Citat:
Ursprungligen postat av Jacksatan
det skett ett paradigmskifte gällande räntan. Vi kommer framöver att konstant ha en lägre ränta än på 80-90-talet.
Om staten framtvingar en ränta som är lägre än den naturliga räntan, alltså den ränta till vilken folk sparar lika mycket som de lånar, så får vi stagflation. Stagnerad tillväxt eftersom låg ränta betyder att långsiktiga investeringar ser lönsamma ut, men eftersom räntan är falsk (bygger på sedelpressar istället för på överutbud av fysiska insatsvaror) så kommer brist på insatsvaror att uppstå innan investeringarna slutförts, vilket gör dem olönsamma med s.k. bubblekrascher som följd. Så om räntorna förblir för låga, så kommer vi att leva i konstant depression.
Och hur framtvingar staten planekonomiskt att räntan måste vara för låg hela tiden? Jo, genom att skapa pengar och statsobligationer ur tomma intet som den auktionerar ut till storbanker som tilldelats privilegiet att först få lägga tassarna på dessa nya pengar, innan de orsakar den inflation som de nödvändigtvis orsakar när de sätt si omlopp ute i ekonomin. Och om inte räntan då stiger till inflationen-plus-realräntan, så kommer ingen att vilja låna ut, med mindre än att staten ökar tryckpressen och på andra sätt framtvingar utlåning av monopolpengar och samtidigt förvärrar spiralen med ännu ett varv.
Falsk ränta leder till olönsamma investeringar, det är ju uppenbart om investeringen bygger på en kalkyl där variabeln räntan förekommer, då blir ju resultatet rent matematiskt nödvändigtvis felaktigt. Frågan är bara NÄR och HUR denna kollaps kommer till stånd. Det sker ryckvis, eftersom en ekonomi och penningflöden är komplexa och stegvisa och eftersom nya politiska beslut överrumplar varteftersom. I den muslimska världen har räntan länge varit noll, och så bedriver de inte heller någon industri eller någon forskning. Om vi ska undvika det ödet, så kommer räntan att stiga kraftigt.