Bostadsbubbla i Sverige?

Bilden du länkade till har inget att göra med hur stor del av ett bostadslån som är finansierat med bolåneobligationer. Den visar bara balansräkningen i banken totalt.

Faktum är att största delen av bankernas bolånestockar finansieras med bolåneobligationer. Riksbankens ränta har ingen direkt korrelation med kundernas bostadslån, däremot ger styrräntan ett genomslag i samhället i stort och lånekostnader totalt. Vid en fungerande marknad. När vi hade en kreditkris så hjälpte inte ens låg ränta, då fick extraåtgärder sättas in, men det är en annan femma. Riksbankens styrränta (repo-räntan) rör alltså hur mycket det kostar banken att låna pengar av Riksbanken och det oftast på mycket kort sikt. Oftast bara över natten. Men när det blir billigt med likviditet, så faller också den totala prisbilden på pengar och när pengar blir billigare så kan också bostadsräntor bli billigare (då är vi tillbaka till ränte-swappar).

Utan FRB skulle svaret bli annorlunda.

Anledningen till att det är bättre att amortera än att pytsa in egna pengar kommer av att 1 maximerar sitt kapitalavändande medan 2 inte gör det. Egentligen är det inte någon större skillnad men då jag utgår från att 1 fortsätter att amortera är det en bättre startegi. Slutar 1 är det likställt med 2. Det är dock lite svårt att svara mer då jag inte vet om du pratar privat eller national ekonomi nu.

30 000 arbetsplatser i ett område... Jo tjena! Jag är pessimistisk inför Stockholms arbetsmarknad, som består till stor stor del av administration, och därmed även bostadspriserna. Vad ska alla nyblivna stockholmare jobba med?

Byggarbetare och mäklare verkar ju locka folk för tillfället

Spotify har ju anställt närmare 300 människor. De flesta av dem från andra delar av landet. Många från andra länder. Vi har Euroling och en massa konsultbolag. Vi har forskning i Kista. Inflytten är ju stor, det kan du väl inte sticka under stol med? Alla de som flyttar in gör det ju för jobb, inte för att gå arbetslösa. Vem har råd me det i en stad som Stockholm?

Läser man pressmeddelande från arbetsförmedlingen så kan man ju undra.
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2012
I pressmeddelandet pratas om ett område som heter Skärholmen, där typ ingen jobbar. Fast jag känner inte till Stockholm, så vad vet jag.

Jag diskuterade detta på jobbet idag och fick frågan om när jag tycker att man är överbelånad.

Svaret jag gav är att den dagen man blir arbetslös eller långvarigt sjukskriven och inte har råd med sitt boende då är man överbelånad. Tänk att bli allvarligt sjuk, eller arbetslös och samtidigt tvingas lämna sin enda trygghet, sitt hem!

Även om man tänkt att skippa amorteringen bör man ta sig en funderare. Att bli pensionär med 4 miljoner i skuld är nog ingen hit. Sen kanske man kan ha sålt och gjort en vinst om si sådär 30 år. Men om inte vinsten betalar ett helt nytt boende utan att du skall behöva ta nytt lån får du problem... Och är överbelånad.

Jag sålde min BR i somras för 1,1 miljoner. Jag köpte den 2004 för 500.000 och tjejen jag köpte av hade köpt den 2002 för 305.000.. Så VAD (mer än billiga / enkla krediter) är det som motiverar denna prishöjning? Bostadsbrist var det redan då och mina inkomster har inte ökat i samma takt...

Kände för att dela med mig av räntediskussion med banken per idag.

Har lån på BR i stockholm innerstad på ca 2 300 000. Marknadsvärde ca det dubbla, 4 600 000.

Erbjuden räntemarginal 0.95 vilket ger en utgående 3 månaders ränta om ca 2.90%.

Följde denna sidas diskussion som jag inte deltagit i från början. Men jag vill gärna säga följande angående tankar kring sparande och kapital:

Självklart bör man spara privat till pension. Jag eller min sambo gör det inte idag vi är båda i 35 års åldern. Däremot har vi gjort lite bostadskarriär då vi båda har kunnande och intresse för branschen vilket lett till att vi har halva bostadens marknadsvärde i lån idag. Vi har bränt en del pengar under tiden och har inget direkt övrigt sparande, endast en liten buffert. Jag har till och från tjänat riktigt bra pengar men flackar omkring mellan lite olika jobba då jag tröttnar snabbt. Sambon tjänar runt 30. I perioder har vi båda varit arbetslösa och tvingats dra lite a-kassa några månader här och där.

