Bostadsbubbla i Sverige?

Kapital återvänder inte till banken för att lånas ut på nytt? Är kapital en begränsad resurs eller bara digitalt flimmer på en skärm?

Ja, det är väldigt stora problem för ekonomin i ett FRB system om lånen inte betalas tillbaks. Den ränta du har kommer att tas ur ekonomin och inte omsättas om de inte återskapas vilket i sin tur skapar ett liknande problem och du tappar snabbt kontrollen. väldigt förenklat

Det var väldigt kryptiskt. Kan du försöka vara lite mer tydlig och specifik.

Sverige har inget reservkrav, så det med FRB kan du ignorera.

Lånet återbetalas. Tror du att jag kommer att leva i över hundra år?

Den ränta jag betalar går i olika delar till:
a) de som banken lånar upp summan av, som är utlånad till mig.
b) bankens omkostnader. Lokal, löner, sociala avgifter skatter, IT-kostnader osv.
c) och lite vinst till bankens aktieägare (i bästa fall).

Om du på allvar menar att den ränta jag betalar försvinner ur ekonomin får du visa hur det går till.

Räntan försvinner väl inte?

Antar att jag sätter in 100.000 på banken. Jag lånar alltså ut 100.000 till banken och får för detta 2% i ränta.

Banken lånar i sin tur ut 90.000 av dessa pengar till en person som bostadslån och den personen får betala 3.5% i ränta.

Mellanskillnaden tar banken för omkostnader, risk och vinst. Resten går till mig.

Många missförstår FRB och tror att pengar skapas ur intet men det stämmer inte. Det FRB betyder är att banken lånar ut pengar den inte äger utan bara lånat. Problemet med FRB är om de som lånat ut pengar vill ha tillbaka dem. Om banken lånat in massor av pengar kortsiktigt (typ lönekonton) och lånat ut nästan allt långsiktigt (bundna bostadslån) och de kortsiktiga lånen upphör (folk slutar sätta in sin lön på banken) så måste banken snabbt skaffa andra lån för att inte ligga på minus.

Är det inte bundet så finns ingen förpliktelse, då betyder det ingenting.
Fast du kanske verkligen menar bundet på 100 år?
I så fall kan en eventuell ränteskillnadsersättning vara ett problem i ditt exempel.

Nu finansieras inte svenska bostadslån genom utlåning av insatts pengar. Svenska bostadslån finansieras på marknaden genom utställning av bostsdsobligationer. Med andra ord är det institutioner med mycket pengar som investerar i svenska bostadsrätter. Pengar som finns, inte krediter som skapas. Att Riksbankens styrränta inte påverkar direkt, vilket många tycks tro och därför blir upprörda när sänkningen där inte märks av på deras låneränta, beror på att räntan snarare bestäms av just upplåning på marknaden och regleras med hjälp av ränteswappar som också de på sitt sätt "handlas".

Kan du eller någon som tänker som du ge nu en kommentar på följande tre scenarion:

1. Jag köper en bostadsrätt för 1 miljon kronor, och amorterar 10 000 i månaden tills jag efter några år har ett lån på "endast" 500 000 men en tillgång som ju är värd minst det dubbla.

2. Jag köper en bostadsrätt för 1 miljon kronor, men stoppar in 500 000 själv direkt. Jag jag nu en bostadsrätt värd 1 miljon men en skuld på "bara" 500 000.

3. Jag köpte en bostadsrätt för 500 000, och har de senaste åren inte amorterar en enda krona. Idag är den värd 1 miljon. Jag har nu ett lån på "endast" 500 000 men en tillgång som ju är värd 1 miljon.

Det jag är nyfiken på är vem som gör fel och vem som gör rätt, och varför du tycker det.

Du har kraftigt missförstått FRB, det är inte i närheten av vad du tror att det är och du får söka dig till en annan tråd för att få veta hur det fungerar. FRB är per definition inte ett problem så länge man betalar av lånen i tid och kan hålla nog mycket pengar/valuta i cirkulation. Problemen kommer när man får underskott vilket gör att diverse marknader (bostäder, aktier, obligationer, etc) faller i värde väldigt snabbt pga hävstången.
Privatekonomiskt:

1 gör rätt då den amorterar och jag utgår från att den fortsätter med det, 3 gör fel då den inte amorterar. 2 borde amortera.

Väldigt öppen fråga då det finns många variabler i en privatekonomi som är okända för utomstående. 1 kan göra något fruktansvärt om den t ex har ett dyrare lån, 2 kan göra helt fel om den endast tänkt bo i bostaden en kort tid och då inet borde binda upp kapital. 3 kan gör helt rätt om den behöver bostaden i en ny stad för ett arbete men inte har utrymme att amortera.

Nationalekonomiskt:

1. gör rätt då den minskar sin skuld, 2 borde amortera. 3 gör fel då den förstör valuta/pengar genom att betala ränta.

Det är mer komplicerat än att vad jag beskriver men likt svaret till Kalmar2004 får du söka upp en FRB tråd och fråga folk där.

Det är vad bankerna vill få oss att tro. Riksbankens styrränta styr fortfarande väldigt mycket och det återspeglar sig i verkligheten. Bankerna knorrar att och vill inte sänka men gör det ändå kusligt likt riksbanken.

Dock så är vi i en situation där räntan är så låg så att de fasta kostnaderna och ökade kapitaltäckningsgrader gör att marginalen blir större procentuellt sett, dock så är marginalen i kronor och ören väldigt låg nu.

Kolla även in denna bild för att se tillgångar/skulder för Swedbank:
http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/documents/company/cid_488196.jpg

Man ser ganska snabbt att obligationer inte täcker upp hela utlåningen, inte ens bostadslånen.

Jag har inga problem med att förstå vad FRB är för något.

Bankerna lånar pengar (bl a löner) och lånar sedan ut mestadels av pengarna till andra men behåller en bråkdel (fraction) som reserv. Denna bråkdel ska göra så att banken har pengar för att gå runt vid normalt tillstånd. Om många helt plötsligt får för sig att ta ut sina pengar så försvinner bråkdelen och banken måste då snabbt antingen låna in nya pengar eller kräva tillbaka sina utlånade pengar. Precis som skrev i mitt inlägg innan.

Intressant att läsa dina resonemang. Du menar alltså uttryckligen att om jag lånar 1 miljon och amorterar några tusenlappar i månaden så gör jag mer rätt privatekonomiskt och gör samhällsekonomin en större tjänst än om jag lånar 500 000 och trycker in 500 000 ur egen ficka direkt. Detta trots att det tar personen i alternativ 1 många år att komma ner till min belåningsgrad. Jag hinner sälja min bostad innan person 1 ens kommit ner till min belåningsgrad.

Sen vet jag inte varför du skriver att jag missförstått FRB, jag behandlade inte fractional reserve banking över huvud taget i mitt inlägg.