Bostadsbubbla i Sverige?

Riksbanken måste höja räntan för att få ner inflationen.
Då exploderar husbubblan och du sitter med ett hus som är värt mindre en lånet och du förlorar jobbet när företagen får svårare att låna när räntan går upp och efterfrågan runt om i världen kollapsar.

Nej du, du ska ha inflationsskyddade investeringar. Råvaror, aktier (i viss mån) och ädelmetaller.
Valutor som inte har detta problem kan också vara värt att titta på.

Allt går i vågor;
Riksbanken har haft rekordlåg ränta hur länge som helst, samtidigt har inflationen varit låg.
Senast detta hände och konjukturen sjönk hamnade vi i 70-talets stagnation. (I och för sig handlade den inte enbart om räntepolitik och inte heller var den som värst i Sverige. Men den kan ge en fingervisning)

Lugn och fin nu. Jag höll inte med om att Rinkebyborna subventionerar lägenheterna på Strandvägen.

Om det är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger lägenheterna så lär det bli så, vare sig man vill eller inte.
I alla fall blir det så om hyrorna på strandvägen är lägre än marknadshyra. Nu kanske någon vill hävda att hyrorna i Rinkeby också är under marknadsnivå. I så fall får väl det allmännyttigt bostadsbolag lägga sig x kr under marknadsnivån då på båda ställena då. Men effekten lär nog bli att nivån i Rinkeby sänks.

Alternativt ta ut marknadshyra på båda ställena och investera överskottet i nya bostäder. (Det var väl det som var tanken en gång i tiden. Till slut skulle det bara finnas det allmännyttigt bostadsbolaget).

Verkar som om det kanske blir amorteringskrav iaf:

http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/wolfs-krav-pa-amortering-far-stod_7404482.svd

Till det ska ju läggas 85 %-regeln, som redan införts.

Jag tycker att det här är ett bättre sätt att kyla av marknaden än höjda räntor, slopade ränteavdrag, etc. Det får ner den farliga skuldsättningen (dvs gör att färre riskerar att hamna "under water" vid ett prisfall) utan att öka kostnaderna för dem med jämförelsevis låga skulder (vilket vi verkligen inte behöver i dagens konjunktur). Det är bra för dem som skött sig och sparat, då det kommer hålla nere priserna (vilket är bra för dem) utan att räntekostnaderna ökat. Däremot är det tufft för dem som inte sparat, förstås...

Backar vi tillbaka 50 år eller så i tiden så satt förvisso folk med lån som amorterades. Men när nivåerna var nedamorterade en hel del så var det inte så ovanligt att man tog ett nytt lån för att kunna köpa ditt och datt. Men jag skulle väl iofs kunna tänka mig att belåningsgraden kanske inte gick över 50-60% då.

Dock skulle jag tro att de flesta hade amorterat av huset när de blev pensionärer. Jag tror att bankerna varit lite motsträviga med att låna ut till äldre. Pensionärer tror jag inte ens har fått låna.
(Och en konsekvens då har varit att arvingarna drivit gamlingen till pensionärshemmet, sålt huset och delat på pengarna).

Frågan är vad man vill komma åt:
1) risken för banksystemet.
2) risken för den enskilde
3) eller båda

Problemet med amorteringskrav är att de är så lätta att runda. Ett sådant blir mest ett spel för galleriet.
Om det är 1) man vill komma åt är det bättre att maximera bolånet till t ex 75% av taxeringsvärdet. Resten måste riskviktas som blancolån. Det går inte att runda (så lätt iaf). Då ser banken till att ha ett högra pris på topplånet. Staten kan också besluta ett golv för blancolånens riskvikt.

Är det för hög skuldsättning i samhället är det bara att dra upp räntan. Man bara skruvar upp den tills kreditmassan kommit ned i lämplig nivå.

Det jag menar med subventioner är att det överförs pengar från inkomsterna från lägenheterna i Rinkeby till drift eller underhåll av lägenheterna på Strandvägen. Jag vet inte säkert men vågar ändå gissa på att hyresvärdarna inte går back på lägenheterna på Strandvägen i alla fall.

Om allmännyttan köper en central fastighet lär dom gå back på den fastigheten. Då får hyrorna från andra fastigheter bidra. Men det var inte riktigt det som åsyftades här.

Kommentaren om subventioner här refererar till marknadshyror. Om allmännyttan hyresanpassade till efterfrågan så skulle hyrorna på Strandvägen stiga och därmed de i Rinkeby falla. Och det är den "subventionen" som diskuterades.

