Bostadsbubbla i Sverige?

Efter att åter ha talat med min vän som är mäklare i Uppsala så säger han att han märker en enorm skillnad i svårigheter att nå en försäljning på många objekt. Folk tvekar, besöker massor med objekt men tar inte steget fullt ut. Det stod visserligen i UNT att bostadspriserna stigit i Uppsala de senaste månaderna men detta kanske är en indikation på att något håller på att dämpa utvecklingen.

Jag tycker det är minst lika viktigt att se till omsättningen som till prisskillnader. Som många sagt det senaste så går marknaden väldigt trögt just nu = låg omsättning. De indikationer som getts är att majoriteten numera tror att priserna kommer falla, vilket gör att köparna helt enkelt förväntar sig lägre priser framöver.

Den kopplingen jag gör är att den låga omsättningen beror på att glappet mellan de försiktiga köparnas bud och de giriga säljarnas acceptpriser är väldigt stort. Detta leder till att större delen av alla försäljningar beror på att folk antingen måste köpa snarast eller sälja snarast. Ibland möts man även på halva vägen.

Men med tanke på den negativa trenden och oroligheter runt om i världen så kommer med största sannolikhet de flesta köparna avvakta och tänka efter en extra gång innan de gör affärer. Som i mitt fall skulle jag kunna tänka mig att köpa hus när som helst, fast jag kan tänka mig att vänta upp till ett par tre år innan det sker om jag inte hittar ett hus som jag själv känner är värt sitt pris. Fram tills dess kan jag tänka mig lägga skambud på 10-30% under utropspris på objekt bara för att se om man kan göra något klipp.

Sen får vi se vad regeringen, finansinspektionen och bankerna hittar på framöver med ränteavdrag, bolånetak, räntor och amorteringar. Det kan tänkas hända saker som påverkar bostadsmarknaden rejält framöver för att minska boendekostnaderna som istället kan gå till konsumtion och få landet att rulla vidare (istället för att lägga sig i nävarna på våra storbanker).

Rätt stor skillnad på 10% ner på en månad och på 4 månader

Problemet för mäklarna är väl att dom flesta säljer först idag och köper sen dom som äger lgh du pratar om lär ju köpt först annars skulle dom inte va så skitnödiga.

I många år nu har mäklarna sålt bra genom att köparna har varit säkra på att "man får alltid tillbaka pengarna", då är det helt förståeligt att mäklarna också själva haussar upp priserna så att spiralen snurrar vidare.
Men nu har folk i allmänhet börjat inse att allt högre bostadspriser inte är rimligt i oändlighet, åtminstone har köparna börjat tvivla på att de kommer att göra idiotsäkra bra affärer. I början av sommaren försökte mäklarna vifta bort sådana tankar, men nu när de har insett att det inte går så är plan B att få säljarna att sänka sina förväntningar. de "Accepterade priserna" i Stockholm är en metod, en annan är att nå ut i media och berätta att rekordpriserna inte gäller. Mäklarna vill ha omsättning, inte nödvändigtvis rekordpriser. De måste få bostäderna sålda, annars konkar de.

BR-köp rapporteras inte till någon central myndighet. Mäklarna kan välja att rapportera dem, men det är inte något lagkrav.

Kanske för att inflyttade studenter köper ettor på löpande band just nu? Små lägenheter brukar ju också få högt pris/kvm.

Kan ligga mycket i det. Det blir i så fall mer tydligt inför vårterminen, ifall försäljningen minskar under hösten.

Nog är det ganska stor skillnad (i Stockholm) mot för bara 1 år sedan, då budgivningarna var rätt hysteriska i innerstaden samt närförorterna. Det spillde to.m över till de yttre förorterna.

Visst budas det friskt även idag, men antalet intressenter är mycket färre. Och för första gången börjar det dyka upp skambud. Har sett det mycket runt om i landet tidigare, men inte i Stockholm.

Säljarna accepterar såklart inte det, utan kallar till nya visningar. Och så står det osålt..

Ska bli intressant att följa utvecklingen under hösten och vintern.

Vilka faktorer indikerar ett rejält fall? Vad säger att det inte "endast" är en typisk nedgång i lågkonjuktur? Man tror ju på högre reporänta framöver, bättre arbetslöshetssiffror m.m. Detta om något lär ju sätta fart på tillväxt, och även inflation, vilket mycket väl kan stoppa "det stora raset".

För att det inte är sunt att lägga så stor andel av sin inkomst på boende som många gör idag.

Högre boendekostnad = Lägre konsumtion = Lägre omsättning = Färre jobb

Idag lägger väldigt många över 33% av sin disponibla inkomst på boende. I en del fall kan det t.o.m. handla om uppemot 50%. En sund boendekostnad (drift/hyra/ränta/underhåll/etc) exkl. amortering bör ligga på max 25%.

Det bör även tilläggas att det i huvudsak är de yngre och förstagångsköparna som står för de högsta boendekostnaderna. Samtidigt är de ungas arbetslöshet högst och sparande/buffert/övriga tillgångar extremt låga. Tänk då också på att de hela tiden försvinner gamla människor med ordnade ekonomier från marknaden samtidigt som unga med kaosekonomier kommer till marknaden.

Alla ökningar under inflationsnivå är sänkningar av värdet är viktigt att komma ihåg.

Edit: Det är fullt möjligt att nivån ligger stabilt ett tag framöver, på kort sikt. Men ju längre belåningstrenden och fortsatt höga prisnivåerna håller i sig så kommer det på längre sikt smälla ordentligt när luften verkligen går ur. För det går inte att "köpa idag och betala imorgon" i all evighet.

Låter bra, förutom att det inte är skambud.

Det är priserna som är oskäligt höga och tvingar folk att ta lån de inte kan betala tillbaka på rimlig tid.

Det lär vara grunden till hela problematiken med bopriserna.

Vad är ett skambud då om man inte lägger sig en bra bit under utropspriset (relativt nära taxeringsvärdet)? Även i dagens läge är 30% prutning en bra indikering på vad priserna kan tänkas ligga på om några år (lite beroende på hur mycket mäklaren har kryddat på priset).

Annars håller jag med dig. Max 40 års amorteringsplan för ett bolån, gärna 30 år, skulle sitta fint.

Byggandet av nya villor verkar ha tvärnitat.

http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/article1546112/Fa-soker-bygglov-for-nya-villor.html