver, men betyder det att räntan till bostadslån också kommer vara låg? Får vi inflation, dvs KPI inflation så kommer också räntorna att stiga, ingen kommer ha kvar pengar på banken om de blir mindre värda varje år och därmed stiger bostadskostnaden och arbetslösheten eftersom alla kommer dra åt svångremmen - OM vi inte också får löneinflation, detta tror jag är nyckeln här. Men eftersom jag tror att arbetslösheten kommer vara fortsatt hög så får vi nog inte någon löneinflation att tala om.

Så min slutsats blir att att vi får KPI inflation med stigande räntor, ökad arbetslöshet, ingen löneinflation -> lägre priser. Tokigt?

Problemet är att du analyserar marknaden. Sverige är till stora delar ett statligt dikterat land, och när det gäller bostadsmarkanden är det på kommunism-nivå (vad som idag är känt som kommunism, dvs statlig detaljplanering ala Soviet snarare än folkligt ägande).

Dvs sakerna du analyserar är som bäst #2. #1 är vad staten bestämmer, och detta kan man inte komma fram till via samma typ av logiska resonemang.