Däremot lever vi lite i nuet, vi tar vissa risker, bl.a. i bostadsmarknaden för att vi som sagt har ett intresse och kunnande där.

Detta fungerar bra för oss, ibland har man lite magont, för det mesta mår man bra och känner sig fri från alla krav på sparande och hit och dit. Vi sparar lite stötvis och upptäcker ibland att det finns lite extra deg på kontot, då passar det bra med en resa. I övrigt känner vi ingen reshysteri utan trivs bra med att göra lite olika grejer i vår härliga hufvudstad.

Med detta sagt kommer en konklusion, att då man pratar med banken så verkar alla anställda och hela den branschen ha fått en hård pinne långt upp i röven. All diskussion går ut på att "spara mer, spara till pension också" etc. Har kämpat på hårt med att köpa och sälja lägenheter vid några få tillfällen vilket tak vare slit och kunnande gett avkastning. Är man en sådan person är man outcast i dagens välregisserade samhälle. Entreprenörsskap på det privata planet föraktas nästan. "Hörru, ska inte du också kamma till dig och spara ihop en pension som du kan leva på när du blir gammal". Man får lust att säga, "jo men jag lever här och nu och det verkar som att jag ändå kommer att klara mig bra då jag på mina äldre dagar kanske sitter på ett obelånat boende i stan och inte har några kostnader". Kanske blir det så kanske lyckas man bränna sig och göra någon taskig affär men förhoppningsvis fortsätter livet med att jag vid pensionsåldern kan summera fler bra affärer än dåliga. Its as simple as that. Eller?

Bankerna har blivit generösare vid sin kreditgivning. Om du år 2002 fick låna 300% av din årsinkomst får du låna 500% 2012. Vem vet år 2022 kanske man får låna 1500%.
Men till slut blir ju ett lån till 0,01% ränta för tung att bära med för stort lån...

Hej!

Här har ni en "idiot" som köpt en lägenhet i Norra Djurgårdsstaden.

När man läser i denna tråd vill man ju "ur" direkt! -men nu har man ju skrivit på så nu e man ju fast med denna ett tag.

Inflytt är januari 2014

En 2:a med högt fint läge, och därför vart priset därefter, ca 70 000:-/kvm Avgift 3000:-/mån

Enligt ekonomerna på mitt jobb som granskat den ekonomiska planen så är inte föreningen så farligt belånad, instämmer panelen?

http://www.ncc.se/sv/Boende/Sok-bostad/Stockholm/Stockholm/Hjorthagen/Hjorthagen-etapp-2/

via länken ovan hittar ni ekonomisk plan mm

Vad säger panelen? Ska man fly fältet så fot man kan*?

* ja, i nuläget tillhör man olyckskorparna som skrev på några dagar innan NCC gick ut med ett erbjudande om fri avgift 1 år samt matkuponger för 30 000 och flyttbidrag om 20 000. Detta erbjudande gäller fram till 15 dec, så tills dess blir det ju svårt att sälja då man inte kan erbjuda det samma som erbjudandet ger.
(dock kanske det har kommit en öppning som ska ge oss kompensation: http://www.di.se/artiklar/2012/10/25/ncc-gor-en-pudel/ )

-vad tror ni. Kommer jag kunna sälja denna under våren utan förlust?

Vad jag tror är att du skall ge upp tanken på en bostad som en investering och se den som ett hem. Det gör iet dig något om den faller till halva värdet så länge föreningen inte går omkull. I ett större perspektiv är det bätter för dig om lägenheter faller i pris när du är inne i snurran och bor du i en bra förening skall du tacka gudarna för det!

En kollaps är nog inte så trolig så länge politiker finns som håller den tillbaks. Men om vi tar mig som exempel så nästan dubblades min BR i värde på ungefär 6 år (jag nästan paniksålde av en anledning), det är inte naturligt, bra eller önskvärt.

Den enda möjligheten jag ser till att du skulle kunna sälja den utan förlust innan inflytt är om NCC inte har nagra liknande lägenheter kvar. Det är inte ovanligt att nyproduktioner köps upp bara för att säljas av efter att folk flyttat in, da det blir budgivning och man kan göra vinst. Fast just med Norra Djurgardsstaden är det ju manga ars byggande kvar efter januari 2014...

Sen beror det ju pa läget. Ligger din lägenhet "langt" ifran där det byggs och du inte märker av det - da kanske du trivs sa pass bra att du vill bo kvar.