Bostadsbubbla i Sverige?

Det stammer inte. Jag skulle saga att majoriteten koper i tron att sedan kunna salja med vinst. Jag marker sjalv i min bekantskapskrets hur riskaverta folk varit senaste tiden. Priset ligger i vissa delar av stan minst 50% for hogt.

En bostad är en konsumtionsvara, med denna kunskap kan alla med grundläggande matematiska kunskaper räkna ut vad takpris är för en bostadsrätt. Sätt upp inkomsten och ett minustecken, sedan en parantes. I parantesen skriver du alla utgifter som finns, det som blir kvar är vad någon kan betala för en bostadsrätt, svårare är det inte! Att det finns de som tror att en bostad är en tillgång är ointressant! Det finns alltid någon som tror något och är de tillräckligt många fungerar en marknad på deras spelregler till den dag förutsättningarna ändras eller nog många vaknar upp och ser verkligheten för vad den är. När räntan går upp eller lönen går ner skall bostäder falla i pris, att det inte sker beror på att nog många tror att de kommer kunna spara pengar i sin bostad.

Ser vi till min karriär i BR svängen har jag väldigt taskig vinst i förhållande till vad de flesta tycker och tror. Jag har haft en avgift på ~2000 i månaden i ungefär 7 år, det blir en utgift på 168.000.- under sju år, lägg på ränta som var runt ~1500/månad så blir det 126.000.-. Det är en kostand på runt 300.000 som jag inte får tillbaks. Jag har även målat om och pysslat lite i lägenheten för kanske 50.000.-. Det är lite pengar som jag plöjt ner i en lägenhet jag idag inte har kvar. Skillanden mot hyra på ~5.000 kan diskuteras men jag föredrar att hyra boende som jag gör nu istället för att sitta på lån närmare/över miljonen.

Varför hyr du inte då?

Det anses rätt svårt att komma in på hyresmarknaden och hade alternativet bara varit att ringa ett samtal och snabbt enkelt flytta in i en hyresrätt hade BR marknaden kanske sett annorlunda ut.

Men nu är det väl inte riktigt så?

Debattartikel idag i DN

http://www.dn.se/debatt/mycket-liten-risk-for-en-ny-bostadsbubbla-1.1078262

Tycker dock man drar lite för långtgående slutsatser av riksstatistik. En bubbla är det inte i huvuddelen av landet, dock så är priserna i Sthlm väldigt mycket högre utan att inkomsterna hos den breda massan är väldigt mycket högre än i övriga Sverige.

Nä, nu är du ute på hojjen Knosto. En BR är inte en konsumtionsvara. Definitionen av en konsumtionsvara är att den förbrukas när man använder den, det gör inte en BR. Då är det snarare en kapitalvara. Du kommer kunna sälja din BR när du använt klart den. Dock kan marknaden gått upp eller ner, vilket gör att inköpspriset och försäljningspriset kan diffa mycket. Men det är alltså inte en konsumtionsvara utan snarare en kapitalvara som du investerar i och kan sälja vidare trots att du använt den.


Du är fri att räkna och värdera dina kostnader som du vill men jag har svårt att förstå att du anser att ditt boende i BR som kostat dig ca 3500 i månaden som en sämre affär än att betala en hyra på 5000 i månaden? Men du räknar antagligen in mer än monetära värden?

Problemet är:

* Normalt (förr i tiden) så var [avgift] + [nettoränta] för en bostadsrätt lägre än för motsvarande [hyra] för en hyresrätt.

* Så är fortfarande fallet -- men, till dagens priser och en normalare bostadsränta på 4-5%, så är plötsligt [avgift] + [nettoränta] större än [hyra]. Då finns det inte mycket som motiverar ett köp, och framför allt inte mycket som gör att priserna kan fortsätta uppåt...

Dessutom måste man offra kapital som annars kunde investerats i mer produktiv verksamhet, och dessutom bör man amortera och får därmed automatiskt mindre pengar över att investera i annat.

Det är oroväckande lite fokus på det faktum att de pengarna som blir räntekostnad faktiskt försvinner från annan konsumtion.
En räntekostnad på 2 miljoner i lån idag är runt 1500 kr per månad.
Med en ränta på 5% är kostnaden helt plötsligt närmare 6000 kr per månad.
Med den högsta skuldbördan någonsin kommer mycket pengar försvinna från de som driver tillväxten nämligen konsumtion.

Knosto beskrev förfluten tid, det var inte en spekulation över hur det skulle kunna bli. Mitt svar var inte heller en motivation till att köpa, utan en fundering över hur h*n värderade de utgifter h*n haft som uppenbarligen var lägre än hyra.

Folk är väl snarare intresserade av att ha någonstans att bo. Flytta till Stockholm så kan du känna hur "lite motivation" du vill, det ger dig ingen hyresrätt.

Det är helt sant. Problemet blir då att priserna fortsätter stiga och äter upp mer och mer av ens inkomst efter skatt, samtidigt som man som stockholmare tar på sig större och större risk om väl ett prisfall blir verklighet.

Nu är det hyfsat avlägset, men dagens situation bygger på att bankernas utlåning kan fortsätta att stiga i ganska hög takt för att "mata" bostadsmarknaden.

Det lite roliga är att vissa låtsas som att det är lugnt att priserna stiger, "man kan ändå betala räntan", men man vill inte amortera eftersom det spelar så liten roll för den totala skulden (eller att amorteringen är för jobbig). Det borde vara ett tecken på att skuldsättningen är lite för hög.

Jag ser inte vad som mer kan stimulera bostadsmarknaden att gå upp snabbare än inkomsterna, långsiktigt. Att gå från hög- till lågräntedoktrin och att minska bostadsinstitutens marginaler är redan gjort. Det enda som kan hända är att hushållen värderar bostaden högre än annat man kan lägga pengar på, dvs att bostadsutgifterna stiger som andel av inkomsten.

Ja det är klart, till slut tar kan inte folk betala mer och då tar ökningen slut. Att ökningen ska fortsätta i takten som den gjort under 2000-2010 är såklart på sikt inte möjligt.

Edit: Min poäng var väl snarare att det inte är relevant att jämföra med en hyresmarknad som är i princip stängd och reglerad för den gemene stockholmaren.

Nja, den ränta du t ex betalar direkt till mig blir det jag istället för du som spenderar.
Och den ränta du betalar till banken går dels till bankens långivare som spenderar den. Dels till bankens personal leverantörer, aktieägare od som spenderar den.

Och skulle långivaren inte vilja spendera ränteinkomsterna placeras desa i bank varvid banken lånar ut dessa i ett blancolån till någons konsumtion.

Så räntor har ingen påverkan på konsumtion.