Bostadsbubbla i Sverige?

Bra fråga!
Svaret är väl risken att giriga politiker med sitt statsvåld helt enkelt stjäl alla dina pengarna. Och att risken för det för tillfället är högre i Grekland. Politik är överrättslig och inte bunden av några avtal. Politikerna gör vad fan de vill.

Faktiskt så är redan nu alla dina pengar och alla dina aktier bankens egendom. En "insättning" är en rent juridiskt en gåva till banken. De åtar sig att återbetala "motsvarande" bara vid förmåga. Vem kan inte lova det? Och då har de normalt mer än 10 gånger större skulder än tillgångar. Kolla det finstilta i ditt avtal med dem så får du se!

Detsamma gäller å andra sidan alla aktiebolag.

Har du någon källa till informationen om hur IMF analyserar huspriser?

OECD använder hyresjämförelser, men de jämför även bostadspriser med disponibel inkomst. Enligt "Heta svenska huspriser nära toppen" på www.di.se 2011-05-27 så kommer OECD fram till att: "De svenska bostadspriserna ligger enligt OECD 34 procent över ett långsiktigt genomsnitt i förhållande till inkomsterna. I förhållande till hyrorna ligger priserna 43 procent över det långsiktiga genomsnittet."

Det är alltså inte så stor skillnad som man kan tro på en jämförelse med hyror och en jämförelse med disponibel inkomst. Det är inte så konstigt - absolutnivån på svenska marknadshyror skulle förstås ha varit betydligt högre, men det är inte det man tittar på utan förändringar över tid. Det är något helt annat.

För övrigt: IMF skickar inte ut dumskallar att dela ut goda råd till regeringar och centralbanker. Dessutom har de enligt vad man kan läsa på www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=47192 under sitt sverigebesök nyligen "...bland annat träffat representanter från Riksbanken, Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksgälden, Finansinspektionen och representanter från de svenska bankerna." Det har alltså funnits gott om kompetenta svenskar som kunnat påpeka ifall IMF:s analysmetoder är olämpliga för svenska förhållanden.

Den bästa källan till vad IMF anser är den officiella rapporten som kan laddas hem från Riksbankens sida:
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2011/Sweden%20Concluding%20Statement%20of%20the%202011% 20Article%20IV%20Consultation.pdf

I den kan man till exempel läsa att de svenska huspriserna troligen kommer att falla under en längre tid även om det inte skulle bli någon andra finanskris pga euroländernas problem: "But were tail risks in the euro area periphery to spread to the core, euro area growth could be severely affected. And even if not, Swedish house prices appear overvalued with enduring price falls likely."

Jag satt och sökte lite på ränteavdraget men hittade inte vad jag sökte så jag frågar här.

När infördes ränteavdraget och varför? Jag gissar att det var en sosseregering och avsikten var att stimulera byggande.

Vad är poängen med ränteavdraget som det ser ut idag?

Det kanske är ett bra läge att slopa avdraget nu när räntorna är relativt låga.
http://www.e24.se/pengar/din-ekonomi/ministern-oppnar-dorren-for-sankta-ranteavdrag_2563229.e24

Det var bara valfläsk. Lägre skatt -> fler röster.

Men eftersom priserna bestäms av hur mycket folk kan betala per månad i ränta på lån så har avdraget bara fyllts i av räntor/högre lån.

Så istället för att staten får pengarna (skatt) så går de nu till bankdirektörerna och deras överflödiga (och samhällsfarliga) bonussystem.

Hm. Staten beskattar det den kallar inkomst av kapital.

En konsekvens av det är att underskott av kapital borde ha negativ beskattning. Nu vill dock ingen regering gå med på det utan man har (motvilligt) accepterat en motsvarande reduktion av skatteunderlag. Dvs avdrag.

