Bostadsbubbla i Sverige?

Någonting verkar ju vara på gång, satte och kollade igenom prissänkningar under april 2010 och hittade en handfull objekt i mindre attraktiva områden – april 2011 är en annan historia med över 200 prissänkningar, och inte bara i obygden utan innanför tullarna.

Reserverar mig dock för att boligas statistik inte är helt uppdaterad (om man letar prishöjningar från april 2010 så dyker det knappt upp någon tex.).

Och då det är prisändringar har man oftast gått från budpris till acceptpris. En något desperat åtgärd...

Källa på detta?

SBAB:s mäklarbarometer nyligen (https://www.sbab.se/2/pressrum/arkiv/maklarbarometern/2011-04-28_stor_osakerhet_i_bostadspriserna.html) visade ju till exempel att mäklarna förväntar sig stillastående priser överallt utom i Stockholm där priserna på BR väntades falla. När mäklare säger sådant, då är det helt klart något på gång.

Samtidigt rapporterar SEB att deras boprisindikator visar på att gruppen som tror på fortsatta prisuppgångar ökar från 52 % till 54 %.
Helt otroligt. När tidningar och andra instanser tillslut börjar prata om bobubbla och mäklarna själva tror på prisfall ja då jävlar börjar fler och fler tro på prisuppgångar.
De som tror på en mjuklandning kan nog glömma det. En krashlandning är det som väntar.

Har trott ett bra tag att en mindre justering nedåt de närmsta åren är att vänta, kanske att priserna står stilla som bäst. När man nu dock tittar på visningar, bostäder ute, mängden prissänkningar, långa tider ute till försäljning mm så verkar det mer och mer som att en större smäll kommer att hända.

Att folk förresten öht lyssnar på och litar på mäklares prognoser om bostadsprisernas utveckling är skrämmande. Det är som att fråga en bilförsäljare om bilen är bra.

Jag håller med. Om bilförsäljaren säger att bilen inte är bra då vet man att den är jävligt dålig, nästan skrot. Nu säger mäklarna att det blir prisnedgång och då tror jag att det blir ett rejält fall faktiskt.

De styrande har som vanligt målat in sig i ett hörn. Jag kör Essingeleden varje morgon och eftermiddag och antalet hantverkarskåpbilar är skrämmande stort.
Vad händer med alla dessa när folk måste lägga mer pengar på räntan så att hantverkarna blir utan jobb? När dessutom konsumtionen stannar av så kommer det gå utför med raketfart.
Svensson har som vanligt ingen koll på de nationalekonomiska konsekvenserna och vi kommer se samma läge som i USA.
En bekant skrattade gott åt USA:s skuldsättning som snart når 100% av BNP. När jag frågade vad hans skuldsättningsgrad var så fastnade skrattet i halsen. Inte kunde han heller få ihop hur inflation kan vara importerad (han hävdade att räntan kommer att sänkas vid en krasch). Att USA, Kina, ECB och nu även Japan trycker stora mängder pengar är det som kommer att driva inflationen de närmaste åren.

Det kan jag hålla med om.

Då får de som lånar ut motsvarande mer i ränta. Ingen förändring.

Mm, har man 500 KSEK i inkomst (BNP) och lån på 2000 KSEK så är skuldsättningen 400% av BNP.

Det är nog många familjer i Sverige som ligger betydligt värre till än USA i skuldsättning.

Fö så kan inte inflation vara importerad. Det med importerad inflation är det politiker som hittat på, för att slippa vidta åtgärder mot inflationen.

Men hantverkaren blir arbetslös.


Nu är det riksbanken som sätter räntan och dom lägger ingen vikt vid var inflationen kommer ifrån.
Självfallet kan den vara importerad om de stora riksbankerna trycker pengar vilket driver upp råvarupriser.

Du har helt rätt i att Riksbanken inte lägger någon vikt vid var inflationen kommer ifrån. Hade de gjort det så hade räntan varit betydligt högre under 00-talet eftersom den låga inflationen då till stor del berodde på att allt fler konsumentprodukter tillverkades i Kina till allt lägre priser. Nu "lurades" RB att hålla nere räntan, vilket bland annat resulterat i den bostadsbubbla som i alla fall jag anser att vi har.

Antag summan X = den skillnad i SEK mellan låg ränta och höjd ränta.
Vad du säger är att vid låg ränta, när låntagaren disponerar summan X, vill denna anlita hantverkare för X.
Men vid höjd ränta, när istället långivaren disponerar X så vill denne inte anlita hantverkare för X.
Hur förklarar du det?

Nix. Vid konstant penningmängd har folket bara summan Y att disponera. Ökar priset på A så kommer det att sjunka på B och C därför annars konkar dom. Folket betalar hela tiden Y. Det är bara fördelningen som stuvas om.