Och som alltid när inte marknaden får gälla så uppkommer mygel och korruption. Göran Persson behövde inte stå i någon bostadskö utan kunde på en gång få sig en hyreslägenhet i central Stockholm. Tydligen var det ingen som ville ha den lägenheten, så den stod tom och övergiven.

Det verkar ju sanslöst korkat att köpa en fastighet man går back på. Har de verkligen gjort det?

Jag ser inte varför hyrorna i Rinkeby skulle falla för att hyrorna på Strandvägen går upp. Eftersom det är kö till lägenheterna i Rinkeby så borde hyrorna gå upp även där. Om alla lägenheter är uthyrda finns ingen anledning att sänka hyrorna.

Göran Persson är höger.

Nej, varför är det korkat. Allmännyttan behöver inte gå runt per fastighet. Allmännyttan behöver bara göra en generell ökning av hyror så att den går runt som företag.

Om viljan att hyra på Strandvägen är större än i Rinkeby skulle Allmännyttan vid ett borttagande av bruksvärdesprincipen höja hyrorna på Strandvägen och då skulle de bli tvingade att sänka i Rinkeby eftersom de inte ska gå med vinst. Det som händer vid ett borttagande av bruksvärdesprincipen är bara att hyrorna stiger på attraktiva ställen och sjunker på mindre attraktiva ställen. (För allmännyttan).

GP var partiledare för (S) och de är varma förespråkare för bruksvärdesprincipen. Om man tog bort bruksvärdesprincipen skulle hyrorna stiga för (S)-nomenklaturan. Naturligtvis är det helt ovidkommande i sammanhanget. Jag förstår inte varför jag ens nämner en sådan ovidkommande detalj.

Av någon för mig helt okänd anledning så bor inte (S)-nomenklaturan i Rinkeby. Nalin Pekgul bodde tydligen där men när hon klev av så lär hon omgående ha flyttat in i en bostadsrätt i ett mer "svenskt" område. Antagligen ett rent sammanträffande.

Enligt vad jag hört så finns möjligheten att räkna in hur populärt området eller läget när man räknar ut bruksvärdet.
Det är inte heller förbjudet för allmännyttan att gå med vinst. De kan investera pengarna på underhåll eller nybyggen om det blir för mycket i kassan.
Men nu undrar jag igen om detta verkligen har hänt. Har allmännyttan köpt någon fastighet inne i stan och sedan gått back på grund av att hyrorna är för låga?

Om vi skulle ha marknadshyror ser jag ingen anledning till att man skulle sänka hyrorna någonstans när det faktiskt verkar vara brist på lägenheter.
I ditt exempel så skulle istället lägenheterna i Rinkeby bli subventionerade. Men återigen det du beskriver är inte marknadshyror.

Varje system har sina vinnare och förlorare. Det var många år sedan (S) såg till arbetarklassens bästa.

Det kan vara så att det skett någon svag anpassning. Jag kommer ihåg snyftreportage om folk som satt i stora lägenheter i Vasastan som om förslaget gick igenom skulle få höjda hyror. Vet dock inte hur det blev med det.

Allmännyttan ska inte gå med vinst. Det är själva ideen med Allmännyttan. Underhåll ska den sköta men det har inget med vinst att göra. Det är en omkostnad.

Om Allmännyttan bygger nytt eller köper fastighetsbestånd kan den bli tvungen att höja hyrorna generellt för att inte gå med förlust. Allmännyttan kan inte gå med förlust. Så om den köper en hyresfastighet där hyresintäkterna inte räcker till så får den göra en allmän uppjustering av hyresnivån.

Du ignorerar att Allmännyttan inte är vinstdrivande. Om Allmännyttan la sig på marknadshyresnivå skulle den rimligen börja gå med vinst. Och det är inte tillåtet. Således skulle måste den lägga sig x% under marknadsnivå. Och det skulle troligen innebära en höjning på Strandvägen och en sänkning i Rinkeby.
Med subventionering här menar jag här att andra hyresgäster betalar delar av min hyreskostnad där referensen är det som folk är villiga att betala dvs marknadshyra.

Kan vara så. Eller så är det kanske det bästa som går att göra. Det finns ju en verklighet också. Och (S)-politiker är ju vanliga giriga människor som alla andra. (Bara lite skickligare på att rationalisera sina förmåner).