Således, om du har en inkomst av tjänst på 300 KSEK och inkomst av kapital på 10 KSEK, så anser staten att du haft inkomster på 310 KSEK och beskattas därefter.
Men om du har en inkomst av tjänst på 300 KSEK och underskott av kapital på 10 KSEK, så anser staten att du haft inkomster på 290 KSEK och beskattas därefter.

Skulle man ha skatt på inkomst av kapital men inte motsvarande avdrag skulle en form av dubbelbeskattning uppstå.

Dess nuvarande får uppstod i skatteuppgörelsen på 80-talet. Innan dessa lades kapitalinkomster ovan på inkomsten och beskattades. Underskotten på samma sätt. Med en höga marginalskatten blev avdragen väldigt stora.

Avdrag för underskott av kapital har nog funnits "i alla tider". Det var ökningen av skattetrycket som på 70-talet ledde till mer stötande effekter.

Hela systemet är sjukt och totalt bakåtvänt! Politiker och banker har ett jävla bra samarbete, när dem kan suga ut pengar och röster från valboskapen.

I Sverige straffas människor som sätter in sina pengarna på banken, då inflation och avgifter mm inte gör det speciellt fördelaktigt. Detta visar sig framförallt i att medelsvensken har löjligt lite pengar sparade på banken. Banken klarar inte heller av att förvalta pengarna på ett bra sätt, och detta visar sig när de tar ut höga bonusar m.m. för ett väl utfört arbete. Istället uppmuntras svenskarna till att ta en massa lån (ränteavdrag), tex för att köpa hus, eftersom detta är en investering. Huset kommer ju hela tiden att stiga i värde och detta gör ju att bankerna, politikerna och svensken är nöjd.

Bra förklarat, då känns det lite rimligare helt plötsligt, hatten av för att du har postat otroligt bra genom hela tråden. Många andra har oxå postat bra. Som jag ser det verkar ni som tror på en bubbla vara snäppet vassare på ekonomi, men det kanske är inbyggt i epitetet den dystra vetenskapen eller vad nationalekonomi nu kallas.

Min fundering angående ränteavdraget är att om det är möjligt att lösa problem genom att ta bort regleringar istället för att tillföra fler så känns det lockande.
Simplicity, the art of maximizing the amount of work not done.

Hur kommer inflationen att påverka hushållens skulder? Borde det inte bli en mindre skuld allteftersom tiden går? I sådana fall äts skulden långsamt upp. Eller tänker jag fel?

Om skulderna ökar långsammare än inflationen, så kan man säga att de "äts upp", ja. Jämför med bostadsmarknaden i Stockholm t.ex. Om du hade köpt en jättevåning vid Stureplan år 1980 hade du säkert fått betala närmare en kvarts miljon kronor. Idag hade den varit värd närmare tjugo miljoner, och skulden på 250 000 hade du kunnat betala av långt snabbare än 1980. Folk har blancolån idag på mer pengar än så. Givetvis kommer det i den här tråden diskuteras om hur "Svensson med lärarlön" ska ha råd med dessa miljonskulder, men det är ju inte Svensson med lärarlön som köper dessa lägenheter. Insikten om att det finns kapitalstarka människor, och kreditvärdiga heltidsarbetande människor med hög lön, brukar nå även Svensson i Hässleholm som sitter på Flashback och över huvud taget inte kan förstå hur en familj i Vasastan kan låna 4 miljoner kronor.

Tråd på familjeliv om en svårsåld lägenhet i Täby: http://www.familjeliv.se/Forum-22-416/m59308948-1.html

Kan ju bara föreställa sig vad som skulle ske om Grekland ställer in betalningarna och räntorna rusar.

Om Grekland ställer in betalningarna, snackar vi snarare ett scenario likt det som ägde rum efter Lehmann-craschen men i mildare variant (Grekland är inte lika finansiellt viktigt som USA:s finansmarknad, även om franska och tyska banker påverkas). Hur som helst blir resultatet lägre räntor, inte högre.

För att återgå till ämnet... Hur ser nettoinflyttningen ut i Täby, och i vilken takt byggs det bostäder?