Bostadsbubbla i Sverige?

Vid jämt antal så ligger vanligen ingen exakt på medianen:

Kalle 20 kr
Olle 40 kr
Nisse 90 kr
Lasse 160 kr

median: 65 kr

Medellönen i Sverige 2018 var 34600 kronor.

Det blir missvisande att, som du gör, utesluta vissa grupper. Det kvittar om etniskt svenska manliga ingenjörer med guldbyxor, ymnighetshorn och entreprenöriell anda har råd med dyra bostäder. De kan inte ensamma skapa pristryck.

Både median och medellön är intressanta, men på olika sätt. Medianen är användbar när en mycket liten grupp har en extremt hög lön. De drar då upp medellönen på ett sätt som inte påverkar bostadspriserna uppåt eftersom människor sällan har mer än en bostad. Den stora köpkraften hos den lilla gruppen skapar då inget pristryck, vilket det skulle ha gjort om de köpte så många bostäder som de bara kunde.

Vilken siffra man än väljer så har lönerna mycket lite kraft att skapa några höjningar av bopriserna. Borättspriserna har i princip tredubblats sedan 2005. Lönerna är inte ens på samma planet.

Du skapade ett självklart scenario man använder i lågstadiet för att lära barn att förstå skillnaden på median och medelvärde. Vid större populationer så hamnar någon på medianen eller väldigt nära om antalet är jämnt.

Om vi håller oss till din vokabulär och låter efterfrågan öka, och produktionen (utbudet) öka, vad händer då med priset?

Eftersom jag vet att du och en del andra har svårt för detta, så nämnde jag platt-tv så att ni omöjligen skulle undgå att inse.
Där har efterfrågan ökat. Men har priset ökat?

Nej, jag har aldrig påstått det. Det är något som du suttit och fantiserat ihop.

Ja dina plattv-apparater ja. Vad har de med något att göra? Dessa ändrar inte vad jag skrev.

Men BRA, liksom-fb. Du är inte ekonom. Då ska du nog vara lite ödmjuk också beträffande sådana ting. Jag begriper tex tydligare nu varför du inte fattar vad inflation är för någonting.

Ta och läs vad du skrev tidigare innan du hånskrattar. :-)

Rea på långa boräntor har burit frukt. Folk har passat på att ta nya lån till lång ränta.

I november valde 57 procent av de som tecknade nya bolån hos SBAB tremånadersränta, ned från 60 procent i oktober och 70 procent i september. Det skriver SBAB i ett pressmeddelande.

Av de som valt längre löptider valde 6 procent en ettårig bindningstid och 12 procent tvåårig bindningstid. 15 procent av de som tecknade nya bolån valde treårig bindningstid.

Andelen som binder på 5-10 år var 7 procent. Så hög har andelen inte varit sedan 2014.

https://www.privataaffarer.se/sbab-allt-fler-binder-bolan-pa-langre-tid/

Har sett nyheter om att några banker nu börjat höja långräntorna. Misstänker att de fyllt kvoten som de ville ha, vilket tyder på att det är inte bara SBAB som fått in nya låntagare som nappat på reorna. I januari får vi se om trenden om bundna lån har vänt.

Annars är trenden att banker håller på att sänka sina kalkylräntor för att kunna ge lån till folk som enligt min mening inte borde skuldsätta sig.

Vore kul med närmare analys av de som bundit sig 5-10 år. Undrar om det finns folk där som finansierar köp att en lägenhet för uthyrningsändamål. Köper de rätt objekt så kan de få bra betalt under den tiden.

Prisutvecklingen beror på att pris och kostnad inte är samma sak. Lönerna har ökat och kostnaderna gått ner tack vare extremt låga räntor. Då går priserna upp mer än lönenivåerna.

Det som hindrar priserna från att stiga nu är bankernas ovilja att låna ut pengar, men det är ju främst till folk som inte har fast anställning.

Jag vet vad jag har skrivit.

Inkluderar man folk som har låga inkomster, pensionärer och folk som har försörjningsstöd i populationen som man beräknar ett medianvärde på så blir det värdet lägre än om man inte inkluderar de.
Riktigt hur du går tillväga för att inte förstå det är obegripligt.

En sådan median, som innehåller folk som inte har ekonomiska resurser att bli bostadsägare, blir irrelevant för diskussioner om inkomster för de som köper bostäder.
Varför går inte det ett förstå?
Borde inte vara kontroversiellt.

Platt-tv är ett utmärkt exempel på att ökad efterfrågan inte har lett till stigande priser.
Istället har produktionen ökat.

Eller vill du meddela att du lyckats blunda för även denna del av verkligheten.

Här är en graf som visar bostadspriser i relation till disponibel inkomst. (För Sverige).
https://ekonomistas.files.wordpress.com/2013/12/housing-prices-disposable-income-1312073.png?w=600&h=366

Detta är alltså bostadspriser. Då har vi inte (ännu) vägt in minskade räntor.

I relation till betalförmåga (dvs disponibel inkomst) har bostadspriserna fallit sedan 2007. (Kan väl kanske ha gått upp sedan SVaMp tog över).

Ok om du nu förstår skillnaden mellan median och medel vilket jag fortfarande inte är riktigt säker på att du gör. Kan du då förklara varför du tycker det är mer relevant att hänvisa till en lön som bara en dryg tredjedel av invånarna har? Samtidigt som 56% av invånarna bor i bostadsrätt?

Du har alltså en hel femtedel av populationen som bor i bostadsrätt och tjänar mindre än medellönen.

Om det blir arbetslöshet, eller stigande räntor vilka tror du det är som kommer få problem i samhället? Tror du verkligen att de är den där tredjedelen av samhället med högst löner?

Alla bostadsrätter kostar inte 75000/kvadratmeter. Har man en lön på 25000 så ser jag ärligt talat inte problemet att ha ett lån på runt en miljon på sin bostad, vilket motsvarar drygt 3 årslöner.